Jag går själv omkring i tron och föreställningen om att jag är lite sådär hurtigt friluftslivsaktig. Jag menar- jag äger faktiskt väldigt mycket kläder från Haglöfs, Tretorn och Fjällräven. Dessutom så springer jag ju i skogen minst en gång i veckan. Och där vi bor finns det massor av grönområden och till och med en 4H gård med både kossor och getter! Och sist men inte minst så är jag är född och uppvuxen i Vilhelmina! Kan det bli mer naturligt än så? Nope?
Men vid en närmare rannsakning så lever jag nog inte alls något friluftsliv alls. 0 % ungefär. Jag och Robert gjorde för några år sedan ett försök med att vandra och tälta. Det hela slutade med en spa-weekend eftersom vi kom på att det är ju så himla bekvämt och trevligt. Och att vi inte visste hur man satte upp tält. Eller hur man lagar mat på ett trangiakök. Plus- varför äta torftig pulvermat då man kan äta på restaurang och använda klackskor? Nej fy farao. Friluftslivsmänniskor och jag har nog inte så mkt gemensamt då vi kommer till kritan.
Detta fick ytterligare bevis då vi nyligen spenderade tid tillsammans med vänner i deras pittoreska stuga utanför Lysekil. Den ligger mitt inne i skogen. Och då menar jag inte skogen som i "Slottskogen" utan djup, tät, äkta, trollskog. Robert bestämde sig för att ta en liten skogspromenix med twinsen. "Perfekt" tyckte jag och kunde stanna och sippa på bubbel och snickelisnacka tillsammans med stugans ägarinna istället. 5 minuter senare är Robert och barn tillbaka. Kaspian hade varit jättejättejätterädd och vägrat att gå i skogen. Robert hade aldrig tidigare sett honom så skräckslagen och han hade klamrat sig fast vid roberts hals som en liten blodigel. Okej. Vi har en son som är rädd för träd. Inte bra.
Det är nog tur att vi åker till Vilhelmina på onsdag så att vi kan utöva lite KBT på Kaspian. Typ tvinga ut honom på äventyr i skogen så att han lär sig att skog, mossa och barr inte är farligt. Jag har redan planerat min skogsoutfit.
Här har vi spenderat dagarna två. Skog så långt ögat når! |
Twinsen har haft the time of their lives tillsammans med rara Junia |
Kolla in min skogsmulleman!! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar