Dopplanering och vinteraktiviteter

Idag ska jag träffa barnens präst och planera inför dopet. Jag är inte jätteladdad då jag inte är så insatt i detta. Jag vill att barnen ska döpas i kyrkan då jag tycker att det är en fin tradition. Men hur själva dopcermonin går till är inte så noga. Jag ser mest fram emot att träffa släkt och vänner och äta gott. Vi planerar också att ha en infördopet-dag på lördagen innan då vi ska åka längdskidor, pulka, grilla utomhus över öppen eld, pimpla efter fisk på isen, bada utomhusbadtunna och andra "norrlandsaktiviteter". Jag hoppas att vi kan locka upp några vänner från södra sverige med dessa aktiviteter som är lite roligare än ett kyrkodop.

Barnen är gosiga och lugna idag och har sovit ganska bra i natt. Jag känner mig såå mycket fräschare jämfört med igår.

Pappa/morfar tar hand om Kaspians kvällsbad

Elak mamma..

10 min efter mitt förra inlägg fick jag dåligt samvete. De är inte otacksamma snorungar, de är bebisar och beter sig som bebisar gör. "Problemet" är att de är två och i natt väldigt osynkade då en av dem hela tiden var vaken och höll mig vaken. Utan sömn blir tålamodet kort. Jag älskar dem vilkorslöst, alltid, oavsett vad de gör och det kommer jag alltid att göra!

Gosungarna

Tröttare än tröttast!

Jag är så trött. Natten har varit skit. Människor som får sova på natten borde ha vett att inse hur lyckligt lottade de är. Då mina barn börjar sova mer ska jag dansa en lyckodans och aldrig mer klaga. Men idag ska jag sura och tycka synd om mig själv. Mitt hår luktar kräks. Mina ögon ser ut som grus. Jag känner mig otillräcklig som f-n. Hela jag ser ut som kriget. Mina barn är otacksamma barnrumpor. Jag vänder mig ut och in för att tillfredsställa dem på alla sätt HELA tiden men det räcker ändå inte till...

Arg som ett bi

Hårfix!

I veckan hade vi planerat att fixa min opiffiga amningsfrisyr men Hannah blev oturligt nog svinförkyld. Men ikväll ska det förhoppningsvis ske! Wihooo!

Dataproblem och vuxenpruttar

Har haft datatrubbel idag och inte kunnat blogga. Gaaaah så frustrerande. Det är ganska tragiskt att man blir så handikappad av att inte ha tillgång till internet. Jag blir helt stressad och nipprig trots att man oftast inte gör något vettigt ändå. Jag kollar mest facebook eller bloggar.

Vad är det som händer?

Här är det lugna gatan, barnen sover mest hela tiden. Men magarna är inte helt ok på någon av dem. De fiser och fiser som små pruttkuddar. Höga, ljudliga pruttar, nästan som vuxenpruttar. Men de äter bra och verkar inte så bekymrade. Jag vet inte varför, jag äter ju som vanligt och tidigare har de inte haft några problem. Nu misstänker jag ersättningspulvret, det är baserat på komjölk så de har kanske utvecklat intolerans mot laktos? Gud vad lätt det skulle vara om barnen kunde prata och berätta hur de känner!

Nya eskimåmössor

Jag saknar Robert massvis nu också, det har gått alldeles för lång tid nu och han kommer inte upp till Vilhelmina fören lördag! Han är helt knäckt av saknad till barnen stackarn, han tycker att han inte ens känner igen barnen längre. De växer verkligen tokfort och Kaspian har blivit så TUNG! Jag är van att bära dem lite hur som helst men nu orkar jag bara korta stunder innan armarna darrar av trötthet. Jag kommer bli stark!
Jag saknar min man, att kramas och att dela ansvaret om barnen. Även om jag har hjälp av min familj och vänner så kan jag inte slappna av på samma sätt som då Robert tar hand om dem.

Jag sitter helt själv! I mammas amningskudde. All mat lägger jag i kinderna!

Lättnadens suck..

Alvina mår bättre nu. Tack och lov, tanken "Kolikbarn" har spökat i mitt huvud och gjort mig alldeles kallsvettig. Är inte så sugen på kolik just nu. Det är tillräckligt med jobb med tvillingar utan magknip. Just nu sitter jag och Alvina och äter frukost. Kaspian sover än så länge. Mamma och pappa jobbar men syster/moster Natali har höstlov så vi ska hänga idag med barnen.

Min stackars lilla dotter

Lilla Alvina har haft ont i magen hela natten och hela dagen. Hon gråter och tar i för kung och fosterland, blir alldeles röd och pruttar så att hela hennes kropp vibrerar. Jag vet inte om jag ätit något opassande. Jag har ätit som vanligt förutom att jag ätit varmrökt pepparlax, det kanske är boven i dramat? Nu har jag köpt magiform och jag tror det är lite bättre. Hoppas verkligen det för jag får ont i hjärtat då hon gråter.

Tur att mormor kan hjälpa till att trösta lilla dockan

Stora ögon

Sluta fota mig mamma!

Här kör vi könsneutralt så att det skriker om det =)!