Jag kan förresten berätta om min j-a förkylning som vägrar försvinna från min kropp. Jag har inte kunnat träna ordentligt på tre veckor. Detta gör mig på väldigt, enormt, sjukt dåligt humör. Jag blir rastlös och känner mig som en gammal slappishelga i kroppen (sjukt dålig tajming då det nalkas bikinisäsong). Då Robert kom hem efter träningen idag kände jag att nu får det vara nog! Jag har försökt vila mig i form men det fungerar ju fasen inte, så nu ska jag tamigtusan försöka springa förkylningen ur min kropp. Det fungerade sådär. Kunde liksom inte växla upp. Då jag hade gjort ett tappert försök att jogga insåg jag att jag snarare såg ut som en kopia av Katten Gustav då jag svettig och andfådd liksom lunkade långsamt framåt. Tillslut var jag tvungen att kapitulera- surare än någonsin. Skitkropp och skitförkylning. Skit, skit, skiiiiit!!! Jag ringde en vän och gnällde, beklagade, jämrade mig och promenerade hem i stället. Robert säger att jag inte är någon gammal slappishelga så nu känns det bättre.
 |
| Nu när Kaspian kommit på hur man gör så vill han stå heeeela tiden. Han drar sig upp mot bord, stolar, sängar och gåstolen. Han kan tom gå lite själv med stöd av gåstolen. Sen ramlar han och slår sig hela tiden stackarn! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar