Var tusan är rätt hål?

Jag tror att jag som många andra småbarnsföräldrar ofta har ställt frågan om av f-n alla nappar tagit vägen. Jag undrar hur många miljarder nappar vi köpt sedan twinsen föddes. De verkar i allafall försvinna i något stort, nappslukande, svart napphål. Jag vet inte hur många nätter man stått dubbelvikt som en fällkniv över en spjälsäng och vevat runt maniskt och frenetiskt som en elvisp. Armarna och händerna far fram och tillbaka mellan kuddar, filtar, godedjur, spjälskydd, madrass utan resultat. Ingen napp. Puts väck! Borta. Finns inget som är såå irriterande och stressframkallande. Jag brukar få lite hjärtklappning och svett i pannan av ilska.

Men eftersom vi sedan länge är rutinerade föräldrar så har vi naturligtvis länge haft en lösning på detta borttrollade- och-försvunna-napp-relaterade problem. Nämligen: Vi har alltid en mängd extranappar liggandes bredvid twinsen sängar. Så då man ska upp och leta napp så slipper man leta napp och tar bara en i vårt enorma napplager. Smart.

Men då han vi ett problem till. Hur hittar man rätt hål?? (munnen). Vi har ett becksvart hotellrum vilket vi trivs med men i natt har jag stått och letat hål på Kaspian tills att han skrek så att halva hotellet vaknade tror jag. Först försökte jag lokalisera huvudet. Inte så svårt med allt krullhår som Kaspian har med sin långa, lockiga kalufs. Men sen fick jag inte till det. Jag trodde jag hade hittat rätt men så var ett öra. Hoppsan. Nästa hål då. OJ, det var ögat (förlåt). Samtidigt är Kaspian så ARG att han vimsar omkring i sängen vilket naturligtvis resulterar i att det blir ännu svårare att hitta munnen. Tillslut hittade jag tack och lov rätt. Kaspian blev knäpptyst (nappar är rena magin!!) och somnade om på två röda liksom hans mamma. Tänk om det fanns ett självlysande lypsyl som man kunde smeta in ungarnas mun med. Tänks att slippa trycka in nappar i öron och ögon om nätterna- det skulle ju vara toppen för både mig och twinsen. 

Så här ser det ut där vi är just nu.. Alvina gillar att jogga på stranden precis som sina föräldrar..

Lite halvdåligt väder med regn och åska i luften.
Men det är i ärlighetens namn ganska skönt då det "bara" är runt 28 grader i stället för 35..

Det är så vackert, grönt, lummigt, lugnt och rent här.

Redo för att beställa en ananasshake i baren bakom oss..

Barnen blev så chockade över att få sitta på en vanlig stol att de satt helt blickstilla i säkert 10 minuter!! Magiskt.

Och så gårdagens middag..

LE!! Sa jag till barnen. Men det sket de i.