Hejdå Umeå, tack för denna gång!

God morgon! Vaknat upp ännu en dag i Umeå. Har haft några härliga dagar tillsammans med familj och vänner. Känner mig också pigg igen efter att mamma och pappa tog twinsen igårnatt så att jag kunde sova ikapp lite. Att uppskatta och njuta av sömn är en av hundra saker jag lärt mig sedan jag blev mamma. Vad har bi gjort dessa dagar då? Söndag-måndag var Lotta ledig så då passade vi på att tanka så mycket syster/mostertid som det gick. Vi åt massa gott (bara eko och närproducerat eftersom det är min systers hangup och grej) och shoppade. På tisdag lunchade jag och Hannah på Socialize (systers restaurang) och senare på kvällen åt jag och mamma, pappa och Natali trerätters på samma fantastiska restaurang. Min syster är så sjukt ambitiös och proffsig att man nästan ramlar baklänges. Jag åt kärlek till ost till förrätt, grillad samefångad öring från Vardofjäll till varmrätt och ekologisk glass till dessert. Mums filibabba!!! Igår fixade jag håret hos världens bästa frisör Hannah för att sedan ta ett tårfyllt farväl av mor och far. Alltid lika hjärtskärande. Önskar de bodde lite närmare mig och twinsen. Men man kan inte få allt här i livet ju. Så jag torkade tårarna för att möta upp Mariell, alex, Ulle och Mackan för lunch på Socialize (igen, man får passa på). Jag åt lax som var fångad i Holmsund (ort bredvid Umeå). Mariell och Co. har bilat upp från Göteborg för att gå på bröllop och det var kul att visa mina vänner från Gbg mina gamla Norrlandstrakter. Jag har ju bott och jobbat/pluggat här i Umeå för ett antal år sedan. Efter lunchen åkte vi till Nydalasjön och badade och solade. Efter lite sol på näsan packade jag ihop mig, twinsen och våra hundra tillbehör och åkte till ska till Hannah där vi skulle spendera natten. Så igårkväll hängde jag hos fantastiska Hannah plus familj. Vi grillade (fast jag satt mest på röven och fick allt serverat, jag har det bra jag) och åt jordgubbar och choklad och pratade
ikapp medan twinsen sov. Idag ska jag och twinsen flyga till Göteborg. Det känns skönt. Vi saknar Robert som tusan och så kommer vi ju att få flytta in i vårt hus för första gången!!! Wihoo!! Robert har gjort ett mastodontjobb där hemma och jag ser ram emot att kliva in genom dörren (även om vi har massor kvar att göra och fixa. Plus flyttstäda den gamla lägenheten).