I dag ska twinsen på förskolan för första gången. Bara introduktionssamtal men ändå. Helt klart en milstolpe i deras och mitt liv. Som ni redan vet så känner jag mig ambivalent och kastas mellan ett helt spektrum av olika känslor. Det ska bli underbart att få loss lite mer tid. Jag är i stort behov av det om jag ska klara av att genomföra mina planerade studier. Samt för att inte bli tokig. Samtidigt så känns det sorgligt på något sätt. Att mystiden hemma är över. Mina älskade bebisar är inga bebisar längre utan stora barn. Förskolebarn. En ny fas som innebär stor förändring. Förändringar är ju alltid lite bökigt innan de blivit en vana. Nya rutiner och ny planering. Nya roller för samtliga familjemedlemmar. Ställa väckarklockan. Göra matlåda. Lägga fram morgondagens outfit till mig och barnen kvällen före. Men jag är fullkomligt övertygad om att denna förändring kommer att vara övervägade positiv för vår lilla familj.
Då vi för tillfället har problem med vår skitkamera (lite sand i den efter Thailandsresan tror jag...) kommer här ett gång bilder som är precis ett år gamla. Shit vad tiden går fort och vad man glömmer fort. Har mina kids varit så små?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar