Bakfull mamma och twinsen på universitetet..

Vaknade i morse med sprängande huvudvärk, fränt illamående och munnen kändes torr likt Saharas öken. Har inte sovit mer än typ 3 timmar i natt (pga fingret inte barnen). Jag har faktiskt till och med gråtit i natt för att jag tyckte så synd om mig själv. Att ett litet sketet finger kan göra så ont, det trodde jag inte. Fingret känns som att det är stort som en handboll, det pulserar och jag kan inte röra på det. Helt omöjligt att sova då. Jag har i ren desperation varit uppe och letat fram Roberts gamla smärtstillande (Tiparol) han fick efter att ha opererat ett kompartmentsyndrom i underbenet för några år sedan. Tiparolen blandade jag med 2 st alvedon till en härlig mix. Fingret domnade av hjälpligt och huvudet blev skönt grumligt och jag fick mina 3 timmar innan barnen väckte mig. Jag tror dock att det är denna läkemedelskombo som gjort att jag är så sjukt "bakfull" idag. Det känns precis som att jag varit på nattklubb och druckit Tequila hela natten. Alternativt som min graviditet kändes i vecka 6-16 då jag bara ville spy och sova hela tiden. (Oh herregud tänk om jag skulle vara gravid igen, det skulle vara en gigantisk katastrof). Min underbara man bara såg på mig i morse, skakade lite på huvudet, sedan packade han ner barnen och tog med dem till universitetet där han har ett obligatoriskt seminarium idag. Jag ber till Gud att det går bra för honom, att barnen sköter sig snyggt och att seminarieledaren inte blir arg. Det är dagar som dessa man önskar att man hade någon som kunde hjälpa oss med barnen. Tänk att ha en mormor/morfar/moster/dylikt som kunde rycka ut några timmar- Vilken önskedröm! Jag kan verkligen inte använda min högerhand (och således inte ta hand om mina små) och Robert kan inte missa skolan. Jag har i alla fall fått vila mig + finger idag och jag är evigt tacksam för det.

Utslagen hjälte, precis som sin mamma..