Amma? Sluta nu eller fortsätta??

Om en dryg vecka har jag ammat i 5 månader. Delammat i och för sig, de får ersättning också för att de ska bli mätta. Men jag trodde faktiskt inte att jag skulle orka/kunna amma så länge. Vad jag har förstått är det ganska ovanligt att tvillingmammor ammar så länge, det är ju lite knepigt med två munnar att mätta. Så guldstjärna till mig och twinsen.
Amningen var definitivt inte a walk in the park i början. Framförallt för att barnen var prematurer, de orkade inte suga för att de var så små och dessutom hade de inte riktigt koll på hur man skulle göra. Fy sjutton vilken kamp det var, rikigt ångestladdat mellan varven. Jag ville väldigt gärna amma dem och kämpade tills jag var helt slutkörd. Vissa dagar gjorde jag inte annat. Varför gör man så mot sig själv? Man vill va så"duktig" att man blir helt kockobäng i kolan. Det som till sist gjorde att det började fungera bättre var att jag bestämde mig för att skita i amningen. Jag tänkte att de fick ersättning i stället, dagens moderna ersättning ger ju barnen precis all den näring de behöver (och närhet kan man ge vid flaskmatning också). Jag tänkte att jag skulle försöka fortsätta att amma litegrann, bara som mys och om de fick i sig någon droppe bröstmjölk var det bara en bonus. Då kravet på att amningen skulle fungera försvann, släppte också en stor portion stress. Paradoxalt började då också amningen att fungera bättrre. Jag slappnade av mer, sov bättre och vips så gick amningen av bara farten. Med tiden har det blivit allt lättare, barnen har blivit större, stadigare och vet hur de ska göra. Men nu börjar jag tröttna på att amma, funderar på hur jag ska göra i fortsättningen. Fortsätta delamma? Eller gå över till ersättning, gröt och att succesivt introducera mat? Jag gör en lista. Älskar listor.
Plussidan:
Antikroppar. Det största argumentet som gjort att jag velat amma är att barnen skall skyddas mot infektioner genom att de får antikroppar från mig via bröstmjölken. Prematurer har en ökad risk och därför har jag velat skydda dem så mycket det går. Och peppar peppar, de har varit fullt friska sedan de föddes.
Mysfaktorn. Jag tycker att det är ganska mysigt. Inte jämt men oftast är det gosigt att ha dem nära, de ser så fridfulla ut då de ammar. Häftig känlsa att man kan ge sina barn näring till att växa genom sina tuttar. Helt sjukt egentligen. Världens bästa uppfinning.
Min enda chans? Vi kommer kanske inte att skaffa fler barn. Det blir kanske ingen mer amning för mig, någonsin. Då gäller det att passa på då man kan..
Smidigt: Brösten är ju alltid med. Maten är lagom varm och nyttig. Man behöver inte koka vatten och rengöra flaskor stup i kvarten. Men det måste ju jag ändå iof.
Minussidan
Tiden. Det är så sjukt mycket smidigare med flaska. De glufsar i sig en flarra snabbt som attan jämfört med då de ammar. Dessutom vet man exakt hur mycket de får i sig.
Rutiner: Det är lättare att styra barnens mattider och mängd med flaska. Då jag t.ex. ammar en och den andra får flaska är det inte säkert att den som ammar får lika mycket. Amningen beror ju så mycket på hur utvilad man är och om man ätit och druckit tillräckligt. Ibland då jag inte sköter mig så sinar mjölken snabbt.
Bröstpumpen: Jag är så sjukt less på att jag måste pumpa om jag inte ammar på x antal timmar. Brösten gör tillslut ont, de blir hårda och knöliga och då tvingas jag pumpa ur om jag inte kan amma. Jag hatar att pumpa. Känner mig som en mjölkkossa.
Opålitligt: Som jag skrev ovan. Min mjölk kommer och går beroende på hur utvilad jag är och hur jag äter. Vissa dagar då det är fullt ös medvetslös här hemma så vilar jag inte tillräckligt och äter fel också. Då blir det ingen mat till twinsen.
Tröst: Kaspian har ju en förmåga att vilja ligga och snutta om nätterna. Jag är trött på det. Jag vill inte att han ska bli beroende av mina bröst för att kunna somna. För då kan inte jag sova.
Arga barn: Barnen blir ibland arga då jag ska försöka amma. De får i sig maten mkt snabbare ur flaskan. Därför tappar de stundtals tålamodet och blir förbannade om mjölken inte rinner till tillräckligt snabbt.

Hmm...4 plus och 6 minus på listan. Kanske tid att sluta snart då..

Vi är på väg ut till bilen. Alvina har däckat redan innan hon kom i bilbarnstolen