Jultalibanen Robert

Min man har aldrig varit speciellt fascinerad av julen och allt som hör till. Han har mest klappat mig på huvudet och suckat lite då jag i slutet av november gått bananas och smygstartat med både julpynt, glöggshopping, julgodisbak och julkorts-skrivande (kan inte hålla mig längre än så). Jag har spelat julmusik dygnet runt och tvingat honom att köpa en jul-outfit med röda inslag. Men i år kan jag till min stora glädje konstatera att något har hänt. Robert är värre än mig. Sedan vi kom hem från Thailand känner jag inte riktigt igen min man. Som jag skrivit tidigare så var det första jag gjorde då jag kom in genom ytterdörren efter vår Thailandsresa att börja julpynta. Men jag hade planerat att göra en "julpyntning-light"- att kanske inte ta fram riktigt allt julpynt. Då jag var klar började min julgestapo till man börja kontrollera och inspektera julkartongerna.
R: Men Sofi, VAD är det här?? Ska du strunta i DEN HÄR TOMTEN? VARFÖR får inte den HÄR tomten va med? Nä, ALLT ska upp!! ALLT!! Det är ju JUL för bövelen!!!!!
(Sanningen är ju att det är förbannat fult med tomtar- men samtidigt blir det ju inte jul utan alla kitchiga, röda tomtar. Så i juletid får smaken ge vika och kapitulera för mysfaktorn).
S: Jaja..du har rätt...
Så det var bara att ge upp tanken på en julpyntning-light då Robert började kasta upp tomtar och glittriga girlanger hejvilt i vårt lilla hus.
R: Jag vill att det ska se ut som hemma hos Griswolds!! De vet sannerligen hur man pyntar ordentligt!!!

Chase eller Robert? Vem vet?

Men nu har vi sannerligen jul i vårt hus och det ger mig obeskrivlig glädje och lycka i hjärtat. Andra nya vanor som Robert anammat är att tycker att glöggen skall stå, varm och härlig och sprida sin väldoft mest hela tiden, pepparkakorna skall ligga framme i sin juliga skål så att man kan norpa sig en närhelst man önskar. Han vill kolla på en julfilm varje kväll och jag har nästan skavsår i öronen av all Jöback, Nat king Cole, Carola, Sissel Kyrkjebo, Frank Sinatra och Körberg. Men jag klagar absolut inte- jag föredrar och välkomnar min jultokiga man framför den forne julskeptiska varianten.

Roberts sanna förebild... (bild lånad från google)