Första bakslaget

Men hej!! Idag är ingen bra dag. Jag tänker med hänsyn till er inte ge er några smaskiga? detaljer. Men mitt maginnehåll vill inte stanna på plats så att säga. Det kommer ut bakvägen snabbare än kvickt. Jag känner mig således som att jag blivit överkörd av en ångvält tjugo gånger om. Och har lika mycket energi som en strandad val. Jag ligger platt fall. Men, jag känner hopp om livet- mår mycket bättre nu jmfr med i förmiddags. Just nu har jag tom tillräckligt med energi till att blogga ju! Jag är också tacksam över att det bara är jag som mår dåligt. Huvudsaken att våra små knubbfisar är pigga och glada. Och att inte både jag och Robert är sjuka samtidigt- hemska tanke. Det trista med tvillingar plus en sjuk mamma är att övriga familjen inte heller kunnat hitta på så mkt kul idag. Det är omöjligt att bada med dem ensam och att vara ute på äventyr är också svårt då det inte är ett dugg barnsäkert någonstans i detta land (mätt i sverigemått). Fast just nu är faktiskt Robert och twinsen ute och äter middag på egen hand- det går bra att just äta med dem allenaeftersom de först sitter fastspända i barnvagnen och sedan fastspända i barnmatstolar under måltiden (usch- det låter som att Twinsen är psykpatienter som måste hållas bältade ...men de är så vilda nu att jag och Robert helt seriöst kollat om det finns någon typ av koppel för barn.. för det hade helt klart underlättat för oss i vissa situationer).
Så dagen har sett ut såhär: Vi började som vanligt med frukost. Så long so good. Sedan efter massa bad börjar jag känna mig lite låg, trött och märklig. Och då lite senare jag skulle ta en kort promme för att få barnen att somna så sa det bara PANG och POFF i magtrakten. Och jag fick lubba med spända skinkor till gymmet där min man befann sig- dumpa barnen och kuta vidare till närmsta toalettfacilitet. Puh. Det blev ett riktigt drama där.
Efter det äventyret har vi legat inne i vårt lilla hus (som harett lagom avstånd mellan sovrum-toalett) och kollat på film hela dagen. Sex and the city 1 och Nalle Puh bland annat. Det finns ingen film som lockar fram så många tårar hos mig som denna film (inte nalle puh då..). Jag vet inte varför, men jag sitter och hulkar (av gråt- inte kräks alltså) i var och varannan scen. Den är sååå bra!

Vi hann ju i allafall med någon timma i poolen idag!

Det är lättare att hålla koll på twinsen i vattnet jämfört med på land.. Det räcker ju med att hålla deras huvud över ytan! På land är de så himla snabba och vill mest bara göra sådant de inte får..

Spana in poolbaren längst bort. Där hänger vi massor varje dag och dricker litervis med pineapple-shakes. Twinsen älskar att hänga i baren eftersom de får gratis minibananer och massor av uppmärksamhet från bartendern..