Tvillingkaos, vardagsliv och kärlek hos familjen Vilahamn: Överflödig mamma??

God morgon!
Vi har haft en underbar helg på alla sätt. Nästan alla sätt i allafall. Lördagen spenderades på stan. Vi lunchade och hade planer på att shoppa lite. Men eftersom twinsen inte ville sitta i vagnen utan hjälpa till att utforska utbudet på butikerna så blev det en kort och extremt billig shoppingrunda. Noll förbrukade kronor. Vi hade också planerat att äta en härlig lunch på någon mysig restaurang. Vi var inte ensamma. Försök att få ett bord med två tillhörande barnstolar i Göteborg en löningslördag. Helt Omöjligt. Och eftersom vi hade blodsockret i fotknölarna (vilket inte är det mest gynnsamma om man inte är ute efter att höra mig svära och bete mig som en bitch) fick vi tillslut ge upp och bege oss till det icke-mysiga men ack så barnvänliga Pizza Hut. Där finns det både barnvagnsparkering och ett överflöd av barnstolar. Och att det glamourösa livet försvann samtidigt som barnen kom har jag redan blivit varse om. Jag blev dock positivt överaskad då maten var helt OK och barnen var glada då de fick både kritor och målarblock. Vi blev alla mätta och belåtna och simpla som vi är så räcker en glad mage för att göra oss glada och nöjda. Vet ni en annan härlig nyhet?? Det är VÅR och SOL i Göteborg. Vi har druckit kaffe och solat på vår altan i dagarna två. Vi har också haft Dennis, Lisa och Tyra här på en fika- och lekdejt. Twinsen lekte dock inte så mycket- de hade fullt upp med att inte låta stackarsTyra låna några av deras leksaker. Jag har uppfostrat två egennyttiga, ouppfostrade parasiter vid min barm. Lördagskvällen spenderades framför melodifestivalen med plockmat. Det är min och Roberts nya mello-tradition- lååång middag med ostar, bröd, frukt, parmaskinka, caprese, oliver, vin och annat gott framför teven. Mysigt. Och Lisa Miskovskys låt var också mysig tycker jag.

Vi har också hunnit med en baddejt med Cissi, Elias och Daniel på Kärras fula kommunla Simhall. Jag är faktiskt glatt överaskad då denna var utrustad med stor barnbassäng med rutschkana, behaglig vattentemperatur och massor leksaker. Barnen lekte och skrattade i 1,5 h. Fullt ös! Jag är glad att vi kom hem med båda barnen i intakt, icke-dränkt skick. Det är inte alltid superlätt att hålla koll på dem- trots att både jag och Robert var med. Då vi åkte hem efter badet var Alvina så övertrött att hon var helt hysterisk. Badet resulterade i att twinsen sov i över två timmar och det gav mig och Robert sällsynt och värdefull egentid. Fast vet ni vad han sa??!! Den jäkeln.
Robert: Sofi, vet du vad?
Jag: Nej, vadå?
Robert: Nu när du var uppe i Umeå så kom jag och tänka på en sak.
Jag: Ok
Robert: Ja, alltså. Om du skulle dö, då skulle jag klara mig ganska bra ändå. Jag klarar av att jobba och fixa barnen utan din hjälp. Jag känner mig så trygg som pappa.
Jag (sur): JAHA!! Så du skulle inte tycka att det var ett problem om jag DOG!!
Robert: Jo, det skulle ju va supertråkigt såklart. Men jag skulle klara att få ihop vårt liv.
Kul. Det skulle va tråkigt om jag dog. Tråkigt. Tråkigt är ett ord som jag beskriver mina känslor inför att titta på sport på TV eller att rensa filtret i torktumlaren.
Jag känner mig verkligen älskad och behövd. Grrr!!
(OBS! Robert blev en aningens irriterad över detta inlägg då han tycker att han beskrivs som en elak galning. Han menade inte att det bara skulle va tråkigt om jag dog såklart. Så. Capish? Nöjd Honeybummey? Jag förutsatte naturligtvis att alla mina bloggläsare är så smarta att de förstod att jag var ironisk).