Robert: "Alltså Sofi, kan du GISSA hur många gånger jag har fått städa köket idag?! Det känns som att jag skurat och städat HEEELA dagen!!" samt "Vet du vad? Jag har inte ens fått skita ifred". Vad säger man? Välkommen till småbarnlivet! eller Godmorgon Yxskaft! kanske. Robert väckte i allafall ingen sympati hos mig då han delade med sig av den informationen utan jag kände snarare..triumf... Efter enbart dessa två ynkliga dagar så kan man ju i allafall verkligen se fördelarna med att dela lika på föräldradagarna. Inte dumt alls. Man får en ökad förståelse för varandra och självklart ska man som förälder få lika mycket tid med sina barn. Vår familj och hur vi delar på våra föräldradagar är dock inte direkt något genus-föredöme. Vi kör inte på den moderna jämställda metoden utan mer stenålders- eller 50-talsmetoden. (Ledsen mamma). Robert jobbar som en galning för att dra in cash medan jag är hemma med barnen och sköter majoriteten av hushållsarbetet. Men jag tycker såhär. Alla familjer ska göra det som känns bäst för dem. All cred till familjer som delar lika men lika mycket cred till dem som väljer att lösa livspusslet på annat sätt. Jag tycker att det som är allra viktigast är hur mycket jag, Robert och twinsen skrattar. Jag känner mig nöjd och lycklig och vi skrattar mycket.Jag tycker att vi har det superbra trots vår "ojämställda" vardag. Men även om vårt liv kanske är ojämnställt så är det i allafall rättvist. Jag trivs med att vara hemma. Robert trivs med att jobba. Jag njuter av varje dag (fast inte hela dagarna varje dag..hihi..) som jag får dela med våra fantastiska barn. Jag känner mig inte redo att jobba riktigt ännu och känner heller ingen stress. Jag ska ju jobba tills jag är 65 år för bövelen! Jag hinner! Dessutom så ska vi inte ha fler barn så det här är min enda chans till mammaledighet. Då gäller det att suga lääänge på den karamellen. För barnen är ju bara till låns några futtiga år..
För mig är det självklart att den som är hemma mest ska utföra det mesta av hushållet (och det har Robert också gjort då han varit hemma- han har tvättat, städat och stekt pannkakor så att det står härliga till). Jag hoppas bara att allt kommer att gå lika smärtfritt då jag åter ska börja jobba. Jag tror att det är då som de verkliga svårigheterna med livspusslet börjar- att få tillräcklig till till jobb, hushåll, familj, vänner, träning och skratt...
 |
| Kolla in Kaspians nya italienska dojjor! |
 |
| På väg till stan för att äta 4 rätters italiensk middag.. |
Javisst är det lite kul när det blir omvända roller. Här är ju Daniel hemma nu med doms edan en månad tillbaka och en del grejer har nog han också upptäckt. Våra barn startade hans ledighet med att plötsligt sova till 7-7.30, gissa om jag tyckte det var fusk? Men nu har han också fått känna på några riktiga gnäll-nätter och uppstigning 5.30...hihihi.
SvaraRaderaHelt klart är det mycket värt att vara hemma varsina dagar så båda vet vad det innebär. Samtidigt kan jag hålla med om att det inte fungerar att dela lika hos alla, huvudsaken är väl att det fungerar ändå :) Jag skulle lätt ha kunnat vara hemma längre, men min chans att få nytt jobb (min förra tjänst tog slut förra hösten) är störst vid höstterminens start så det fick bli då jag började jobba helt enkelt :P
Vårt livspussel har sett ut ganska mycket som ert vad gäller föräldraledighet och gör fortfarande då jag bara jobbar 50% just nu. Så har VI valt att lösa det i vår familj och det funkar för oss :) Huvudsaken att alla inblandade är nöjda!
SvaraRaderaMin sambo skulle klättra på väggarna om han skulle vara föräldraledig mer än nån dag här och var. Han älskar att jobba och driver eget företag vilket gör att han jobbar väldigt, väldigt mycket. Själv är jag toknöjd med att jobba 50%, det är alldeles perfekt för då får jag komma hemifrån och umgås med andra vuxna (även om jag nu jobbar som förskollärare, haha) men får samtidigt väldigt mycket tid med barnen. Wonderbart!