God kväll! Vi är på plats i Vilhelmina. Här är jag född och uppväxt och således ingiver denna lilla ort en alldeles speciell känsla i min kropp. Vilhelmina är gulligt och hemtrevligt och jag känner mig otroligt avslappnad och lugn då jag befinner mig här. Jag blir lite härligt filbunke-såsig. Inte lika hetsig, effektiv och jag behöver inte forcera fram 23 happenings varje timme. Dock skulle jag inte överleva mer än max 14 dagar utan att drabbas av lappsjuka deluxe. Jag fascineras över att man klarar av att bo utan tillgång till Indisk take-away, HM, Latte Macciato och puls. Göteborg är ju inte direkt NY, men det är tillräckligt stort för att kittla mig lite sådär lagom. Jag tycker iallafall att det är perfekt att tillbringa 2 veckor i Vilhelmina på sommaren. Det är fantastiskt och jag är sååå lycklig över att vara här.
Resan hem gick hur bra som helst. Våra twins är duktiga resenärer. Vi flög upp till Umeå där vi spenderade några timmar med mina två systrar innan vi satte oss i farfars skruttibangbang-Volvo från 86. Detta vrålåk skulle ta oss de 24 milen till Vilhelmina. Naturligtvis kom sommaren lagom till att vi satte oss i bilen och trots Sveriges måttliga sommarvärme på 22 grader celcius så blir det ganska så varmt då bilen saknar AC. Men vad gör lite svett då man kan lyssna på sommar i P1, gófika och småprata med mannen i sitt liv? Inget. Twinsen sov som två små glansiga svettlökar hela vägen hem.
 |
| Liten fikapaus i Umeå med min älskade lillasyster innan vi tuffade vidare! |
 |
| Vrålåket! |
 |
| Robert och twinsen utanför Vilhelmina kyrka. Lite nostalgiskt då twinsen döptes där. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar