Nappen är verkligen både vår största vän och fiende. På neonatalavdelningen (avdelningen för förtidigt födda barn) fick de napp direkt för att träna på sugförmågan och sedan dess vill våra bebisar ha napp för jämnan. Den fungerar super som tröst men då de tappar den och blir helt galna är det inte så kul..
Även denna morgon har varit tuff. Efter första matningen brukar alltid en av dem somna, aldrig båda två. Då brukar jag ha det vakna barnet i en baby björn medan jag själv äter frukost. Men idag har inget av mina "säkra kort" fungerat. De har inte velat åka baby björn och inte heller i deras favorit elektriska djungelbabysitter som både gungar och spelar musik. De har inte velat sova och bärsjalen som tidigare var väldigt populär hatar de nu. Jag har burit dem växelvis hela fm för då har de varit ganska förnöjda, den andra har fått ligga i sängen och sura. Så har jag bytt typ var 10:e minut så att barnet i sängen inte hinner bli allt för argt. Min högsta önskan idag är att ha 4 armar så att jag kunde bära dem samtidigt.
Nu är de äntligen lite lugnare så jag passar på att blogga lite för att få ut min frustration ur kroppen.
Så här mysigt var det inte i natt.. |
Kämpa på! Det är inte alltid lätt men så småningom kommer dom in i ett bra sov/äta/vaken- mönster. Du är superduktig!!
SvaraRadera