Typ såhär:
Robert: Men den här skitfula tygsaken kan vi ju slänga!
Jag: Stopp där din lilla marodör- Det är ju en DUK! Och jag fick den då jag fyllde 20 år och den har ett stort affektionsvärde för mig förstår du.
Robert: Men kommer vi att använda den?
Sofi: Nej. Men jag vill ändå ha den kvar. Som minne. Så att kan jag minnas tiden då jag fyllde 20 år. Då jag var ung, pigg och vacker.
Robert: Suck.
Sen gick vi vidare med mina gamla väskor och då kan ni ju bara gissa er till hur diskussionerna fortsatte. Handväskor är ju nästan som kroppsdelar för farao! De kan man ju inte bara kassera.
Som tur var så dök Annida upp som en räddande ängel- matade barnen med lunch och tog sedan med sig dem hem till henne. Att vara två vuxna utan twins ökar effektiviteten med 300% kan jag lova! Så vi försökte jobba på i turbofart. Tog en supersnabb hamburgare-lunch och fortsatte till kl 15.30 då vi åkte hem till Annida och Stefan för att hämta hem våra små igen. Vi möttes av två glada bebisar och nybakade hallongrottor som vi glatt mumsade i oss. Annida är en vän och barnvakt värd sin vikt i guld.
Nu har vi nattat barnen, ätit och fixat med det sista inför i morgon. Nu är det Mästarnas mästare och mys med min honey som gäller!
Bild från i torsdags då jag och twinsen lunchade på stan med mina favvotjejer Mariell och Annida |
Lyx med lunch ute i vårsolen!! |
Kolla inte på mig för jag ser förjäklig ut. Är faktiskt finare i verkligheten. Eller har jag hybris kanske? |
Min sockerskorpa.. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar