Alvina sätter käppar i shoppinghjulet

Gårdagen shoppingrunda blev väääldigt mycket kortare än vad vi inledningsvis planerat. Den ursprungliga planen löd: shopping, paus för middag, natta kids i vagnen, fortsätta shoppa, ta en drink, gå hem,  sova. Vi hann bara pricka av punkt ett på listan. Väl framme vid middagen (två bikinis och ett par shorts rikare) ballade vår dotter ur totalt. Vi hade hittat en supermysig restaurang och hade precis beställt då tredje världskriget brakade loss med dunder och brak. Jag tror faktiskt aldrig att jag sett henne så ledsen och rädd tidigare. Robert fick gå en runda med henne tills jag skyndat mig att trycka i mig min delikata portion med grillad lax. Sedan byttes vi av- jag tog skrik-Alvina och Robert försökte äta upp sin mat. Fast då blev Kaspian tvärless och ville inte heller sitta vid bordet. Robert fick således inte avsluta sin middag alls utan glatt betala fast han fortfarande var hungrig. Det är livet med twins i ett nötskal det.. Efter det föräskte vi natta dem. Kaspian somnade snabbt i vagnen medan Alvina humör blev allt sämre. Fy, det var faktiskt hemskt. Vi tvingades att ge upp våra drömmar på en shopping- och cocktailkväll och i stället gå hem med en hysterisk Alvina i vår famn. Fast jag kan förstå henne. Koh Samui har ett helt annat tempo jämfört med Koh Chang (och framförallt om man jämför med hur vi har det hemma i Gerrebacka..). Det är mycket folk, hög ljudnivå, blinkande lampor, försäljare, restauranger, hundar, transor, bilar, musik, moppar, turister och thailändare i en salig blandning. Jag tror att hon blev lite chockad faktiskt. Addera det faktum att vi blir stoppade varannan meter av folk som vill hälsa, ta på, gulla med, beundra, och leka med våra små (de är faktiskt helt maniskt, stört intresserade och fascinerade över att vi har tvillingar). Ibland vill jag bara be dem dra dit pepparn växer men det är svårt då alla faktiskt är väldigt trevliga och inte alls vill något ont. Tillslut kom vi hem till hotellet- helt dyngsura av svett allihopa på grund av den ofrivilliga powerwalk som promenaden hem förvandlades till. Väl hemma blev hon lugn och somnade på stunds. Jag och Robert gick också och la oss. Klockan 20. På semestern. Om två panchisar. Vi hoppas på bättre shoppinglycka i morgon. Dessutom så riskerar vi ju absolut inte att spräcka budgeten då vi aldrig får tillfälle att handla. Och det är ju bra.

På flygplatsen på Koh Chang (som för övrigt var den gulligaste flygplatsen jag sett- buskar klippta till elefanter, gratis juice, frukt, kaffe och kakor samt flygplan med målade palmer och rosa fiskar på) fanns det en liten lekplats som var väldigt uppskattad av hela familjen. Här lekte sig twinsen trötta vilket resulterade i att resten av resan gick som en dans!

Min sprit som jag var tvungen att hetsdricka för att lugna nerverna häromkvällen. Alvina har slängt ett kex i den...kexet ska egentligen inta va med på bild men nu blev det så. Jag hade ju inte tid att ta fler än ett kort. 

Här är poolen på vårt nya hotell.. Väldigt nice!!

Och lagom avstånd till beachen har vi också som ni ser. Precis nedanför!