Valborgsmässoafton...

Hej! Idag är det en svensk högtid men jag ska inte fira. Väldigt olikt mig då jag tycker att man ska passa på då tillfälle ges. Men av olika faktorer så passar det sig inget vidare idag. Och om jag tänker efter så vet jag inte ens VARFÖR man ska fira Valborg. Vem är Valborg??
Och om man inte ens har koll på det så är det ingen fara på taket om man missar att slå klackarna i taket. Nuförtiden uppmärksammas dessutom i huvudsak alla fjortisar som gör alkoholdebut och super skallen av sig denna dag. Inte så värst upphetsande för mitt firar-sug. (Nu kom visst tanten fram igen...)
Jag ägnar ist dagen åt min examensarbetes-statistik. Jag har precis tagit en paus och ätit en sjukt god sallad med grillade päron, ädelost och valnötter. Jag älskar denna kombo. Mmmmm! Men nu är det slut på paus och jag ska göra ett sista ryck innan jag tar en rask promme till förskolan och hämtar kidsen. Jag önskar er alla en glammigare Valborg än min.
Jag bjuder på ett par bilder från gårdagen.

Jag blir fortfarande ofta förvånad över hur himla BRA jag trivs i vårt område.  10 minuter med bil från centrum men ändå så himla bonnigt. Precis som jag. Älskar stad, puls och alla möjligheter. Fast inuti är jag fortfarande Vilhelminabo och älskar då det är tyst. Här i idylliska Gerrebacka kryllar det av träd, blommor, hästar och får. Här en bild från då jag och Robert var ute och spatserade bland barr och vitsippor i helgen. 

Vitsipporna bildar stora hav. Sååå fint!!

Hoppselihopp...

Njuter av skogen, sällskapet och av tystheten som uppstår då mina barn sover..

Vi hade med oss fika och tog en liten panchis-paus. Och tänka sig. Vårsolen vågade  sig fram en stund. Nu för den faktiskt ta och STANNA!!

Så här ser jag ut då jag dricker kaffe och försöker se ut som att jag sitter och solar mig lite nonchalant.
Här bild från vänster sida

Och så här ser jag ut då jag dricker kaffe och försöker se ut som att jag solar mig lite naturligt och nonchalant. Här ser ni hur det ser ut mer framifrån/från höger. Höhö... Man blir så bloggskadad och jag avskyr egentligen att be min man stup i kvarten om att han ska fota mig. Men. är man bloggerska så är man. Bara att bita i det sura äpplet och försöka se snajsig ut. Trots att jag är sliten,blek och bakis..