Akta er för kebaben!

Hej och goddag! Idag har vi haft temat "På alla fyra" här hemma. Jag har stått och skrubbat på alla fyra och min man har stått på alla fyra och lekt med barnen samtidigt som han försökt överleva dagen. Jag tar det från början. I gårkväll bestämde sig Robert för att möta upp några vänner på stan. "Jag sticker iväg och tar en öl. Är bara borta någon timma eller så". "Gör det du älskling" sa jag som tycker att det är toppen att han träffar sina vänner ibland och dessutom tyckte att det skulle bli skönt med en tidig kväll. Jag somnade som en liten gris. Tidigare under kvällen hade vi kommit överens om att vi idag (söndag) skulle passa på att fixa en hel del inför kommande lägenhetsvisningar i veckan. Eller rättare sagt- jag skulle fixa och trixa och Robert skulle ha en heldag med barnen. Jag skulle minsann inte behöva byta en endaste bajsblöja, bära något barn eller mixa fruktmos utan bara städa och fixa i lugn och ro! Helt ok deal för mig (är det sorgligt om man tycker att det är skön egentid då man får städa/pyssla utan att samtidigt roa en bebis). Kockan 5 i natt så vaknade jag till av att det liksom ramlar ner en kropp som liknar Roberts i sängen (fast han luktar lite konstigt..). Duns sa det och sen hör jag bara väsande, djupa snarkningar.
I morse klev jag som vanligt upp tidigt med twinsen, jag sminkade mig och käkade frukost. Lite halvstressad eftersom jag skulle in till stan på ett tidigt möte. (Ett möte med ordföranden i vår nya bostadsrättsförening- de ville träffa oss innan vi blev godkända som medlemmar....detta har vi aldrig behövt göra tidigare.) Så jag piffade till mig till tusen och la in 5:ans växel på charmen. Klockan 7.30 väckte jag min man eftersom jag var tvungen att sticka. Jag möts av en väldigt risig, rufsig, blek och dödstrött man. Bara att ta sig ur sängen såg ut som ett projekt liknande att bestiga Mount Everest utan syrgas. Samtidigt så väser han förbannelser över sin egen dumhet. Fula ord som inte passar i min obesudlade blogg.
Då jag kom hem efter mötet (vi blev godkända) så lät jag min stackars spillra till man sova en timma men sen var det fasen slut på sötebrödsdagarna för hans del. Har man en deal så har man. Om huvudet är dumt får kroppen lida och jag struntar högaktingsfullt att han spenderat hela natten på krogen. Han skulle minsann inte komma undan vad han lovat. Robert skulle vara tvillingpappa till 100% och jag skulle få fixa ostört- så det så! Sagt och gjort. Jag har fejjat och skurat. Robert har varit pappa. Ibland hörde jag då han tyst mumlade självdestruktiva meningar "hur i h-vete kan man dricka shots kl 4.... Fy fan vad onödigt.... Jag hatar mig själv... Jag ska aldrig mer dricka...osv." Sen tänkte jag vara en snäll fru mitt i allt elände så jag gick till bageriet över gatan och köpte färskt bröd som vi kunde fika. Jag gjorde värsta gó-mackorna och mumsade glatt i mig dem. Robert petade lite i en brödkant och var grön i ansiktet (grönare än min påläggs-avocado). Han förklarade avsaknaden av aptit att han ätit en dålig kebab igårnatt. Det var nog något fel på kebaben. Stackars liten.
Nu har vi ätit thai-takeaway till middag och nattat barn. Nu väntar soffan och Mästarnas mästare.

Watch out!!