Har ju glömt att visa bild på luciatåget från förskolan. Luciamorgonen var en total känslomässig urladdning för mig. Jag kommer själv ihåg då jag själv gick luciatåg, fylld av förväntan och ljus i håret. Magiskt. Jag kunde knappt titta på de små, ursöta små luciorna, tomtarna och pepparkaksgubbarna. Jag fick titta bort och tänka på sopsortering för att inte hulka och storgrina högt. Så bedårande.
Så fint. Det bästa jag sett!
Kaspian var tyvärr sjuk och missade hela luciafesten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar