Onödiga konflikter gör mig lite trött...

God morgon!
Igår under mötet med ordföranden i vår blivande bostadsrättsförening berättade hon om en del "konflikter" som de för närvarandet hade inom föreningen. Det handlade om färgen på markiserna. Förra året hade de tagit ett beslut om att samtliga radhus skulle ha en mörkblå markis. Om man redan hade köpt en markis i annan färg så fick man ha kvar den tills den blev gammal och ful- men då denna skulle bytas ut till en ny så skulle det bli till en i mörkblå kulör. Men nu var det någon som var väldigt upprörd över detta. "Det ser ju förskräckligt ut då vissa har en randig markis." För att man skall kunna trivas måste det vara enhetligt tydligen. Inget får sticka ut!! Denna surtant eller surgubbe måste ju vara en väldigt bajsnödig människa. Detta är en anledning till varför jag aldrig skulle kunna sitta med i en styrelse i en bostadsrättsförening. Om någon kom med detta förslag och var genuint upprörd över att grannens markis inte matchade så hade jag fått ett akut gapskrattsanfall. HAHAHAHAHAHA!!! Vilket roligt skämt skulle jag säga. Jag skulle inte på allvar kunna tro att någon kan sitta och sura över i mina ögon denna befängda åsikt. Om det största problemet i livet är att grannens markis är randig- då kan man ju inte ha stora problem i livet och då borde man vara mindre sur och vresig tycker jag. Vad kan denna bajsnödighet bero på? Är han/hon  bara bortskämd? Eller olycklig kanske? Eller en konfliktsökare? Eller vad handlar det om? Denna bajsnödiga människa borde öppna sina ögon lite tycker jag.

Se här till exempel. Randig markis!!! Åh jag känner hur vreden börjar bubbla inom mig!! Eller??