Dissociativ identitetsstörning..

Mina juveler för 1,5 år sedan. Herreminjee så länge sedan.

God kväll. Nu packar jag igen. Tidigt i morgon åker jag på kickoff med jobbet för att vara hemma igen på fredagkväll.. I skrivandets stund håller jag precis på att välja vilka högklackade skor jag ska packa ner till middagen i morgon och vilken clutch som matchar bäst. Jag ser fram emot att bo på hotell, såsa omkring i fluffig morgonrock på morgonkvisten, delta i roliga aktiviteter med härliga kollegor och att äta lyxig mat. Ego-Sofi jublar inombords. Samtidigt så kan jag inte ignorera en irriterande och gnagande känsla i mitt bröst. Det känns jobbigt att åka ifrån barnen. Älskade twins. Samtidigt som ego/karriär-Sofi jublar så gråter mamma-Sofi i hjärtat. Tror ni jag lider av multipel personlighetsstörning?? Varför ska jag alltid känna mig så ambivalent?? Aldrig nöjd. Aldrig helt tillfredställd. Hur ska man bära sig åt för att både jobba så mycket man vill och känna att man får pussa på barnen så mycket man vill? Svår ekvation att få ihop livets alla glädjeämnen och ambitioner.

Mycket troligt att jag äter detta till middag i morgon..

Lika som bär..?

Väldigt het bajsfärgad outfit..

Hej! Jag får ofta höra att jag och Alvina är lika varandra. Främst över munnen med våra smilgropar. Personligen håller jag inte riktigt med i den liknelsen..utan anser snarare att jag ser drag av mig själv i högre grad i Kaspian.. I somras då vi hälsade på hemma hos farmor och farfar så hittade vi en hel del gamla fotoalbum med bilder från att jag var liten.. Jag vet inte vad ni tycker men är jag inte en liten mini-Kaspian??

Bloggerskan alldeles spritt språngande naken! Sicken bloggskandal!

Jag och min älskade farmor.

Lite yngre variant av mig.

Mamma-poäng och kantareller med smör!

Vi har återvänt till civilisationen efter en helg i skogen där vi umgåtts med och bott i Mariell och Alex superdupergulliga lilla stuga. Vi har inte haft någon täcking på mobilen och i eftermiddag började Robert få allvarliga svettningar och skakningar orsakade av internetbrist så då var det dags att packa sig hem igen. Vi har tillbringat en ansenlig mängd tid i skogen och plockat ett antal liter kantareller (som jag rensat till förbannelse idag). Twinsen har fått springa omkring fritt, andas skogsluft, mumsat lingon, blåbär, hallon och fått lära sig massvis om moder jord. Nu känns det som att jag har samlat tillräckligt med "bra mamma poäng" så att jag kan arbeta heltid och åka på kickoff med jobbet i två dagar i veckan utan att vrida mig av ångest och dåligt samvete om nätterna. Helgen har iallafall varit grejt! Massvis med god mat (bland annat toast med parmesan och egenplockade smörstekta kantareller), fylligt rödvin (nu när det är höst så lämnar jag chardonnayträsket och går över på det mer tunga, blodfärgade artelleriet) och härliga människor. A och M är galet lättsamma, generösa, välkomnande och hiskeligt roliga. Dessutom så hetsar de inte upp sig trots att twinsen försökte riva hela inredningen. Vi är tacksamma över att ha vänner bjuder in till och som uppskattar att äga små pittoreksa stugor och allt vad det innebär. Jag tänkte i ett svagt ögonblick att jag också ville ha en liten söt stuga att tillbringa helgerna i. Jag hade en liten romantisk tanke om hur vansinnigt mysigt och stressreducerande det kunde vara. Sedan kom jag på att vi (jag och min make alltså) är totalt oförmögna och ointresserade av att måla om vindskivor, måla lister, plantera rabatter, rensa ogräs, byta stuprör och utrota mossa ur gräsmattor. Snacka om stress! Nä, vi håller oss nog till ett säkert kort. Weekends på hotell. Bekvämt och troligtvis mycket billigare än att äga en stuga. Dessutom så är det helt fritt från renovering och krav på att komma ihåg att handla dasspapper. Så nu sitter vi och finular på NÄR och VAR vi ska tillbringa en härlig weekend under denna höst.

För övrigt har hösten kommit med buller och bång. Fuktig, frisk luft och gula löv.. Känns både vemodigt och skönt.

Lingonplock var spännande!

Hela svampgänget på jakt..

Vackert, rofyllt. Eller, inte så rofyllt eftersom twinsen hade vissa problem att ta sig fram obehindrat över alla stubbar, stenar och rötter... Vilket de högljutt berättade.

Kolla in! Nu har jag laddat frysen och ser fram emot goda middagar inom kort!

Heta i gummistövlar regntäta outfits =)

Lycka är att studsa

Tivoli fanns det också som ni ser..

Och ungefär här tyckte Kaspain att det räckte med frisk luft. Han lade sig ner med näsan i backen och vägrade att kliva upp. Energin var slut..

Helt tyst låg han och bara stirrade i gräset och hans korkskruvslockar vilade mot marken. Jag skrattade så att jag kissade på mig och Robert fick rycka ut som förste- upplockare. Älskade hjärtegryn!

Natur och högar av skit!

Hej på er! En arbetsvecka har åter igen passerat och tiden verkar passera i ljusets hastighet. Förra veckan kände jag mig ganska så utmattad. Typ urvriden disktrasa. En sådan disktrasa man tvättat och återanvänt 8 ggr och sedan vridit ur den. Så trött ungefär. Nu känner jag mig ganska fräsch faktiskt. Jag tycker att våra nya rutiner fungerar tillfredsställande, twinsen är färdiginskolade på den nya förskolan och jag älskar mitt jobb. För övrigt ser vårt hem ser ut som skit och det finns 300 kg tvätt att vika men det är ju en värdslig sak. Vi fick precis hem en reklamlapp som lockade med städhjälp för 120 kr i timman och just nu känns det väldigt, väldigt prisvärt. Samtidigt känns det lite löjligt att ha både städhjälp och matleverans... jag är ju ingen Hollywoodfru direkt.. Ja, ja. Förutom att jobba så har jag både hunnit med en tapaskväll, haft vänner här på middag samt en kväll med mjölksyreframkallande intervaller med vår nya hurtgranne Lisa. I morgon åker vi till vänners stuga för att tillbringa helgen. Vi kan behöva lite träd, vatten och tysthet för en gångs skull. Varva neer ni vet. Jag har planerat för friluftsliv och svampplockning och packat mina oanvända gummistövlar. Bara dem än så länge. Och två flaskor vin =) Så nu har jag bara hundra kilo till att packa. Hoppas jag hittar allt jag ska packa i alla högar av skit. Jag hoppas ni alla får en härlig helg!

Sköna bönor.

Min underbara, bohochica vän Annida som lagat så många rätter att det kändes som vi hamnat på iranskt bröllop. Tapas av olika slag, nybakat bröd och citronsemifreddo som dessert.

Och så jag då. På ett superlyckat mobilfoto..

Hungriga kids efter förskolan som tar sig en liten macka på parkeringen. Inte konstigt alls.

Depåstopp..

Och så har vi haft H och L här på en mysig och avslappnat lättsam kväll som alltid. De tycker om oss trots alla tvätthögar på golvet och frukostrester på middagsbordet..

Twinsen är som galna i Henke..

Fina <3

Och så en liten nulägesrapport från mitt liv..

Förenkla livet

Hej! Här rullar det på. Rullirullirull. I veckan har vi invigt Linas matkasse. Himla smart alltså. Igår kom det en liten trevlig prick och dumpade tre stora påsar mat hos oss. Ekologiskt kött och väääldigt mycket grönsaker till min stora glädje och Robert fasa. Kylen känns iallafall fin och grön och extremt fräsch. Kul att få hem sådan man själv aldrig köper. Typ maché-sallad, salladslök, färska persilja och fänkål. Idag har vi dessutom premiärlagat och ätit och det smakade väldigt gott!
Jag tycker att, om tillfälle ges, så ska man sträva efter att använda sin hjärna så lite som möjligt. I allafall då det kommer till vardagsmeten. Jag är ju extremt klok, klipsk och smart =) Det vet ni =). Men IBLAND är jag extremt knäpp, trög och förvirrad. Dessa tillfälliga sinnesförvirringar beror uteslutande på följande: jag är trött, jag har lågt blodsocker eller jag har för mycket i huvudet samtidigt. 80 % beror på det sista alternativet. Att konstant hitta på nya spännande, hälsosamma och goda maträtter kan ju göra vem som helst tokig och matt. Att samtidigt ha ambitionen att jobba heltid och ta hand om två tvååringar är mission impossible. Eller kanske inte impossible men det är ju onödigt att göra livet mer komplicerat och jobbigt än vad det redan är. Så vi känner oss nöjda med vårt val med vår Linas matkasse. Och Robert har ätit salladslök och soltorkade tomater utan att rynka på näsan och grimasera. En seger bara det. För mig är det viktigt att twinsen äter bra. Jag och Robert har ju växt klart och även om vi skulle äta mackor, fil eller kanske tidningspapper till middag en vecka så skulle det inte vara något katastrof. Men jag vill att twinsen äter hälsosamt, näringsrikt och varierat. Då jag är stressad och trött kommer jag bara på en enda maträtt och det är makaroner och korv. Twinsen blir ju inga biafrabarn av makaroner och korv men det känns inte bra och det överensstämmer inte med mina värderingar.

Smart och duktig tjej! Bild från google.

Helg a lá Vilahamn

Hej! En helg har snabbt passerat och vi laddar inför en ny 180 km/h-vecka. Helgen har varit bra! Så bra som man kan ha det med två tvåårstrotsiga twins som verkar ha en outtömlig energireserv. Helgen kan alltså beskrivas som bra, men utmattande. Det är skönt att det är måndag i morgon så man får vila upp sig lite :) Förutom att springa och gapa efter våra kids så har jag och min kära make både gapat på varandra och varit på romantisk dejt. Så här lät gapet:
R: Sofi, ikväll kan vi väl laga trerätters och typ låtsas att vi går på romantisk dejt?? (R kommer in på toaletten där jag sitter, full färd med att uträtta mina behov, de av mer illaluktande karaktär). Jaa, jag vet! Vi GRILLAR! (Varför är jag inte förvånad..)
S: Men Robert, för i h-e. Jag sitter på toa. GÅ UT!!!
R: (utan att lyssna på mig). Och så dricker vi något gott vin och så sitter vi och äter lääänge och pratar om livet och kanske planerar nästa resa och...
S: Men vad är det för FEL på dig. GÅ UT!
R: Men. (Förvånad uppsyn) Gud vad du är trååkig. Vill du inte att vi ska gå på romantisk dejt??
S: Jo, men jag har lite svårt att känna de romantiska vibbarna samtidigt som det trycker på och dessutom stinker gammalt dött kadaver här. GÅ UUUUT!! NUUUU!!!!!!!!!!!
Sedan satt vi, tysta som i graven och surade i bilen på väg till stranden. Robert var sur för att jag var så trist och romantiskt oengagerad. Jag var sur eftersom jag tycker att höjden av icke-romantik är att tillbringa tid tillsammans på dass då den ena skiter. Som tur är så är ingen av oss lång-sura och väl på stranden var vi alla vid gott mod igen. Hur blev det med den romantiska dejten då? Jo, den blev väldans trevlig, romantisk och välsmakande. Inte så värst lång dock. Tvillingföräldrar är ju lite trötta av sig.

Helgen har bjudit på sommarväder (HURRA!) och vi har tillbringat både lör och sön vid havet! Livet som tvillingförälder blir faktiskt liiite lättare då man befinner sig på utflykt. Bad, sandslott, glass och lek håller våra små på glatt humör. Jag och Robert älskar också strand-livet men har ganska frekvent glott avundsjukt på alla som får ligga platt fall i en solstol och pressa hela dagen lång utan att röra sig en meter. Hur många år har vi kvar dit??

Vi har tryckt i oss ett antal glassar..

Notera min trött-min som betyder: snälla Alvina, kan vi inte bara lägga oss på filten och slappa nu. Bara en kvart!! Snälla. Alvina: Oh NO. Nu springer jag och snor den där mesiga 1-åringens hink för åttiofjärde gången!! MOahahaha!

Kaspian spanar lite..

Vi har fångat krabbor och räkor..

Här har jag precis druckit min 5:e kaffekopp. Ganska pigg och nöjd faktiskt.

Och så tänkte jag bjuda på en bildkavalkad på min romantiska och härliga man. Så här läcker ser han ut bakifrån..

Och från sidan. Mumsfilibabba..

Och framifrån. Min alldeles egna grilltokiga man som jag älskar alla dagar! Inte hela dagarna alla dagar. Men alla dagar!

Våra små monster. De är världens bästa och världens jobbigaste samtidigt.

Sol, hav, skratt och kärlek. Vad kan man ber begära? Jag ser fram emot en ny vecka tillsammans med de finaste som finns. Min familj. <3

Jag vill ha meeeer köttbulle pappa!!

Ett under har skett!

Hej! En vecka som heltidsarbetande tvillingmamma är avklarad. Det har gått galant. Sedan kan ju "galant" vara lite relativt beroende på hur man själv definierar "galant". Jag älskar att jobba. Att inte bara vara mamma, att utföra stimulerande arbetsuppgifter, träffa intressanta människor, att kunna ta på sig piffiga kläder utan att behöva byta om efter 2 h pga en kladdexplosion, att äta lunch i lugn och ro och att slippa sjunga "imse vimse spindel" om dagarna. Det som är tungt är att man blir lite smått besviken då man på slutet av dagen längtar efter sina små troll och förväntar sig en mysig em/kväll tillsammans. Och istället möts man av två skitungar som bara trotsar, kastar mat och beter sig allmän oskönt. Om man säger såhär. Mina 8 h på jobbet är inte ens hälften så ansträngande som mina 4 h jag spenderar med mina barn innan de ska nattas. Puh. Puh, på riktigt. Två-års-trots-och-skrik-deluxe kan få vem som helst att längta ihjäl sig efter att få åka till jobbet. Sedan måste jag få skryta en liten dos på min man också. Ett under, ett riktigt mirakel har nämligen skett. Denna vecka har han överrumplat mig och visat nya sidor som flera gånger nästan fått mig att ramla baklänges av chock. I onsdags då jag kom hem hade han storstädat OCH bytt sängkläder i samtliga sängar. Jag kan inte fatta att det är sant!! Halleluja! Och igår var han i full färd med att inventera kyl/frys/skafferi och skriva inköpslista då jag återvände hem från jobbet. "Jag ser att det är lite som fattas här..jag tänkte handla efter träningen.." sa min nya hemmaproffsiga man medan jag var alldeles vit i ansiktet av förvåning. Han återvände hem med fullastade matkassar samt en extra uppsättning gummistövlar till kidsen (de kunde ju nämligen va bra att ha en extra uppsättning på förskolan, tyckte Robert....har han blivit lite gay tror ni?). Dessutom har han tagit foton på twinsen på förskolan så att jag ska ha några bilder att  lägga upp på bloggen. Naw. Såå omtänksamt.
Ikväll ska jag njuta av min första riktiga helg som inte ser ut som vilken vardag som helst. Vinet ligger på kylning och vi ska äta ost och plockmat. Yey! Nu ska jag pussa på mina skitungar. Och på min nya homo-man.

Inskolning i full gång

Förskolekillen!