Likt men så olikt

Vad jag kan minnas är Thailand sig likt. Även om vi var på västsidan förra gången.
# Sett ledsna elefanter: check
# Sett shemales: Åh ja!
#Konstaterat att man inte torkar sig med papper på toaletten utan använder en analhålstvättsdusch. (Hygieniskt tycker jag). Check
# Ätit mat så stark att läpparna förvandlas till Viktoria Silversteth-look alikes: check
# Herrelösa hundar som gör mig både ledsen och äcklad: check
# Falsksjungande coverband iklädd porriga kläder: check

Ja, vi har badat idag också.. 

Det är lite knepigt att få på UV-dressarna. Särsilt då twinsen vill hoppa i plurret omedelbums!!

Den största skillnaden jämfört med sist är helt klart perspektivet. Förra resan upplevdes från horisontellt läge. Vi bokstavligen låg ner på en strand med näsan i en pocketbok varje dag. Hela dagen lång. Ibland rullande vi från mage till rygg eller vice versa. Likt en OKQ8-korv.Och på kvällarna såg vi Thailand genom ögon som intagit en Mai Tai eller tre. Denna resa är inte ett dugg horisontell eller Mai Tai-dimmig. Inte vertikal heller. Snarare något mellanting då vi springer omkring halvböjda över varsitt barn dagarna i ända. Tack gode gud så sover de två gånger varje dag (innan resan bara en gång men nu badar de väl sig trötta). Det är absolut ingen avkopplande resa. Men det hade vi inte heller förväntat oss. Vi är inte här för att koppla av och dricka Mai Tai. Vi är här för att umgås som familj. Samt att slippa tvätt, matlagning och städning. Vi är så lyckliga över vårt beslut att åka och vi njuter till fullo varje dag. Trots att det är lite kämpigt och arbetsamt mellan varven. Men problem som dessa (jobbigt att smörja solkräm, jobbigt att ta på UV-dress, jobbigt att äta på restaurang med två grisiga barn, jobbigt att undvika att twinsen drunknar, jobbigt att få sand mellan tårna, jobbigt att man svettas) är ju inga riktiga problem.