Bröstkorgen är full med svart sten idag...

Idag har Anna och barnen varit här för att ta farväl inför deras flytt till Sofia, Bulgarien. Jag känner mig glad för deras skull då jag tror och hoppas att de kommer att få ett bra liv där (Roberts bror Fredrik har fått ett nytt fotbollskontrakt där). Men nu då vi kramats och sagt hejdå känns det väldigt tungt, mörkt och jobbigt i hjärtat. Det är tungt då människor som har en stor plats i ens hjärta bor så långt bort. Jag tycker redan att jag uppfyller min kvot för saknad ocjh längtan då jag har familj i Vilhelmina, min syster Lotta (som nästan känns som en tvillingsyster för mig) och nära vänner i Umeå. Björn och Jane i Stavanger. Och nu familjen Risp i Sofia. Jag har redan gråtit en skvätt men den obehagliga stenen i bröstet vill inte försvinna. Jag och Robert får kolla på möjliga Bulgarienresor i höst.

Twinsens premiärdopp i nya poolen. Elias tog sig också ett svalkande dopp. Alvina kan inte sluta skratta då favoritkusinen är i hennes närhet.

Kaspian ville sola med sin pappa i stället..

Saga som inte var helt frisk var lite upprörd över att hon inte fick bada stackarn... Badaaaa skrek hon.