Familj

God morgon! Vi bor ju i Göteborg o trivs väldigt bra med det. Den enda nackdelen är att vi inte har någon familj i närheten. I synnerlighet inte jag som har 110 (!) mil till systrar och föräldrar. Och vänner. På Roberts sida står vi nära hans storebror med familj men de har under de senaste 10 åren flyttat runt mellan Turkiet, Cypern, Danmark.. Ibland känner jag mig ensam och får svår hemlängtan/ fam Risp-längtan. Även om vi har många vänner som efter alla år nästan känns som familj- så blir det aldrig riktigt samma känsla och samma enkelhet o självklarhet som då man umgås med familj. Och då jag ser mor- eller farföräldrar hämta barn på dagis kan jag också känna mig avundsjuk. Men i veckan händer något stort. På fredag flyttar nämligen Roberts bror med familj hem till Sverige igen för att faktiskt STANNA. De ska bo här nu. Vi kommer att kunna umgås, hänga och hjälpa varandra med våra barn. Det känns verkligen underbart!! Och om en dryg vecka får jag dessutom träffa min familj igen. Härliga tider. 

Kusinerna kommer snart att kunna leka igen!

Bill och Bull

Och jag är sjukt glad över att min svägerska som är lika kul som snygg kommer hem igen!

Kusinerna!

Och de fina, fina bröderna