Förvånad och ledsen.

Jag borde kanske förstå att detta skulle hända förr eller senare. Jag har förstått att mamma-bloggar lätt kan bli föremål för elaka, hätska och obehagliga kommentarer. Hitills har jag varit väldigt förskonad- bara fått ett fåtal småsura eller irriterade kommentarer.

Nu har jag i alla fall tydligen lyckats reta upp ett gäng bloggläsare. Med ett inlägg från i augusti. På grund av flera riktigt obehagliga kommentarer har jag tyvärr tvingats ta bort inlägget. Jag ska nämligen både polisanmälas och SKÄMMAS och helst gå och DÖ pga av detta enorma klavertramp. Det allra värsta är att det står hemska saker om Kaspian.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. För min egen skull vill jag bara skratta åt detta spektakel. Men att Kaspian råkat illa ut får mig att vilja gråta.

Kort beskrivet så handlade inlägget om en dag då jag lät mina barn vara ”nakenfis”. De var lite röda i stjärten och jag ville att de skulle lufta. Det var sommar och sol och frid och fröjd. En härlig dag då de sprang omkring och hade det bra. Då man har två ettåringar utan blöja hemma så kan ni alla gissa vad som händer. Ja, det kan hamna bajskorvar på golvet. BAJS! Flera stycken. Och osmaklig, naiv och gränslös som jag är så delar jag naturligtvis med mig med detta. En bajsbild på bloggen. Jag borde skjutas. Dessutom så var det en bild på Kaspian iklädd endast T-shirt. Om man tittar NOGA så ser man en liten pillesnopp som tittar fram under T-shirtkanten. Detta hade jag inte ens noterat. Jag är personligen i allra högsta grad emot att lägga ut nakenbilder på mina barn. Jag vill skydda dem från perversa äckel. Jag gjorde ett misstag och tittade inte tillräckligt noga på just denna bild. Det var fel, dumt och klantigt av mig. Mitt syfte med min blogg är absolut inte att kränka mina barn. Jag älskar dem mer än livet självt och vad ord kan beskriva.

Visst, jag har en offentlig blogg. Jag borde tänka mig för innan jag publicerar inlägg. Jag får tåla människors åsikter. Samtidigt är detta min blogg. MIN. Det handlar om MITT liv och VÅRA barn. Jag skriver inte på något forum eller någon organisation. Jag tjänar inga pengar på min blogg. Jag har en blogg för min egen skull. Samt för att mina nära och kära ska få en inblick i vår vardag trots att de bor långt bort. Jag har aldrig bett någon att läsa min blogg.

Ibland glömmer jag att min blogg är ganska stor. Jag har haft en mysig känsla- haft roliga och trevliga läsare och därför känt mig trygg i att vara personlig och ”bjuda på mig själv”. Jag har också ofta fått beröm för just detta. Att min blogg ”inte är som alla andra mammabloggar där allt är perfekt, städat och bajsfritt”. Mitt liv är perfekt. Men trots att det är perfekt så innehåller det konflikter, tårar, spyor, bajs och problem.  Om jag inte skulle få skämta om mitt lyckliga men ack så icke-glaumorösa liv som mamma så vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Sen så passar inte min humor alla- självklart.

Om jag inte ska kunna vara mig själv och beskriva livet som det är kan jag lika gärna strunta i att skriva. Även om jag gör mig rolig på mina barn och min mans ”bekostnad” så menar jag självklart aldrig någon illa. De är ju de viktigaste jag har i livet.

Visst, jag förstår att man kan tycka att bajs är äckligt. Det är äckligt. Att vara mamma till tvillingar är äckligt mellan varven. Det är kiss, spyor, bajs och smuts i överflöd. Mitt sätt att hantera allt ”jobbigt”, ”tråkigt” och ”äckligt” är att skoja om det. Sätta det i ett större sammanhang. Inte ta livet på för stort allvar. För mig är en liten bajskorv på ett foto inget stort problem. Jag tyckte inte att jag gjorde en kränkande handling.

Sen förstår jag att jag är naiv. Jag ser bilden på halvnakne Kaspian och tycker bara att den är fin. MIN fina, fina kille. Jag missar att han råkar vara naken offentligt, jag tänker inte på det. Detta är bara ett inlägg som alla andra. Jag kommer inte att göra detta misstag igen. Jag har lärt mig min läxa.

Till er som jag lyckats reta upp vill jag bara säga.  Ni får absolut ha åsikter om mig och min blogg. Men om ni vill framföra kritik så gör det på ett bättre sätt. Skriv inte elaka kommentarer . Och skriv ABSOLUT INTE elakheter om mina barn!

Idag är första gången som jag inte tycker att det är härligt och KUL att ha en blogg. Bara jobbigt och ledsamt.