Måste man andas?

Jag håller på att prova gamla klänningar för att lindra mitt akuta klänningsug. Jag har säkert 30 klänningar hängandes i garderoben. Många av dem riktigt fina. Eftersom man inte har någon fet plånbok som mammaledig är det ju klokt att återanvända det man redan har. Men jag har stött på ett stort problem. Jag får inte på mig dem. Eller jag får på mig dem med en stor dos vilja men jag kan typ inte andas då jag knäppt dragkedjan. Hur? Jag väger precis samma som innan graviditeten och har inga problem med att få på mig jeansen. Däremot är bröstkorgen större. Som att revbenen vidgats några centimeter. Jag har ju förstått att många ändrar sitt höftomfång efter en graviditet och det kan jag köpa. Det är ju väldigt realistiskt med tanke på bäckenet och förlossning och så. Men kan någon förklara varför/hur man får större bröstkorg? (obs, jag har INTE fått större bröst så de är inte boven i dramat).

Vill ha. NU!

Jag sitter på Asos och kollar på klänningar. Det känns som att om jag inte beställer en sådär 10-15 stycken kommer jag drabbas av en akut klänningsbristsdepression. Allvarlig diagnos det!

Varför inte den här till exempel?

Hostmedicinen är min bästa vän idag!

Prisa min läkare på Björkekärr vårdcentral! Och prisa hostmedicinen Cocillana-Etyfin! Läkaren berättade att man kunde bli lite slö och dåsig efter intaget av medicienen. "Perfekt" tänkte jag som bara längtade efter att få sova. Doseringen skulle vara 5-10 ml. Så igår kväll drog jag i mig en liten överdos på 15 ml och gick och la mig kl 21.30. Sedan sov jag som en klubbad säl till kl 7.30 då Robert väckte mig. Idag mår jag såå mycket bättre även om jag fortfarande pratar likt jag hade en såg i halsen.
Jag tänker ta det väldigt lugnt idag också med förhoppning om att bli helt frisk. Helst till i morgon eftersom jag inte gillar att ta det lugnt. De aktiviteter vi hitills hunnit med idag är att jag och barnen tagit ett bad tillsammans. Det går bra att bada ihop i badkaret nu eftersom de sitter så stadigt båda två. Mysig aktivitet att börja dagen med- ett morgonbad med två mjuka men vilda små plaskmonster. Sedan då barnen sov sin förmiddagslur har jag passat på att tvätta och laga storkok till barnen (Kyckling med squash, palsternacka, morot, broccoli i gräddig sås med citron, vitlök och olika örter + couscous). Nu ska jag strax mata de små pluttarna med detta. I eftermiddag kommer min kollega Anna hit och fikar. Det är vår tisdag det.

Inte så tekniskt begåvad...

Hur bär man sig åt för att lägga upp bilder från iPhonen till bloggen? Någon tekniknisse som vet?

Stort mammahjärta

Jag är så obeskrivligt tacksam över att jag välsignats med två helt fabulösa barn. Kärleken till Kapsian och Alvina är gränslös, svindlande, vidunderligt stor. Nästan läskigt stor. Jag måste gjort något rätt i livet då jag haft en sådan tur att dessa barn kom just till oss. Jag känner mig som världens rikaste människa eftersom jag får dela mitt liv med mina två underbara barn och Robert. Varje dag dessutom! Även om det stundtals kan vara extremt pissjobbigt och otacksamt att vara mamma är det det bästa som hänt mig.
Jag accepterar att man kan välja att inte skaffa barn. Och långt ifrån alla kan få egna barn. Men jag tycker synd om de som aldrig kommer att få uppleva denna enorma känsla av villkorslös kärlek. Vilket slöseri på något sätt... Den kärlek jag känner till mina barn kan inte jämföras med något annat och jag önskar att alla människor fick känna det jag känner (med andra mammor/pappor). Livet blir ju liksom mer färgglatt. Lyckorusen jag känner titt som tätt känns liksom som att man gör en mix av följande: bubblet i huvudet efter ett glas skumpa, en orgasm (fast i hjärtat liksom), suget i magen som då man åker Balder på Liseberg, känslan av lugn då man solar på en vit sandstrand, en varm kram från en nära vän, en djup kyss med sin älskade, njutningen man känner då man lyssnar på sin favoritlåt, tillfredsställelsen då man låter en chokladpralin av hög kvalitét smälta på tungan. Man lägger dessa känslor i en mixer och kör runt- så känns det stundtals att vara mamma. Typ något sånt.

Dessa två färgklickar har öppnat två nya dörrar i mitt hjärta. Två dörrar sprängfyllda med kärlek!

Ellas kitchen

Den här Ella  är smart hon, varför kom inte jag på idén först??

Då man är ute på vift med barnen och vill minimera mängden matgegga som har en tendens att hamna överallt (och under allt) så tycker jag att dessa är ett bra alternativ. Man behöver inte ens en sked utan barnen kan äta direkt ur förpackningen. Smart!

Sjuk

Hej! Hoppas ni har börjat er vecka på bästa möjliga sätt! Det har inte min. Jag har gått och blivit sjuk. Sååååå trist!!!! Har varit förkyld och hes i flera dagar men har också sedan två nätter nästan hostat lungorna ur kroppen. I natt har jag hostat så att jag spytt tre gånger. Nice. Jag har inte kunnat sova mer än en kvart åt gången och det har jag gjort sittandes i soffan. Jag känner mig som en utbankad kalventrecote. Har sedan ägnat morgonen (förutom twinsens alla bestyr) åt att städa det allra sista inför fotograferingen och nu är det äntligen klart. Annida är åter igen en räddande ängel och har varit ute på promenad med barnen under fotograferingen. Hon skall stanna här och passa dem en stund så att jag kan sticka iväg till vårdcentralen för att skaffa mig lite droger. Jag ska kämpa för att få hostmedicin avsedd för hästar eller noshörningar nåt. Ingen meshostmedicin utan riktiga grejer ska det vara. Jag pallar inte att sova sittandes i soffan en tredje natt! Sedan ska Robert skippa träningen och kommer då hem redan vid 15. Då är det förhoppningsvis min tur att sova lite. Ha en bra måndag allesammans!

Alla personliga saker är nu borttagna från vårt hem inför kommande visningar