Dålig bloggerska med lite för mycket att göra

Fullt ös medvetslös här idag. Jag är sliten från igår men har alldeles för mycket på agendan. Pack, flytt, träffa vänner. I morgon åker vi till Vilhelmina i 2 veckor. Jippi! Hinner ej blogga. Vi hörs senare.

Girls night out!!

I kväll blir det spontanmiddag och bubbel på stan med Linda och Anna! Åååh vad det är härligt med semester (alltså att Robert har semester så att jag inte behöver uggla hemma vareviga kväll). Pepp pepp pepp vad jag är laddad! Tvillingmammor på stan (plus bubbel) är som att släppa ut en kossa på grönbete efter en lång, kall vinter instängd i ladugården (jag har ju också hängt hemma och gett di ur tuttarna mest hela vintern). Det kan bli galet, härligt, uppfriskande kul!

Slottskogen

Idag ska vi spendera dagen här tillsammans med fam Risp. I Slottskogen mitt i centrala Göteborg. Härligt ställe! 

Vi ska kolla in några sådana här.
(Kanske inte kissar på mig av spänning av just älgspaningen. Jag är ju norrlänning faktiskt.) 

Och sen ska vi stå och glo på dessa filurer...

Kanske unnar jag mig en sådan här..

Men först ska jag hinna packa en flytkartong eller två. Vi hörs senare!

Brunch på Ritz

Vi fortsätter att leva loppan mest hela dagarna. Idag har vi ätit en lång, härlig brunch på Ritz. Riktigt bra, kan rekommenderas. Inga problem med varken vagn eller barnstolar på uteserveringen. Och dessutom ett gigantiskt utbud av massa god mat! Att bruncha med två bebisar kan tyckas vågat. Man sitter ju och äter så lääänge. Och med två twins så brukar man inte så sällan antingen få slänga i sig maten eller äta den kall. Men på något vänster så har jag och Robert lyckats styra deras sovtider så att de passar våra mattider... Vi har kunnat sitta ner och njuta av maten ett flertal gånger den senaste tiden. Innan man fått barn så förstår man inte hur ljuvligt och lyxigt det är att sitta ner och äta, tugga, känna vad det smakar, svälja maten i lugn och ro. Dessutom har vi uppfostrat dem att gilla att hänga på uteservering.
Jag och Linda gjorde upp en smart plan (planerad uti minsta detalj likt Sickan) hur vi skulle agera för att få ut mesta möjligt ur buffén. Först det kalla (t.ex. olika bröd, varmrökt lax, gravad lax, ägghalvor, olika såser), sedan det varma (massa grillat, olika pajer, rostade grönsaker samt olika sallader, tapenade, oliver m.m.). Sen skulle vi gå loss på ostarna för att sedan avsluta kalaset med kaffe och dessertbuffén. Bra plan! Våra män gick direkt på den grillade kött-delen. Sedan gick de tillbaka till samma animaliska bufféavdelning (tittade inte ens på alla andra delikatesser).  Jag är inte förvånad alls.
Vi åt och drack och drack och åt. Men mitt i dessert-tallriken vaknade Alvina och var ovanligt nog inte alls på något solskenshumör. Hon gormade, skällde på oss och surade. Till och med värre än sin mamma då hon har PMS. Och det är heavymetal-sur-och-bitch-beteende vill jag lova. Eftersom övriga gäster började skurva på sig lite obekvämt så bestämde vi oss för att dra oss hemåt igen. Men då vi hade suttit på Ritz i nästan tre timmar kände vi oss absolut supernöjda. Jag hann bara med halva efterrätten, men det var ju lika bra det eftersom jag ändå var extremt smällmätt och det dessutom är bikinisäsong.

Linda som alltid gör mig glad. Och jag.

Hela gänget.
I bakgrunden skymtar ni Kaspian i vagnen som spanar på både brudar och alla hårdrockare på stan.
Metallica spelar på Ullevi i kväll så det kryllade av hårdrockstuffingar överallt.

Bra brunch!!

Grattis moster Lotta!

Grattis på din dag!!!

Idag fyller min älskade lillasyster och twinsens gudmor 27 år. GRATTIS LOTTA!!!! Jösses, du börjar ju bli nästan lika gammal som jag! Dagar som dessa är det extra tungt att vi bor så långt bort från varandra. Jag i Göteborg och du i Umeå. Jag önskar att jag var där och serverade dig lyxfrukost på sängen just nu. Lotta, jag älskar dig av hela mitt hjärta och du saknas varje dag i mitt och twinsens liv. Vi önskar dig en wonderful, lovely, magnifik dag!!

Tänk om...

I morse läste jag en artikel i GP som handlade om att antalet drunkningsolyckor ökar för varje år i Sverige. Bland annat ifrågasattes det varför det inte är lag på användning av flytväst på båt till skillnad från våra grannländer här i norden. Den artikeln satte verkligen den sista spiken i kistan (eller hur säger man?) och kan beskriva min psykiska hälsa denna vecka. Ni som följer bloggen vet att vi var ute med båt och dörjde makrill en timma tidigare i veckan (Om ni inte redan läst- se länken "Hunnebostrand"). Eftersom vi inte själva äger någon båt så gjorde jag och Robert den bedömningen att det var "onödigt" och "dyrt" att köpa två flytvästar till barnen för en timmas båttur. Sagt och gjort. Vi var ute på båten och allt gick ju tack och lov bra. Men nu efteråt har jag hela veckan haft en obehaglig känsla i magen. En gnagande oro och en liten röst i huvudet som konstant berättar olika katastrofscenarion för mig. TÄNK OM.... TÄNK OM..... TÄNK OM.... Jag har sett tusen olika fruktansvärda händelser spelas upp likt en film framför mina ögon, den gemensamma faktorn är att Kaspian och Alvina dras ner i det djupa havet och drunknar. Jag har haft en sådan ångest att ni anar inte. Jag fattar inte att både jag och Robert kunde vara så naiva, blåögda och korkade att vi utsatte våra små älsklingar för en dödsfara. Vad är jag för en mamma egentligen??!! Till vårt (mycket svaga) försvar kan jag ju säga att vi är förstagångsföräldrar. Noll koll på vissa saker. Riktiga rookies och har dessutom inte så stor vana vid båtar. Men herregud, man behöver ju inte vara Einstein för att veta att barnen inte kan simma. De sjunker! Och vi vet inte alls hur vi skulle reagera i en eventuell nödsituation. Och framförallt- vi vet att havet är opålitligt och att vågor och undervattensströmmar är enormt kraftfulla. Summa summarum. Jag är en idiot. Robert är också en idiot. Tillsammans är vi Göteborgs mest idiotiska föräldrar. Kanske hela Sveriges dummste föräldrar. Då barnen tittat på mig i veckan och gett mig stora leenden har det skärt i mitt hjärta av dåligt samvete. Jag har tänkt: "Du skulle veta vilken hemsk mamma du har. Om du visste skulle du inte ge mig ett sådant leende". Jag menar- HUR kan man tycka att det är för DYRT att köpa två flytvästar??!! Är det värt att riskera det största och det viktigaste jag har i mitt liv?? Om något hade hänt mina barn hade jag aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig förlåtit mig själv. Jag hade blivit en totaldeprimerad, bitter kärring som troligtvis låst in sig i en källare för att aldrig mer komma ut. Flytvästar är ju en enormt viktig och prisvärd livförsäkring! Jag skulle aldrig åka med barnen i bil utan bilbarnstol, aldrig missa att använda sele i vagnen, aldrig lämna dem en sekund ensamma i badkaret, aldrig missa solskydd. Jag missar för f-n inte ens D-dropparna! Men slänger ut mina twins utan flytväst på det stora, farliga, djupa havet. Jajamän!! Jubelidiot var ordet. Det enda positiva av denna erfarenhet är att jag kommer aldrig att göra det igen. Nästa gång vi ska ut med båt ska jag införskaffa flytvästar De Luxe till barnen. Flytvästarna ska vara så superduperbombsäkra att man kan fästa en trettio tons blyklump i dem utan att de sjunker.
(Till Cecilia: Även om det var er båt vi var ute på så är vi absolut inte sura/arga på er. Det var VI som inte använde flytväst och detta ligger helt på VÅRT ansvar som föräldrar. Vi kommer gärna ut och åker båt igen. Men men flytvästar de luxe såklart!!!!!)
Här kommer bilder från vad vi hittat på denna lördag:

Idag har vi varit hos Fredrik och Anna och träffat twinsens mysiga kusiner. Det är så härligt att se twinsen och hur de riktigt lyser upp då de får syn på Thea/Elias och Saga. De älskar redan sina kusiner och hjälp så mycket lek och bus det kommer att bli i framtiden!

"Godis"- Saga visar  mig vart godiset finns.. Gullunge!

Thea var duktig och hjälpte till med dukningen till vår grillunch ute på altanen. Det ser inte varmt ut men det var som en bastu ute idag! Hett och kvavt.

Robert är redo att hugga in på laxpaket, majs, hallomiost och annat gott

Sen blev det fika.... Freddan är grym på kaffe och jag har avnjutit både en latte och en capuccino idag. Lyxigt!

Jordgubbar, maränger och vipsgrädde i stora lass.
Efter maten körde vi en match fotboll i gräset. Jag var målvakt eftersom jag inte har riktigt samma (snarare obefintlig) bollkänsla som övriga fotbollsgalna familjemedlemmar... Jag var inte så dukig som målvakt heller och släppte in alla mål. Hoppsan.

Alvina ville bara prata i telefon hela tiden.. Hon ringde sin moster Lotta tydligen.

Kaspian ville lära sig cykla

Jag och Robert är världens lyckligaste föräldrar till dessa guldklimpar. Och numera en erfarenhet klokare!



Jag fick ju inget rosévin igår men idag blev det ändring på det! Gott gott! Jag ber om ursäkt för alla bikinibilder som ligger ute på bloggen numera. Inte min mening att fläka ut mig. Bloggen visar ju mitt liv och det är såhär jag ser ut på sommaren. Så ni får stå ut eller blunda...







Rosé om jag får be..

Hej! Idag har jag och twinsen hängt med gulliga Linda mest hela dagen. Hon köpte med sig goda lunchmackor med chevré och fikonmarmelad som vi gick loss på. Därefter en skön, slapp eftermiddag (mitt i vårt GIGANTISKA flyttkaos) som avslutades lite mindre slappt med ett svettigt pass bodypump. Skönt.

Min fina vän Linda

Efter träningspasset hade Linda bråttom hem för att piffa sig i ordning inför en utekväll. Jag hade också bråttom hem för att lösa av Robert så att han också kunde sticka ut i den härliga Göteborgskvällen för att möta upp sitt killgäng. Det är ju fredag och alla vill väl partaja. Jag sitter ensam i soffan. Twinsen sover sedan en timma (värdelöst sällskap alltså). Även om jag tycker att ensamma kvällar i soffan har sin charm (ensam härskare över fjärrkontrollen + välförtjänta goda snacks som jag får snaska i mig alldeles själv) så känner jag mig lite ensam och bedrövlig just ikväll. Jag hade också velat gå ut och dricka ett (eller tre) glas rosé. Men vad är väl en bal på slottet? Under hösten/vintern har jag inte haft någon lust eller något behov alls av att hänga på stan eller roa mig. Jag vet inte om det är de ljusa, varma sommarkvällarna eller det faktum att vi får sova ok på natten eller bara sommarkänsla i kroppen som väckt denna "hänga-på-schysst-uteservering-och-dricka-massa-vin-längtan". Även om vi har gott vin hemma så skulle jag aldrig under några omständigheter sitta ensam hemma och sippa på ett glas. Det känns alldeles för "tragisk-bag-in-box-alko-kärring-aktigt" tycker jag. Förra sommaren var det ju inte heller något galej och sena utekvällar direkt. Nä, för då var jag valrossfet och tillbringade mesta tiden i soffan med mina svullna, feta, stödstrumpeklädda ben i högläge mest hela tiden. Det var alltså TVÅ år sedan jag kunde hälla rosa, bubbliga drycker rakt ner i strupen på kungsportsavenyn nu. Jiiises. Inte konstigt att man längtar lite.

Saknar dig min vän..