Sportlov, kakelputs med mera..

Hej lilla bloggen! Usch, denna blogg och mitt obefintliga bloggande just nu ligger högt på min dåliga samvete-lista. Men det kan inte hjälpas. Den får inte plats i mitt liv. Inte just nu illa fall.
Men jag kommer inte att sluta blogga- utan jag dyker upp då tid och engagemang och inspirationen dyker upp. Vad har vi gjort sedan sist då?
Vi har bl.a. spenderat en vecka på Cypern- eller det är ju redan en vecka sedan men ändå. En fantastisk vecka tillsammans med den alltid efterlängtade Fam Risp där massor av värdefull tid kunde avnjutas. Bara att få känna lite sol på näsan och att den isfrusna vintersjälen fick tina upp var ju helt underbar. Min trettioårsdag spenderades också på Cypern och fylldes med frukost med skönsång, träning men bästa svägerskan, lite shopping på stan, jordgubbstårta, bubbel och lyxig middag på restaurang till både lunch och middag. Jag älskar att bli äldre. Jag blir ju bara klokare och tryggare för varje minut. Men det finns en obekväm baksida också. Jag har kommit på mig själv med att stå med nyllet upptryckt i toalettspegeln och kritiskt granska mina nya rynkor som jag med säkerhet kan påstå gjort sin premiär i samband med att jag fyllde trettio. Blä. Men annars känns det fint. Fick ett fint firande på jobbet också i veckan så att jag blev alldeles rörd.

Annars så rullar livet på i 240 km/h. Jobb, förskola, Ica Maxi, förbereda lunchlådor, tvätthögar, löprundor och häng med vänner. Och så radhusförsäljningen. Jiiiises säger jag bara. Man kan bli trött för mindre. Vi har haft tre visningar. Jag är helt utmattad av allt kakelputsande och plockande. 5 minuter inomhus med twinsen är synonymt med två tornados i vardagsrummet. Och som ni vet måsta allt vara perfektperfektperfekttipptopp på visningar. Så barnen springer före och grisar och jag och Robert springer efter med mopp och trasa och gormar och svär. Typ så.
Jag hoppas att ni alla får en fin vecka!