onsdag 30 april 2014

Valborgsmässoafton och rotlös

Hej! Har landat och kommit tillbaka till verkligheten hemma i Göteborg igen. Vad som slår mig då jag reser mellan mina två "hem" Vilhelmina och Göteborg så inser jag att jag inte känner mig riktig "hemma" på någon av orterna. Jag flyttade hemifrån som ung, blott 16 år gammal så flyttade jag till Lysekil för att gå gymnasiet där. Sedan har jag bott i Umeå några år och Göteborg har varit min hemort de senaste 11 åren (OMG, jag är gammal..). Och eftersom jag är 31 år så inser jag att jag snart bott halva livet hemifrån-och dessa år har jag mestadels bott på västkusten. Men jag känner mig absolut inte som en inhemsk göteborgare. Jag har inte dialekten (men twinsen har det verkligen), jag är inte go och gla (ja kanske ibland) och jag drar aldrig dåliga skämt. Om vi ska jämföra med dåliga stereotyper.. Men när jag är hemma i Vilhelmina så känner jag mig defenitivt inte som en Vilhelminabo heller och efter en vecka i min Norrlands-oas kliar det i hela kroppen efter lite puls och storstadsmentalitet. Jag är nog lite vilsen och rotlös när det kommer till denna punkt och det resulterar i att jag och Robert (R flyttade också hemifrån som 16-åring) ofta funderar över var vi ska bosätta oss när vi blir "stora". Vilket ställe/stadsdel/stad/land som är vårt. Jaja. Idag är det valborgsmässoafton och vi firar med att jobba halvdag. Robert är ledig och ska vara hemma och bygga ny altan (kors i taket). Ikväll ska vi till en majbrasa i området med några vänner. När jag var liten och firade i Vilhelmina så var denna dag en stor dag att fira. Vi hade en gigantisk eld, sköt raketer och smällare, sjöng sånger och avslutade alltid med korv-ätar-tävling. Dvs en tävling om vem som kunde äta flest varmkorvar med bröd.. Fina minnen i mitt sinne även om det låter helt galet såhär i efterhand. 
Här kommer några bilder från vår vecka 
Mamma/mormor åkte tillsammans med oss tillbaka till Göteborg för att jobba. Det innebär således att jag har umgåtts med min mamma i två veckor i streck. Och jag tröttnar aldrig på min mamma, det är alltid lika mysigt att ha henne nära. Det är en stor sorg i mitt hjärta att min familj bor så långt bort!
Gått promenad i skogen och plockat vitsippor.
Haft sommarvärme vilket innebär flera grillkvällar, glassätning, tagit fram pool, rutchkana och barnens hoppborg. Jag bor i ett kaos. Men barnen gillar det. 
Badat.. Kanske lite väl tidigt ändå..
Älskar vitsippor
Plockat blommor igen.
Och umgåtts med fam Risp och kusinerna som bjöd på smaskig mat i vanlig ordning. 







måndag 28 april 2014

Mera påsk!

ÅHär fortsätter bildregnet från vår påsk! 
Barnen har fått pimpla. Tyvärr har de ärvt sin mors tålamod och stod ut att stå stilla och vänta på att fisken skulle nappa i ungefär 1,5 minuter
Mormor är fiske-coach
Alla luncher intas utomhus och min pappa är en utmärkt utomhus-kock. Han har tillagat wok, pannkakor, hamburgare, våfflor och annat under våra dagar som vi glatt tuggat i oss. 
Äter och diskuterar livet 
Moster Natali kör skoter på ett ganska extremt sätt. Jag måste hålla andan då hon kör pga nervositet, men hon bara skrattar och gasar på..
Jag har också kört en hel del-men lite mer försiktigt jämfört med min lillasyster
Barnen gillar också att susa fram över sjöar och fjäll
Mys med denna sötnos. Även om han inte är så nöjd just här så var han det nästan hela tiden!
Pulka. Har åkt så att jag nästan fick en blåfärgad bakdel
Lotta o Erik
Sötaste påskkärringen 
Jag "ställde upp" också upp som påskkärring men tyckte i hemlighet att det var kul.. Se mitt galna grin i bakgrunden.
På väg mot Göteborg igen..

Sammanfattningsvis fick vi en underbar vecka och jag är så fantastisk lycklig över min fina familj! 




















Glad påsk!

Hej! Glad påsk i efterskott. I år firade jag och twinsen påsken i Vihelmina med omnejd. Robert lämnade vi hemma i Gbg då han inte var ledig. Vi tog nattåget upp och det var tåg-premiär för twinsen. Och förutom att det kändes som att tåget var från tidigt 1940-tal så var det faktiskt ganska mysigt. Vi hade en egen kupé och barnen var fascinerade över det mesta- sängarna, de små vatten-tetrapacken som SJ bjuder på, toan som skumpade på man satt på den. Dessutom hade påskharen lämnat två små ägg till dem vilket resulterade i en lättare extas. Att få dem att somna på tåget var däremot svårare då det var liite för spännande. Och eftersom jag inte läst en endaste Jesper Juul-bok (eller någon annan föräldraskapsbok heller) så är mitt ess i kortärmen att hota mina barn för att få min vilja igenom. Så jag hotade med att slänga ut påskäggen genom tågfönstret om de inte höll tyst och låg stilla oh det fungerade prima. Kl 6 nästföljande dag var vi framme i Östersund och därifrån åkte vi buss i ytterligare 4 h. Dessa 4 h var inte så värst roliga. Twinsen frågade varannan minut när vi var framme, Kaspian kräktes och allt var bara allmänt jobbigt. MEN, tillslut kom vi fram och själva påsken har varit fantastisk! Vi har firat med min familj i vår lilla fjällstuga i Västansjö, 12 mil från Vilhelmina. Det känns väldigt bra i hjärtat att kunna uppleva samma påskfirande och samma traditioner som jag fick som liten tillsammans med mina egna barn. 
På väg i det det gamla ruckeltåget
Lycka i ett litet ägg 
Tåg-säng
Trött 
Framme i Östersund och väntar på Vilhelminabussen
Framme i Vilhelmina. Lotta och lilla kusin Toivo var också på plats. Här bevittnad dagens höjdpunkt- byte av bajsblöja. Twinsen älskart av någon märklig anledning. 
Shit så stora barn jag har.. 
Sedan fyllde vi bilarna med mat och åkte hit.
Och bytte om till påsk-outfit. Underställ! Det bästa med påsken är kanske att få gå klädd i underställ hela dagarna!
Och fixade påskpynt 
Dagarna spenderades utomhus. 
Kört skoter med morfar















 

tisdag 15 april 2014

Kärlek

Det hippa o snygga brudparet!
I lördags hade jag o Robert äran att vara med på Mariell och Alex bröllopsfest. Det finns ju verkligen inget som är så fantastiskt kul som att gå på bröllop. Stämningen är alltid på topp och partyfeelingen är verkligen inte svår att hitta. Jag var emotionell hela dagen och hade nästan svårt att andas inför festen. Fast på ett bra sätt. Festen höll till i Slottskogen i centrala Göteborg. Och shit pommes så lyckat det var. M och A glittrade av lycka. Lokalen supermysig, maten delikat och jag fick dricka hur mkt bubbel som helst. Många gamla gymnasievänner var på plats och vi ömsom grät, ömsom gapskrattade hela kvällen lång. Efter middagen blev det disco med stort D. Och jag vet inte riktigt vad som hände. Om det var allt bubbel som inmundigats eller om det var kärleken i luften. Eller att nervositeten efter mitt tal släppte. Men jäklar vad jag släppte loss. Verkligen på ett helt otroligt sätt. Sedan jag blev mamma har jag haft svårt för det. Mitt redan påtagliga kontrollbehov ökade ett par hundra %. I normala fall då jag befinner mig på ett dansgolv (händer extremt sällan!!!) så brukar jag mest nojja över hur fasen jag ska bära mig åt för att inte se ut som att jag är helt sjuk i huvudet. Jag kommer liksom inte ihåg hur man gör på ett dansgolv och känner mig lost. Men inte i lördags. Musiken och känslan liksom bara pumpade ut i blodet och det var helt omöjligt att sitta still. Och det var inte bara jag som kände så då alla gäster samt brudparet var som vilda. Så vi dansade och drack obscena mängder bubbel och jag har inte haft så kul sedan nyår 2010. Tack Mariell o Alex för en magisk kväll! 

tisdag 8 april 2014

Social och stora barn

Hej! Hoppas ni mår bra. Det gör jag. I helgen har vi mestadels umgåtts med familj/vänner och det gillar jag. Jag är en sådan person som blir deppig om jag inte får mitt sociala behov tillgodosett. Att vara ensam, med bara sina tankar som sällskap, gör i allafall mig lite kocko och light-deprimerad. Märkligt det där. Som tur är så händer det extremt sällan. Vi umgås ofta med vänner, iallafall på helgerna då veckodagarna är fullspäckade. Men på veckorna har jag ju Robert och twinsen som fullvärdigt sällskap. Och twinsen, de kan man liksom "hänga" med nuförtiden. Jag upplever att det blir allt mindre omsorg/övervakning och att vi kan umgås på ett alltmer likvärdigt sätt. De blir äldre. Jag har alltid tyckt att den bästa tiden med twinsen är NU och det tycker jag nu också. 
Dessa två har mitt hjärta!
I fredags hade vi fam Risp här på middag o fredagsmys. Barnen röjde.
Å Robert grillade. Varför kliva ur sin comfort-zone liksom?
Jag är Sämst med stort S på att ta bilder. De flesta går knappt att tyda. Som denna toktjusiga morgon-selfie. Tagen kl 06.00 lördagmorgon. 
I lördags hade jag o twinsen några h för oss själva då R tränade
Så då åkte vi linbana. "Jag älskar det här mamma", tyckte Alvina
Fort gick det
På lördagem/kväll samt morgon hade vi fam Gimpel med deras rara kids på övernattningsbesök. Barnen utfodrades med pizza och vi vuxna åt då barnen sov. 
Och på söndagem hade vi äran att klappa på Lindas fina mage. Som vi längtar efter lille bebisen nu!!! 














tisdag 1 april 2014

Ensamstående mamma

Hej! Fyra dagar som singelmamma är nu över. Robert har varit på träningsläger i Verona, och förutom att träna, ätit pizza och gelato och haft en skön paus från vardagen. Att leva ensam-mammeliv ger en perspektiv och respekt för ensamstående mammor/pappor. För det måste vara extremt slitigt. Att lämna/hämta på skola, laga all mat, göra alla sysslor, ta alla konflikter, hålla koll på allt. Fyra dagar är dock inga problem. Eftersom man är mentalt inställd på att vara själv i några dagar så har man liksom buffat upp med extra tålamod och laddat sitt mentala batteri. Sedan har vi nästan haft sommarvärme hela helgen vilket verkligen förbättrar förutsättningarna ett par hundra %.. Jämför energinivån och konflikt-frekvens hos två kids som ska samsas på begränsad yta inomhus jämfört med två som får springa omkring, fritt som två kor på grönbete i "alla vi barn i Bullerbyn". Enorm skillnad! Jag måste berätta en dråplig kommentar som min dotter levererade igårkväll. Robert var lite senare hem än vi beräknad och Alvina frågade mig om han hade stannat kvar i Italien- om han kanske bodde där nu. Nä, sa jag. Han är på väg hem till oss. Hade du blivit ledsen om pappa stannade i Italien? Varpå Alvina rycker lite på axlarna, svarar ett kort "nä" och sedan undrar om hon kan få ett päron. Skrämmande och chockerande. Hon hade ju troligtvis varit lika obrydd om det var jag som hade varit iväg på en långweekend.. Trots att man älskar sina barn till månen och tillbaka, har offrat maaaassor, att man alltid gör sitt allra yttersta för att de ska ha det bra på alla sätt- trots det är man tydligen lika utbytbar och värdefull som ett sketet päron. Hjälp alltså. 
Vi har plockat vitsippor
Tjuvstartat påsken med ett otroligt tjusigt påskris. Barnen är extremt laddade inför påskharens leverans. 
Vi har också hejat på distans på moster Natali som tävlat i SM i armbrytning och vann silver på både vänster och höger arm och därav kvalade in till VM. Om jag vore hälften så cool som min lillasyster vore jag glad.
På lördagen hade vi en heldag då vi firade kusinen Saga som fyllde 4 år. 
Walter och farbror Robin firade också.
Nöjd, stor tjej
Koncentrerad på att inte missa någon tårta..
Klänning ute!! I mars!!
På söndagen hade vi ett fullspäckat schema. Handboll, simning, Coop, lekpark, osv..
Jag försökte mig på ett träningspass ute men blev snabbt av med mina träningsredskap.. 
Mer påsk-pepp
Men igårkväll kom han hem igen! Vi firade med måndag-tapas..
Romeo o Julias balkong. Gissa vad min romantiske make gjort? Jo, han har ristat in våra namn i ett hjärta på fasaden. OCH köpt presenter till mig. Om han sköter sig så snyggt är det helt ok att vara ensamstående i några dagar..