Socker Socker Socker. Min vän och fiende.

Jag brukar oftast vara nyttig, healthy och duktig med maten, jag brukar säga att jag följer 80/20 regeln. Dvs äter man 80% bra, nyttig, vanlig mat så kan man unna sig vad tusan man är sugen på övriga 20%. Fungerar fint, man får vara mätt och smal och kan unna sig lagom. Jag brukar inte heller vara så speciellt godis- eller sockersugen, kan ha godis i veckor i skåpen utan att ens tänka på det. Men nu efter alla helger då det blivit godsaker nästan varje dag verkar det som att min kropp ändrat sig. Den liksom skriker efter socker. Chokladbitarna i skafferiet och glasspaketen i frysen talar till mig då jag går förbi. "Ät mig, ät mig, säger de". Och då man bara går hemma mestadels av tiden är det ju snorjobbigt att låta bli. Man måste ju ha självdisciplin som en isdrottning. Dessutom är jag halvtrött hela tiden då jag inte sovit en hel natt sedan 27 augusti. Och socker = snabb energi = Quick fix för en småtrött tvillingmamma. Men samtidigt veeet jag ju att man inte mår bra av allt för mycket av det goda. Jobbigt värre...

Choklad är hälsokost för själen har jag läst...