Italien plus och minus

Hej igen. Varning för väldigt långt (men läsvärt) inlägg. Eftersom jag hitills bara skrivit om vår inte så värst lyckade hemresa så låter det ju nästan som att vår Italienvistelse har varit pruttdålig. Och så är ju verkligen inte fallet. Den har varit uuuunderbar. Great. Så innan jag beskriver hemresan mer ingående tänker jag blogga om det som var bra. Och lite om det som var mindre bra. Det trista i kråksången är att jag inte hittade min kamera igår då jag packade upp väskorna. Den hade tydligen hamnat i min syster Lottas handbagage. Det är ingen ordning alls på mig. Eller så hade jag lite för mycket att hålla reda på igår bara. Ni får alltså nöja er helt utan bilder i några dagar, så ska jag stressa på systeryster att skicka ner kameran så snabbt hon bara kan. Då så..
Positiva Italienlistan
1. Huset. Vi bodde i ett stoort hus med pool 5 min promenix från havet. Underbar utsikt och med fikon- och olivträd i trädgården. Då man har barn är det faktiskt väldans smidigt med eget hus. T.ex att kunna laga egen mat och slippa äta ute varje måltid. Det är iof nästan ett måste då mina twins vaknar tre timmar innan övriga familjen, då är det skönt att man kan ta en tidig frukost med de små morgonpigga gosingarna. Ett annat plus är att man lätt kan vara inomhus och leka med barnen de timmar som solen var alltför stark (vi hade mellan 30-35 grader varmt varje dag). Pga värmen så sov också barnen helt klart bäst då de fick sova sin dagslur inomhus och inte i vagnen. Det som också var häftigt med huset var att det hade 6 m i takhöjd. Och bubbelgumsrosa toaletter =)
2: Min familj. Jag vill inte skryta men jag har världens bästa familj. Trots intensivt umgänge i nästan 2 veckor så blev det inga konflikter utan bara glada miner vareviga dag. Kanske inte så svårt att vara glad och sams på semestern i och för sig. Vad ska man bli sur på liksom? Det är svårt att bråka om hur många dopp i havet man ska ta, om man ska välja rött eller vitt vin till långlunchen eller hur månag pizzor man kan trycka i sig på en vecka? Jag älskar min familj innerligt och tycker att det är så himla mysigt att umgås med dem alla. Det som också är värdefullt och skönt är att jag fick mycket hjälp med barnen. Då man inte är hemma i sitt eget hem så är det helt klart mer jobb med barnen och man behöver mycket avlastning om man som tvillingmamma ska få någon semester över huvud taget. Vi har haft det SÅ bra. Dagarna har mest bestått av bad, vila, mat, bad, någon utflykt, mat, vila, bad igen.
3: Maten. Ooooh maten. Hela resan har varit ett matfrosseri på hög nivå. Båda jag och twinsen har tryckt i oss parmesan, mozzarella, nybakad bröd med olivolja på, pasta av alla dess slag, oliver och kilovis av solmogen färsk frukt så att det står härliga till. Då vi kom hem igår sa Robert. Men vad blond Alvina blivit!! Och så tjock hon är!!! Jag antar att han inte vågade berätta för sin fru att hon också lagt på sig ett par klädsamma semsterkilon=) Min kropp har iallafall blivit rejält kolhydratladdad. Men ojojoj så mumsigt. All god mat inhandlades i små pittoreska butiker. Vi köpte olja i olivoljeaffären, osten i ostaffären, brödet hos bagaren. osv. Maten skakar helt klart bättre då man handlar den på detta sätt.
4: De små tandlösa tanterna. HUR gulligt är det inte på en skala med små italienska damer som sitter i skuggan och snackar skit och umgås med andra små tandlösa tanter. De är klädda i små söta bedårande klänningar. Alla var som galna i mina twins. Mest i Alvina eftersom hon är blond. De tjattrade på som att de hade dynamit i käften trots att jag inte förstod ett enda ord. Trots att jag berättade att jag inte förstod ville de prata. Länge. Man kunde tom svara dem på svenska och trots de olika språken ha en lång "kommunikation". Ordet "prego" kunde man säga till allt. Kul var det.
5: De vackra omgivningarna. Det är så gulligt i Italien så man ibland tror att man hamnat i en Saga. Små söta hus, trädgårdar och gränder så långt ögat når. Vi var på ett antal utflykter och man fick nästan nypa sig i armen- så sockersött var det.
6: Siestan och mentaliteten. Inte svårt att komma in i semester-mode i ett land där allt (utom trafiken) verkar gå på valium.
7: Värmen. Jag har försökt tanka så mycket värme och solenergi som möjligt (trots att jag mest var i skuggan). Nu hemma i höstsverige ( i världens mest regninga stad Gbg) kommer det väl till pass. Det var så sjukt varmt varje dag att det inte gjorde något att jag inte packat så mycket kläder. Barnen var nakna eller bara blöja dygnet runt. Jag bodde i min bikini. Stort plus för lite tvätt också!!
8: Kaffet. Starkt och gott! Jag skulle kunna dricka 10 capuccino på raken tror jag. Jag sket fullständigt att cappuccino är en Italiensk frukostdryck. Jag beställde in capuccino under dygnets alla timmar och bara njöööt! Vet ni förresten att kaffe latte var en barndryck i Italien? Haha. Barn mellan 5-10 år gick omkring och sörplade denna gudomliga dryck överallt. Ingen O´boy där inte.
Neggo:
1: Saknaden efter Robert. Usch vad jag saknat min man. Både för att jag ofta blev lite sliten av att ha huvudansvaret över twinsen twentyfour-seven. Även om jag fick massvis med hjälp så är det inte samma sak som då jag och Robert delar på ansvaret. Då man dessutom befinner sig i ett hus som var allt annat än barnvänligt så fick man vara på tårna heeela tiden. Twinsen var överallt hela tiden och något kunde lätt gå på tok om ingen hade ögonen på dem. Dessutom så fungerar inte rutiner som hemma heller. Och jag tycker inte att man ska ha för mycket rytiner på semestern heller (det har man ju inte som vuxen heller). Man måste kunna få ta dagen lite som det kommer. Lite wild and crazy=).
Sen saknade jag Robert innerligt eftersom man naturligtvis vill ha mannen i sitt liv med sig då man skälv har det så gottigt. Jag ville ju äta god mat, äta italiensk glass och strosa mellan romantiska gränder med HONOM helst av allt.
2: Phil and Ted-vagnen. Kanske inte vagnens fel men det var ju så galet varmt. Barnen sov max 30 min i vagnen innan de vaknade helt genomblöta av svett. Särsilt den som fick ligga i nederdelen- den blev som en bastu. Och som ni vet betyder trötta barn = kinkiga barn = allmänt tröttsamt för alla runtomkring.
3: Internet. Eller snarare bristen på internet. Vi bodde i en liten by 6 som hette Castro. Typ lika stort som Vilhelmina. Alltså myggskitstort. Det fanns inget internet eller trådlöst Wi-fi någonstans! Kanske lite nyttigt med en paus från all info men jag saknade min blogg, facebook och att hålla koll på nyheter och dyl.
4: Språket. Vad är det för fel på Italienarna som inte kan lära sig lite engelska. Bara litegranna. Jag tror inte jag träffade mer än en handfull personer som kunde prata hyfsad engelska. Självklart få man acceptera det och anpassa sig efter landets normer. Men ibland var det lite irriterande. T.ex. då jag fick punka på barnvagnen. Det var ett helt företag att få någon att hjälpa oss att reparera hjulet. Pappa hittade tillslut en däckverkstad där en liten tandlös stackare lagade däcket efter konstens alla regler. Han ville ha 3 euro för allt jobb. Naw. Han fick det dubbla och blev överlycklig. Naw igen.
5: Trafiken och serpentinvägarna. Det var stört omöjligt att ta promenader med barnvagnen. Alla små promenixer mellan huset och stan (tog 3 min) gjordes med livet som insats. Man fick styra vagnen i diket typ för att undvika att få ihjälkörda och mosade barn. (därav punkan..)
6: Siestan (igen). Först tyckte jag att det var charmigt och sunt. Att man liksom bara skiter i allt och går och lägger sig 4 h mitt på dagen. Men efter några dagar började jag störa mig på detta beteende. Inte så värst konstigt att Italiens ekonomi håller på att gå åt h-e. Jag skulle vilja åka ner och vara ekonomikonsult. Jag skulle då berätta att de skulle tjäna mer pengar om de slutade att lata sig hela dagarna. De kanske skulle kunna tänka sig att "bara" vila sig två timmar om dagen. Då skulle det genast bli mer klirr i kassan.
7: Skiten. Även om det är gulligt och pittoreskt på många ställen är det förbannat smutsigt. Folk bara slänger skräp och bråte hejvilt omkring sig. Jäkla skitnissar. Jag tycker att det är härligt att vi betalar skatt utan att någon fjantpremiärminister spenderar allt på bärs och brudar. I Sverige är det rent, fint och trevligt.
8: Bristen på matstolar till barn. Det fanns varken i huset eller på någon restaurang. Jag är så vansinnigt less på att äta men ett barn i knäet. Man måste ha tallriken utom greppbart avstånd (annars åker den rakt ner i golvet) och man hinner sällan äta så mycket själv (iallafall inte medans det är varmt) eftersom mina barn är ganska matglada och intresserade av allt som jag har på min tallrik. Jag tycker såklart att det är bra och jag vill ju att de ska äta ordentligt och äta samma kost som jag själv. Men ibland ville man bara sitta ner i lugn och ro och njuta av sin mat ifred.