På plats i palatset!

Ja men hej! Vi är på plats i Kuala Lampur, Malaysia. Resan hit gick som på räls (fast i luften). Våra twins är jobbiga i många situationer- men att resa är en av deras bästa egenskaper då de verkar tycka att det är sjukt spännande med flygplan, flygtaxi, passkontroller och flygvärdinnor. Det tackar vi för! Dock så föredrar jag då man har mer än 30 min på sig för att byta från ett flygplan till ett annat. Jag fick nästan hjärtinfark idag (vi flög först Koh Samui-Krabi oc därefter till Kuala Lampur) då vi skulle hinna med att hämta ut väskor, checka in väskor på nytt, hitta rätt, passera säkerhetskontroll, fylla i fyra formulär, springa genom passkontroll, byta bajsblöjor x 2. Vi hann men det var på håret. En annan trevlig metod för att göra resor mer bekväma är att faktiskt klicka i rutan att man önskar ett mål mat på planet i stället för tvärtom. Så att man slipper äta halstabletter till lunch. Men tyvärr, det hade inte min make gjort (och ja, jag har hetsätit en förpackning halstabletter till lunch). En dryg timma senare landade vi på vår destination, hämtade ut väskor, fixade rätt valuta, shoppade på Starbucks och tog oss vidare med taxi. Väl i taxin kissade båda barnen genom sina blöjor (jäkla crapkvalitét på vissa thailändska blöjor!!). Men eftersom vi båda hade stärkt oss med giganstiska Starbuckskaffe, starbucksdonuts och Starbuckssandwiches inför taxifärden så löste vi problemet utan att röra en min. Som tvillingförälder blir man ganska snart van att tackla de flesta situationer på smidigast möjliga sätt. Sen kom vi fram till hotellet. Eller ska vi kalla det palatset. Bara i entren hängde det 10 kristallkronor som var och en, har samma storlek som hela Ica-affären hemma i Vilhelmina. I receptionen stod en vacker kvinna i smaragdgrön aftonklänning och sjöng behagligt till levande pianomusik. Levande blombuketter som är större än mig lite varstanns. Guld och blingbling i sådan mängd att twinsen ögon växte tiofalt. Förbaskat trevligt. Jag kände mig naturligtvis som ett ufo i min rufsiga resefrisyr, minijeansshorts samt tvillinghands-kladdiga-Thailands-RayBan på sned på skallen. Som pricken över i sket Kaspian ner hela sig + mig innan vi fått nyckeln till rummet. Jaja, sånt händer.. Men sen. Sen har lyckan lett sitt stora leende mot oss! Läs vidare i nästa inlägg vettja!