Lantis!

Anledningen till att jag är så himla bonnig är kanske för att jag är uppväxt här...
Det har sett likadant ut så länge jag kan minnas. Tryggt. Vackert. Stabilt. Pålitligt.

I dagarna två har jag tillbringat mina dagar på det pedagogiska biblioteket inne i stan för att plugga. Twinsen har röjt med sin pappa. Det senaste året har jag inte spenderat nämnvärt med tid inne i city direkt. Inte som förr då vi bodde centralt och jag var både en shopaholic och en barloppa. Nuförtiden känner jag mig som ett ufo. En Gerrebacka-lantis. Jiiises, jag känner ju knappt igen mig. Så sällan är jag där! Jag förvånas över att butiker har försvunnit och nya tillkommit. Nya restauranger överallt och där jag förut brukade köpa kaffe fanns numera en sushirestaurang. Jag hänger inte med. Alls. Jag är en lantis-fjantis.