Nu har både Hellner och Kalla både brutna stavar och bakhalt..

Kors i taket, järnspikar och tvi vale (jag vill egentligen skriva en lång harang av svordomar men jag försöker sluta svära då det låter så obildat och jag vill vara en god förebild för mina små) vad det är JOBBIGT med sjuka barn. I natt har jag nog inte sovit mer än 10 minuter åt gången. Där emellan har jag tröstat, försökt mata, nezerilat, sugit snor på min stackars lilla hostiga, snoriga Kaspian. Lilla älskade son vad det är synd om dig! (och mig). Hade kanske inte bästa upplägget heller eftersom jag var ute och åt gómiddag med Mariell igår och kom hem ganska sent (00.30). Robert tyckte absolut at jag skulle gå ut igår och då var jag inte sen med att hoppa i klackskorna och sticka iväg. (Att få egentid med min kära, kära vän Mariell ger så mycket energi att det är värt allt, inklusive sömnlöshet!!!).

Så här gosigt hade Robert och twinsen det igår då jag stack iväg för att äta middag på Maharani med Mariell...

Klockan 7 bestämde sig båda barnen för att det var uppstigning och jag släpade jag mig upp ur sängen och hasade in till Robert och Alvina.
Jag (med ynklig röst för att få medlidande): Jag har inte sovit på hela natten, jag är sååååååååå trött!!!!
Robert: Och va fan tror du att jag är???!!! (hans svordom, inte min)
(Ok, det är en sån dag idag, tänker jag då. Det är bara att ta ett steg tillbaka, hålla käft och göra det bästa av situationen).
Jag och Robert är oftast ett superbra team. Vi är likt Hellner och Kalla som ligger i täten och växelvis "drar" den andra. Då den ena blir trött och energilös så stiger den andra fram, växlar upp och hjälper den andra framåt. Och så håller vi på, fram och tillbaka som en väloljad maskin. Vissa dagar har båda ork att dra, (fantastiska dagar). Och ibland är det som idag då vi båda hamnat i uppförsbacke med brutna stavar och med dåligt vallade skidor. Vi kämpar båda med att ta oss upp för mördar-uppförsbacken och orkar inte lyfta den andra också. Då får man koppla på autopiloten och bara göra (gå på tvären upp för backen..). Vi klev upp, bytte blöjor och fixade frukost till oss plus bebisar. Efter yougurt, kokta ägg och ett par rejäla ostmackor höjdes energinivån något iallafall (man blir extremt hungrig efter vakna nätter). Sedan åkte Robert till sin fotboll och jag tog en rejäl promenad för att få lille Kaspian att sova lite. Han halvsatt/halvlåg i vagnen och så länge jag körde vagnen framåt sov han gott utan att hosta. Tänk om jag också kunde få sova samtidigt som jag promenerar, vilken önskedröm! Nu kommer Robert snart hem igen. Jag känner mig piggare efter 2 h promenad, dusch,3 koppar starkt kaffe, ett äpple och 2 avocadosmörgåsar.. Jag ska muntra upp honom genom att åka och handla god plockmat, godis och en flaska rött till i kväll. Sedan kommer vi nog att parkera oss i soffan med varsitt förkylt barn och stanna där hela lördagen lång. Jag önskar er en härlig lördag.