måndag 28 februari 2011

Tandagnisslan (fast utan tänder) och gråt..

Jag har storstädat idag, redig som jag är. Det var dock inte så lätt eftersom Alvina helt plötsligt blivit rädd för dammsugaren. Kaspian däremot älskar den och gapskrattar då jag far runt med dammsugaråbäket runt golven. Då jag börjar dammsuga börjar hon först gnälla lite stillsamt, för att sedan växla upp tills hon gapskriker, vrålar och blir illröd i ansiktet. Därför tog det flera timmar att dammsuga hela lägenheten (trots få kvadratmeter). Jag dammsugade tills hon fick in skrikväxel 4 (av 5 möjliga) och fick sedan trösta, skoja och leka tills hon var glad igen. Då fortsatte jag mitt städande och så höll vi på. Hon reagerar på samma sätt då jag använder elvispen. Och Kaspian älskar elvispen. De är roliga mina barn...
Så här glada var vi innan mamma började dammsuga

Åter igen badfiasko

God morgon!!
Igår hann vi med både en misslyckad husvisning och en upprepning av fiasko på babysimmet. Fast den här gången var det inte vårt fel. Igår var vi på plats och vid gott humör i lagom tid. Vi bytte om och tog på twinsen deras übersöta, miniminibadbyxor. Då vi kom ut i bassängen möttes vi av en väldigt stressad och bestämd siminstruktör.
Simtanten: "Oh herregud! Det är bara 31 grader i bassängen. Det är av största vikt att vattnet är 32 grader. Vi har strikta riktlinjer angående vattentemperatur då det handlar om så småååå barn. Vi kan absolut INTE ha någon lektion idag".
Jag och min man som tyckte att det hela var lite väl millimeternoga med en ynka grad lyckades iallafall tjata oss till en kvarts bad på egen hand i bassängen
Simtanten:"Ja, med då badar ni under eget ansvar i det kalla vattnet!!!"
Varken vi eller twinsen kände någon större skillnad på vattnet och både Kaspian och Alvina njöt i fulla drag. De skrattade och plaskade och var hur nöjda som helst.
Idag är det måndag och vi har varit uppe och fejat sedan kl 7. Jag har bytt sängkläder i alla sängar och rensat ut för små plagg ur barnens garderober. Nu ska vi mysa en stund och fundera ut vad vi ska hitta på idag.
Redstripe
Alvinas badbyxor

söndag 27 februari 2011

Vi får flytta in i en skokartong...

Hej svej! Misslyckad husvisning idag. Vi tyckte inte om det av flera anledningar. Jag tyckte att det hade lite "stuga-känsla", det hade ingen hall och toan var äcklig. Bland annat. Trots detta började folk lägga bud direkt på visningen. Bud halvmiljonen dyrare än vad vi är beredda att lägga på ett hus. Suck. Om man vill bo i hus centrala Göteborg så får man vara beredd på vad som helst om man inte har 500 miljoner till övers. Man får parkera bilen i köket, diska i handfatet och sova skavfötters i en 90 säng hela familjen.
Jag vill ju bo fiiiiint! Jag vill ha ett ljust, vackert kök, en liten gullig tomt och fräscha, helkaklade badrum. Så lets face it, vi tvingas nog ta vårt pick och pack och flytta ut 2-3 mil från Götlaborg.. Vi känner ingen jättestress än så länge, vi bor ju bra. Vi klarar av att bo kvar i vår lägenhet ett tag till men ni skulle höra hur ofta jag svär då jag måste kliva över högar av leksaker, babysitters och bumbostolar. Man får göra stigar genom all bebisrelaterad bråte här hemma. Och med 2 barn så måste man ju sluta svära och tänka på sitt språk. Annars blir tungan svart.

Syskonmys

Rock star


Här sitter jag och spelar trummor med min sked medan mamma grejar och fejar i köket..

Horskor, husletande och babysim

God morgon!
På bra humör här efter en härlig kväll igår trots att man får glömma sovmorgon nu för tiden. Alvina har hållit mig vaken sedan 7 genom att prata och prata och prata. Hon kommer bli (är redan) en riktig pratkvarn. I gårkväll lagade vi hemmagjorda hamburgare med massa olika tillbehör. Sedan snaskade vi på glass, nötter och karra tillsammans med Linda, Henke och Mackan.

Dessert...mumsfilibabba!
Melodifestivalen fick stå på i bakgrunden, men vi kollade inte så värst noga. Men Oh my God vilket jippo melodifestivalen är. Jag tycker att det är roligt att hänga med men det är verkligen en uppvisning i katastrofal smak, både musikmässigt och klädmässigt. Jag hade hellre skjutit mig själv i huvudet än att ta på mig Linda Bengtzings kycklinggula outfit med tillhörande gyllengula horstövlar till exempel. Det fulaste jag sett.
Idag ska vi kolla på ett hus! Spännande. Och sedan bär det iväg på babysim. Jag hoppas det går bättre för mig och maken denna gång. Men då vi vet var bassängen ligger denna vecka så tror jag väl att vi ska lyckas utan att bli ovänner..

Jag kan gå i min stol nu!

lördag 26 februari 2011

Lördag, melodifestival och middag med vänner på agendan.

Hej! Lördag idag och Robert är för ovanligheten skull borta med fotbollen (ironin flödar..). Men han är bara iväg en kortis så han är snart hemma om några timmar igen hoppas jag. Jag och twinsen har hunnit med att träffa Linda och Bosse en sväng (inte samma Linda som igår) och fixat några ärenden. Nu har jag kastat i mig rester till lunch (Robert lagade fantastisk middag igår med bl.a. vitlöks- och chilifrästa räkor till förrätt och havskatt till huvudrätt) och ska städa lite här. I kväll kommer Mackan, Linda, Henke (och Bosse såklart) hit. Vi ska äta middag och kolla på melodifestivalen.
Jag och mina gullebullar..
Och nej, Kaspian har inte brutit nacken..han har bra lite stort huvud stackarn..

Jag = Absolut KB

Vi träffade en av Roberts elever på Statoil för ett tag sen. Inget konstigt med det.
Men i går hade denna elev förkunnat högljutt på en lektion att Robbans fru minsann var sååå het och Absolut KB!
Varpå Robert frågar: KB???
Elev: Absolut Knullbar!
Hahahaha...
För det första. Hur vågar man som elev säga så till sin lärare?? För det andra så blev jag löjligt smickrad av att höra det. Är det sjukt eller? Att man bryr sig om vad en finnig, hormonstinn 16-åring tycker. Jag antar att eleven tycker att alla människor med två ben och två bröst är Absolut KB. Betyder denna glädje att jag får för lite bekräfttelse? Eller att jag är gumm-sjuk? Eller vad?

fredag 25 februari 2011

Najs lajf!

Sitter i soffan med två góa barn. Skönt trött i kroppen efter ett pass Body pump. Pinot grigio i glaset. Maken kockar ute i köket. Det doftar ljuvligt! Livet skulle kunna va sämre.

Behöver detta som kontrast till 90% av det vanliga livet. Då har jag kräks i håret, kaffe i muggen och microvärmd mat på tallriken..

Härliga mammor. (Och finfina barn)


Barnen med deras kompisar Amanda, Hannes och Siri
Góa Karl-Alfred
Igår spenderade vi dagen hemma hos Pia och hennes lilla Siri samt övriga mammor i föräldragruppen. Jag är så himla lycklig över min föräldragrupp. Jag har hört så mycket negativt om denna umgängesform.. Att det ska vara tråkigt, pretto och bara massa trist tjat om barn, bajs, mat och sömn. Vi pratar absolut om barn och det som hör till men även massvis om livet, drömmar och jobb och sånt. Våra träffar är väldigt opretantiösa, tillåtande och mysiga. Vi har inte kännt varandra länge men jag tycker genuint om de övriga mammorna jättemycket. Jag ser fram emot våra mamma-bebisdejter som kan bli ganska så livade. Någon bebis skriker, någon skrattar och jollrar, någon kräks på någon annan och så vi mammor som är högt och lågt med våra kaffemuggar. Jag har nog haft tur som hamnat i en grupp med positiva, öppna, härliga människor!
Idag har jag också haft en jättehärlig dag med Linda och Karl-Alfred. Vi har myst, druckit kaffe, ätit hemmabakta dinkelbullar och god lunch. Skrattat och pratat om allt mellan himmel och jord (inte bara barn). Jag är tacksam över att mitt liv är så rikt på fina vänner.
Rara, omtänksamma Linda hade med sig en rosa (fin!!) kaffemuggstermos till mig.
Så att jag ska kunna dricka varmt kaffe utan risk för att brännskada barnen.
Toppen för mig som ofta får dricka kallt kaffe då man har tvillingjour.

Hej brorsan, Hej syrran!!


Mina små dregel-nissar. Måste byta dregellapp flera gånger per dag då de blir helt genomsura!

Barnen upptäcker varandra mer och mer för varje dag som går nu. Det är så härligt att se. Mitt hjärta bubblar av glädje.
Alvina skrattar då hon får syn på sin bror. Kaspian i sin tur gillar att "klappa" sin syster och utforska henne med händerna. Det slutar inte alltid så bra då han kan vara hårdhänt... Så nu börjas det...syskonkärleken!

TGIF

Hej! Härliga fredag idag! Robert har ingen träning! Robert ska laga 3 rätters till oss idag! Tjihoo!
Vi hade en nära döden upplevelse här igår. Kaspian sitter i sin matstol i köket och Alvina sitter i sin babysitter på golvet nedanför. Hux flux lyckas Kaspian ta tag i blomman som står i köksfönstret. Blomma och kruka och allt rasar ner i golvet med ett stort BRAK. Typ 10 cm från Alvina. Tänk om hon fått den på sig? Alvina är ju typ lika stor och lika tung som blomkrukan. Det hade blivit köttfärs av henne tror jag. Hemska tanke. Både jag och Robert blev vita i ansiktet och besvärades av hjärtklappning i några minuter tills vi fattat att allt var ok och lugnat oss.
Jag bara undrar då den första olyckan kommer.. Hitills har jag "bara" lyckats klippa Alvina i fingret med nagelklipparen en gång (jag grät mer än henne efteråt). Men jag antar att det en vacker dag kommer hända något hemskt. Jag har ju inte 100% fokus på båda jämt så risken finns ju. Jag ska iallafall skärpa mig på säkerhetsfronten nu. Inte ställa bebis under blomkruka och inte lämna dem då de ligger i soffa/säng/skötbord. Och sånt.
Idag kommer Linda P och Karl-Alfred hit. Kulkul!!
Ha en bra fredag!!
Alvina har precis kräks ner brallan.
I bakgrunden ser ni vår nya vagn!
En Phil and Teds som är betydligt smalare än vår andra tvillingvagn.
Så nu har vi en vagn för långpromenader och en smidigare för cafébesök och dyl.

torsdag 24 februari 2011

Män kan inte leta.

En vän sa en gång till mig. "Den största skillnaden på kvinnor och män är att män inte kan leta efter saker". Jag är beredd att hålla med. Det känns som att jag har en inbyggd radar som hela tiden läser av omgivningen, registrerar och lagrar information om var allt och inget ligger. Jag vet precis vad vi har för mat i frys och kyl, jag vet var Robert har sina skolgrejer, mobiler, vantar, barnens nappar osv... Om Roberts huvud inte satt fast så skulle han inte hitta det. Ett exempel var nu på morgonen.
Robert: Sofi, var är bilnyckeln?
Jag: I min jackficka
Robert: Vilken jacka?
Jag: Fjällräven-jackan
Robert (som är lite försenad och stressad): Jaha, men var är jackan då?
Sedan springer han in i vardagsrummet och yrar omkring och letar min vinterjacka. I vardagsrummet! Sedan när började man ha vinterjackan i vardagsrummet?! Jackan hänger ALLTID på sin galge i hallen... Som alla våra andra jackor.
Ett annat kul exempel var då jag var gravid och mitt vatten gick och vi fick åka in till förlossningen kl 3 på natten. Då sprang han omkring naken i lägenheten och gormade.
"Sofi, Sofi var är mina tröjor?"
Jag (som är påklädd och redo att åka sedan länge): Ja, har du kollat i garderoben älskling?
Hahahaha. Men tänk så härligt det är ändå, att leva med en disträ man utan koll på läget. Livet hade varit tråkigt annars.

Jag har också full koll på läget!!
Nu ska vi strax packa oss iväg för att möta upp mammor och bebisar i föräldragruppen. Vi har längtat då det var 2 v sedan sist. Förra veckan låg vi ju sjuka i karantän hemma.

onsdag 23 februari 2011

Hahaha. Wake up call...

Pratade nyligen med en av min allra närmsta och käraste vänner. Berättade att jag kännt mig lite låg, sliten och inte på topp i några dagar. Till exemplel: "Å jag och Robert kan inte ens sova tillsammans eftersom en måste ligga i eget rum med Kaspian...buhu..." "Och jag hinner inte med någonting, snyft."
Hennes reaktion var denna. "Det är fasen på tiden, du är ju aldrig nere. Det hör liksom till då man fått barn. Det är inte normalt att alltid vara glad och pigg".
Haha, hon är så härlig och ärlig. Och hon har rätt. Man får inte ta sig själv på för stort allvar utan skratta lite åt den bistra (och ibland grå) verkligheten. Jag känner mig väldans mycket gladare och har fått bättre perspektiv på mina "problem" sedan hennes ärliga ord.

Vi har det väldigt varmt hemma hos oss.
Därav är min man nästan alltid halvnaken eftersom han så lätt svettas...
(Men jag klagar inte) 

Morgonfix, gröt och kaffe

God morgon! Lite seg i kolan idag efter (ännu) en natt utan vidare sömn. (Det man pratar om allra mest som småbarnsföräldrar är helt klart sömn. Eller rättare sagt avsaknaden av sömn).
Ganska fantastiskt ändå, att kroppen och knoppen klarar allt. Göra barn, föda barn, nära barn och sedan aldrig få sova. Kroppen är som en välsmord maskin som bara fixar allt trots förfärliga förutsättningar. Imponerande! Vissa dagar känner jag mig dock både galen och utmattad. Men som väldans tur är så vänder det snabbt igen. Har haft en bra morgon här iaf. Robert började kl 10 och tog hand om bebisar, gröt och frukost i morse. Och döm om min förvåning så fick han Alvina att äta gröt! Det var första gången. Då jag matar henne spottar hon ut allt och blir ibland riktigt arg. Men pappas matnings-finesser gick tydligen hem. Hoppas det fortsätter så.
Kaffe-kris-situationen är förresten löst.
Jag kom på att vi har en sån här makapär i skåpet. Jippi!
Jag blev tårögd av lycka då jag kom på det.  

tisdag 22 februari 2011

PANIK!

Kaffebryggaren är trasig. Kapslarna till espressomaskinen är slut. Jag är allvarligt oroad över min egen överlevnad.

Sol i sinne..



Hej! Idag är jag munter igen. Då man har två solstrålar hemma blir mina depp-dagar tack och lov få.
Idag har jag och twinsen varit ute på en härlig morgonpromenix med Linda i solen och tankat energi.
Sedan har jag ätit bulgursallad till lunch och nu kommer snart min svägerska Ida och kusinerna Emma och Tove.

måndag 21 februari 2011

Låg

Hej igen. Har en dag då jag känner mig lite låg. Ingen lust med någonting. Absolut inget allvarligt. Bara så som livet känns ibland. Kanske för att det är måndag. Kanske för att det är kallt och vinter ute. Kanske för att vi har en tuff vecka då Robert jobbar/pluggar eller tränar mycket. Kanske hormoner (det kan man väl alltid skylla på som kvinna). Kanske för att jag aldrig får sova mer än 3 h i sträck. Kanske för att jag saknar min syster (i Umeå). Vet varken ut eller in. Livet med tvillingar är bara så intensivt mellan varven. Även om jag får hjälp av vänner eller då jag och Robert hjälps åt så är de alltid två. Även om jag är sliten likt en trailortrash morsa då Robert kommer hem kan jag liksom inte dumpa barnen och lägga mig på sofflocket med en härlig roman (han brukar inte heller va tokpigg efter 12 h hemifrån). Vi måste alltid (minst) ta hand om varsitt barn. Lägg där till alla andra "måsten" med ett hem och kroniskt dåligt samvete över att man inte hinner med sig själv, Robert eller sina vänner. Gud vad jag klagar. Samtidigt är jag så tacksam och lycklig över mina barn, min familj och mitt liv. Jag har det ju så otroligt bra! Men trots det har jag en blue monday och känner mig inte alls så glad som vanligt. Mår dock lite bättre nu efter att ha mött upp Linda och gått en promenad.

Vilsen tidspessimists-morsa får raseriutbrott på sölig man

God måndag! Hoppas ni haft en härlig helg. I går storstädade vi här hemma och jag var ute på en löprunda. Kl 17 var det dags för barnens babysim-premiär. Jag är en sann tidspessimist. Jag kommer nästan aldrig för sent eftersom jag alltid tidskalkylerar för att det värsta ska hända. Jag är kommer alltid minst 10 min för tidigt, vad jag än ska göra. Självklart var jag redo och på G i mycket god tid igår. Jag packade typ badväskorna det första jag gjorde på morgonen. Då jag skulle kolla vägbeskrivning på Eniro sa Robert "Jag har redan kollat älskling, jag vet var vi ska". "Ok, toppen. Sa jag."
Då vi sitter i bilen och börjar närma oss slutdestinationen ser jag på hela Roberts kroppsspråk att han inte alls är helt säker på var vi ska.
"Alltså, jag kommer inte riktigt ihåg vilken nummer vi ska till."
Nu känner jag att irritationen börjar krypa inombords. Det finns INGET som gör mig så stressad som att komma för sent. Framför allt om man betalat 2500 kr för att bebisarna ska få plaska lite vill man ju för guds skull inte missa tiden. Vi kör fram och tillbaka och runt och runt. Vi surfar frenetiskt på mobilen för att få fram rätt adress- utan resultat. Jag sitter och biter ihop käkarna eftersom jag vet att jag kommer att börja gorma och gapa om jag öppnar käften. Och i vårt info-blad från "Aqua barn" står det tydligt- "Se till att ni inte stressar hit, utan kom i god tid och se till att bebisarna är utsövda och mätta innan badet". Våra barn hade inte ätit på flera timmar. Planen vare att de skulle få sova i bilen och sedan äta precis innan badet- det var därför vi åkte typ en timma innan badet skulle börja. (Så även OM vi skulle hinna till bassängen till kl 17 skulle barnen troligtvis bara skrika sig blå av hunger- lyckat!).
Plötsligt ser vi en mamma bärandes på en baby i en bilbarnstol- "Dit ska vi!!!!" Skriker jag och pekar.
10 min innan badet skall börja rusar vi in på rätt adress med andan i halsen. Drar fram nappflaskor och kör ner dem i halsen på barnen. Vi matar barnen medan vi väser otrevliga ord till varandra så att de andra inte ska höra.
Jag: "Åååååh din slarviga klantskalle- att jag alltid ska måste hålla ordning på allt för att det ska bli bra"
Robert: "Sluta bete dig som en galen bitch"
De får äta halva flaskan och sedan drar vi av dem kläder och tar på deras nya, bajssäkra badbyxor och hoppar i bikini/badshorts. 17.05 är vi i bassängen- Tjihoo! Barnen älskade det, trots stress-svettiga och sura föräldrar.
Tiden gick fort och 20 min senare var det färdigbadat. Barnens goda humör smittade av sig på oss dumföräldrar och stämningen var återigen god.
Kvällen spenderade vi sedan hos fam Risp (utom Fredrik som är i Spanien på träningsläger) som är i Sverige över sportlovet. Vi hade det lika mysigt som alltid, önskar att de var hemma oftare!. Vi åt middag och sedan semlor framför Solsidan.

Jag älskar sovande barn, det finns inget sötare!
Det blev tyvärr inga kort från babysimmet..

söndag 20 februari 2011

Vitlökspress = bara för mammarookies?

Jag undrar. Det här med att mosa potatis/morot/palsternacka genom vitlökspressen för att finfördela maten ordentligt till kidsen.. Är det bara förstagångsföräldrar som är så ambitiösa eller? Jag tror jag lägger ner vitlökspressandet i alla fall. Det är för pyssligt för mig. Mina barn kommer i fortsättningen att bli serverade gaffelmosad mat. Jag hoppas att de överlever och blir normala människor trots allt. (Dessutom så äter mina kräsna twins ändå inget jag serverar dem...).
Nybadade bebisar leker en stund innan det är dags för pyjamas och nattning


Idag laddar vi för övrigt inför barnens första babysim! Ska bli såå kul!

lördag 19 februari 2011

Kantarellrisotto i magen och grus i ögat..

Hej! Jag hade en extraordinärt trevlig kväll igår tillsammans med Anna och Therese. Förutom att vi nästan frös röven av oss innan vi var framme på Bliss (5 minuters promenad typ, vintern i Göteborg är omänsklig). Väl framme njöt vi av god mat och gott vin (jag år kantarellrisotto till förrätt och torsk tillhuvudrätt) och massa prat. Jag hade lätt kunnat stanna ute hela natten igår, hade så roligt att jag ville förtränga att klockan gick. Klockan 1 kände jag mig dessvärre tvingad att åka hem eftersom jag har twinsen ensam hela dagen idag...tvillingjourer på 12 h kräver några timmars sömn..
Jag hade "Alvina-passet" i natt (vi måste tyvärr sova åtskiljt eftersom "Kaspian-passet" innebär att man vaknar typ varje timma. Alvina brukar normalt sova till kl 5-6. Så en sover i sängen med Kaspian och en sover på soffan och har då Alvina-jour) och trodde jag skulle få sova ok. Men icke sa nicke. Alvina hade andra planer för oss i natt. Jag tänker inte tråka ut er med detaljer men om man säger så här: Jag är INTE pigg idag och det beror inte på vinet. Det känns det som att någon har hällt ett ton grus i ögonen på mig, kört kroppen genom en mangel och satt fast mitt huvud i ett skruvstäd. Blä. Men det var helt klart värt det!!! Jag har bestämt mig för att ignorera det superfina vädret ute och ta en soft dag hemma (så soft som twinsen tillåter). Senare kommer Mariell och håller oss sällskap.

I denna pose ska jag och barnen ligga på soffan idag!

Så här ser tröjan ut live.
Robert tycker att jag är för gammal för att ta fjortisbilder på mig själv i spegeln.
Men jag är en hel månad yngre än honom så jag förtränger hans ord.  

fredag 18 februari 2011

Frisk luft

Jag och twinsen har varit på en morgonpromenad idag. Första promenaden på en vecka. Vi hade nästan glömt hur det var att andas frisk luft! Härligt. Nu ska jag städa (som alla dagar) och ikväll ska jag gå ut och äta med min svägerska Anna och vän Therese. Ha en jättehärlig fredag!!

torsdag 17 februari 2011

Shopping kan vara svårare än man kan tro..

Då Robert kom hem idag tyckte han att jag skulle ha en försenad bonus-födelsedagspresent eftersom vi haft en så febrig och spyig vecka. Som plåster på såren. (Jag berättade såklart inte att jag för 5 min sen redan hunnit tröst-shoppa). Jag skulle ändå handla på Ica maxi idag, som ligger vid Allum (shoppingcenter). Så presenten var att jag i samband med blöj-shoppingen skulle köpa mig ett valfritt plagg. Trevligt. Så denna tröja fick följa mig hem (plus lite krafs från HM). Jag tycker den är vårig och fin.   
Det är jättefina klädda knappar på baksidan...jag äääälskar klädda knappar!

Jag tycker att det är svårt att shoppa kläder numera. Tidigare trodde jag att det berodde på att man inte var riktigt bekväm i sin nya mammakropp. Fast nu efter snart 6 månader ser jag faktiskt nästintill likadan ut som innan graviditeten. Något hängigare tuttar och lite degigare mage om man kollar noga. Så det kan ju inte vara kroppen som är boven i dramat. Jag har kommit fram till att anledningen till shoppingproblemen är att man inte riktigt vet vad man har för identitet längre. Vem är jag? Kläderna har ju som syfte att förutom skyla och värma kroppen visa vem man är. Vilken identitet man har. Och att bli mamma innebär ju en fet identitetskris. I alla fall för mig. Man är sig själv fast ändå inte. Eftersom jag inte vet vem jag är ännu så tycker jag att det är svårt att handla kläder. Jag tycker ABSOLUT INTE  att man ska börja köpa fotriktiga skor och koftor på Kappahl (och andra praktiska plagg) för att man blivit mamma. Man kan klä sig precis hur man vill. Sexigt, tråkigt, trendigt, utmanande, sportigt...det väljer man själv. Innan jag blev mamma visste jag alltid precis vad jag skulle köpa och jag klädde mig alltid fint och min "egen" stil utan större huvudbry. Men nu känns allt i garderoben bara så...fel. Och då jag botaniserar i butiker känner jag mig vilsen och osäker (och så slutar det med att jag bara handlar grejer till barnen eftersom det är så kul). Jättekonstigt. Hoppas det går över snart för ego-shopping brukar ju vara det bästa som finns.

Efter kräks kommer klänningar

Uppmuntran...

Efter flera sjuka dagar i soffan, en spysjuk make och en natt med exorcist-kräkig son tycker jag att jag är värd lite uppmuntran. Lite glamour som kontrast till all spyatorkning. Den här klänningen har jag precis beställt som plåster på såren. Fin va? Jag undrar dock då jag ska använda den...jag är ju inte ute på galej så ofta. I värsta fall får jag ha den på mig hemma en vanlig tisdagkväll.

Exorcisten i sovrummet

Och så var det dags för familjemedlem nr 3 av 4 att få magsjuka i natt. Jag och Robert har redan överlevt våra spyperioder. Men i natt var det dags för Kaspian. Han var rätt gnällig och jag trodde att han var hungrig och gav honom nappflaskan. Då han fick flaskan i munnen började han kräkad kaskader! Han såg ut som flickan i exorcisten...fast söt. Det kom spya överallt. ÖVERALLT. Över honom, i hela sängen, på mig, på väggen. Fast det värsta var såklart att jag tyckte så synd om honom. Det ser läskigt ut då det kommer så mycket kräks ur en så liten människa. Min stackars lilla, spysjuka prinskorv. Men till min stora lättnad och glädje så är Kaspian frisk, pigg och glad idag.
Så här spydde Kaspian i natt. Fast han såg inte läskig ut såklart...

Jag känner mig ganska kurant idag efter tre dagar på soffan och Robert är någorlunda på benen. Så jag har ägnat hela dagen åt att sanera lägenheten från basilusker och spyor. Skönt att städa ut sjukdomen ur huset. Ser fram emot en dusch snart också...Sedan håller jag tummarna för att Alvina ska hålla sig frisk!

Åh jag är helt utpumpad efter nattens eskapader. Så jag somnar sittandes i soffan..

onsdag 16 februari 2011

Sjukstuga..

Här är det inte på topp idag. I natt var det Roberts tur att få feber, frossa och illamående. Dessutom har Alvina blivig förkyld och var alldeles rasande då hon var så tätt i näsan att hon inte kunde suga på nappen. Jag är inte superbra på att leta saker mitt i natten, sprang omkring och rotade i medicinskåpet efter barnens Nezeril. Hittade ingen Nezeril men fann iallafall koksaltslösning och snorsugen. Min "Näs-Frida" är fantastisk, alla småbarnsföräldrar borde ha en!
NäsFrida Hygienfilter
Snorsugen NäsFrida är sjukt effektiv mot snoriga bebisnäsor!

Samtidigt som Alvina hade sitt raseriutbrott började Robert spy inne på toaletten. Då han spyr tar han i med hela kroppen och liksom skriker ut kräkset. Såhär: AAAAAAAHHHHHH!!!!!!!!!!!!!!!!!OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOHHHHHHH!!!!
Jag lovar att han väckte hela kvarteret.
Det kändes så absurt alltihop. Kaspian skrek efter mat, Alvina skrek pga tätt näsa, Robert skrek för att han spydde. Jag försökte rensa Alvinas näsa från snor.
Idag blir det en hemmadag. Jag mår fortfarande inte bra men är helt klart fräschast på stället. Jag ska åka och köpa juice och frukt så att vi kan vara hemma och vitamin-kurera oss!

tisdag 15 februari 2011

Snorig och matt men lycklig..

Trots att jag inte är frisk så blev födelsedagen väldigt bra. Mysig morgon med Robert och twinsen. Sedan har Linda (som har sportlov i veckan) varit här hela dagen lång. På Roberts lunchrast åkte han hem och dumpade lunch, 5 skvallertidningar samt min favorit Ben&Jerry (världens bästa glass) hos oss . Jag och Linda har bara gottat oss på soffan tillsammans med gullungarna. Jag tror bestämt att receptet på lycka är följande: gosiga barn, underbara vänner, choklad, opretentiösa tidningar, omtänksam man. Är så tacksam över min familj och mina vänner. Lagom tills att Linda åkte hem kom Mariell hit och åt middag (sushi och chokladbrowniedessert) med mig och Robert. Nu ska jag sova och jag håller tummarna för att jag ska vara helt kry i morgon! God natt!

Bilder




Barnen har så smått börjat "upptäcka" varandra

Hipp hipp hurra för mig!

Jag trodde att jag skulle dö igår. På riktigt. Jag tog mig inte upp ur sängen på hela dagen, jag tror jag sov 18 h på ett dygn.. Hög feber, muskelvärk, illamående och huvudvärk likt någon hade parketat en buss på pannan på mig. Jag kände mig såå ynklig och det är hemskt att inte orka ta hand om sina barn.
Idag mår jag tack och lov bättre men långt ifrån på topp. Men jag är ialla fall så fräsch att jag kan ta hand om mina små och kunde släppa iväg maken till plugget..
Det är en stor dag idag. Jag fyller år och närmar mig med stormsteg 30. (28 år idag, hemskt). Med tanke på min nuvarande hälsa så blir det inget storslaget firande. Men jag har redan blivit firad då jag i sängen ärades med vacker sång (ja må hon leva) av Robert + två små gullungar och fick några paket (Nya löparskor från Asics, biljett till "Dyngkåt och hur helig som helst med Mia Skäringer, underkläder och pengar). Sen fixade Robert god frulle med våfflor, fruktsallad, jordgubbssylt och vispad grädde. De var så goda att jag lyckades peta i mig hela 1,5 våffla trots obefintlig aptit. Nu väntar vi på Linda och Bosse som ska hålla oss sällskap och hjälpa mig lite med twinsen idag.
Tulpaner i finaste färgen..

Jag bjuder på en bild på frukosten.
Men ingen bild på födelsedagsbarnet då jag ser lika sliten ut som Donatella Versace. Fast mörkhårig.

måndag 14 februari 2011

Alla hjärtans dag

Inte så hjärtligt här hemma. Jag har feber och mår riktigt dåligt. Det blir sängläge idag.

söndag 13 februari 2011

Vi går på tvillingdiet

Igår hade jag och maken laddat upp för myskväll framför melodifestivalen. Vin och goda snacks. Vi badade twinsen vid 19 och försökte natta dem. Sen fick vi hålla på i över 3 timmar innan båda barnen sov. Vinet blev pissljummet i glasen, snacksen förblev oätna. Vi hann knappt sätta oss ner innan en liten, krävande, bortskämd bebis började gnälla och gny inne i sovrummet. Så antingen sprang vi in och ut ur barnens sovrum för att placera nappen på rätt sätt. Alternativt bära runt på en eller sitta och med ett barn i knät i soffan. Då den ena somnade så vaknade den andra och så höll det på... Det är mysigt att ha med barnen för det mesta men ibland vill man verkligen ha vuxentid. Det positiva är kanske att vi inte hinner bli tjocka eftersom vi glömmer bort/hinner inte dricka upp vårt vin eller äta upp de flottiga snacksen. Tvillingdieten= ät vad du vill då du hinner.

Gófika med goda vänner

Har haft ett gäng fina vänner här på fika idag. Vi är ett härligt gäng som firat både midsomrar och nyårsaftonar ihop. Jag har bakat i dagarna tre inför detta och det var väldigt uppskattat. Nu sitter jag och Robert med varsitt barn i soffan och känner oss alldeles utmattade. Vet inte om det är blodsockerfallet efter allt gófika eller bara vanlig söndagströtthet.
I kväll blir det inte många knop. Solsidan och mys bara.

lördag 12 februari 2011

Thailand, here we come!!

I höst (17 okt-17 dec) åker hela familjen till Thailand i 2 månader! Halleluja så skönt!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Både jag och maken är så ofantligt trötta på vinterrusket. dessutom tycker jag att det är viktigt att man har något härligt att se fram emot. Om dagarna känns tråkiga och grå kan man drömma sig bort och längta. Barnen kommer nog att vara helt vilda vid den tiden (ca 14 månader gamla), så det blir nog ingen slappa-på-beachen-semester. Men bara att slippa snö, regn, kylan, matlagning, städning, tvätt och Göteborgshösten känns så sjukt lyxigt. Tänk att få tillbringa lata dagar i värmen med de jag älskar mest-kan inte tänka mig något bättre.
Vi var på rundresa i Asien under 2008-2009 så vi har bra koll på Thailand. Jag känner mig trygg då vi vet hur smidigt det är att ta sig runt, det är lätt att fixa boende, maten är gudomlig, vattnet varmt, sjukvården är tipptopp och både befolkning och omgivningarna är barnvänliga. Perfekt!


Jag har nästan glömt att man kan vara så brun, utsövd och fräsch!!
Just nu är både jag och Robert det motsatta. Likbleka, trötta, slitna.
Men vi har dubbelt så mycket kärlek i vårt liv så det är värt det miljoner gånger om.

Chocolate chip walnut brownie...

Hej!

Vår elvispshatande tjej. Hon blir ingen bagare hon..
De senaste nätterna har jag och Robert delat på oss eftersom lille herr Kaspian inte vill sova. En sover på soffan och har Alvina-pass vilket innebär att man bara behöver gå upp en gång, ca kl 5 vilket är a piece of cake. Kaspian däremot vaknar 4-6 ggr per natt. Jag har haft Kaspianpass i natt och det har inte varit en dans på rosor. Han har haft feber och inte alls mått bra efter vaccineringen. Stackars liten kille. Och stackars liten mamma. Sen klev jag och barnen upp kl 8 eftersom jag lovat maken sovmorgon. Vi drog igång dagen med att baka- Chocolate chip walnut brownies (Härligt namn på en  kaka! Leila Lindholms recept).
Mmmmm...
Tyvärr var bakningen var inte helt lyckad. Alvina var rädd för elvispen och grät floder, jag fumlade och tappade strösocker över heeeeela golvet, det är smörklumpar på kaffebryggaren. Hela (den vita) morgonrocken full med chokladsmet och barnen blev kladdiga av sockermättad smet från mina händer. Dessutom var det inte ens kul att baka då man är lika trött dvärgen Trötter (snövit). Fick slicka glasyrskålen för att bli piggare. Men sedan blev dagen  betydligt bättre då vi umgåtts med finaste Linda och hennes lilla Bosse hela dagen lång. Vi har pratat och pratat och pratat. Mest om bröllopsplanering då Linda och Henke gifter sig i augusti.
Robert har varit i Varberg på match men kommer strax hem med dagens take-awaymiddag.. Ha en skön lördagkväll!!
Här är orsaken till den trötta tvillingmamman.
Kaspian ääälskar att hänga i soffan, precis som sin pappa

Så här ser jag ut idag. I natt får Robert ta Kaspian-passet!!

fredag 11 februari 2011

Biffiga barn och räkor i kylen..

Vi överlevde vaccineringen allihopa. De är så tappra mina godingar. De vägdes och mättes också, Kaspian väger 7,7 kg och är 67 cm och Alvina väger 6,3 kg och är 62,5 cm. Kaspian är en riktigt stadig liten bit! Och Alvina växer bra hon med men inte riktigt lika snabbt som brorsan.
Nu är vi tillbaka i hemmets trygga vrå. Jag har ätit thai till lunch och vi ska bara ta det lugnt i em. Jag vill inte åka iväg på något då jag inte vet hur barnen kommer att reagera på vaccinet. Än så länge är det lugnt. Peppar peppar. Robert har ingen träning vilket innebär att han är hemma 16.30! Känns väldigt lyxigt att få hem honom i "normal" tid. Jag ska fira det genom att åka till gymmet...haha. Igårkväll körde jag Core 30 min och crosstrainer 30 min. Idag blir det ett pass Body pump. Såå roligt! Sen har jag uppfyllt min 2 ggr i veckan-kvot. Har en del annat planerat i helgen så man får passa på!
I kväll ska vi frossa i färska västkusträkor och dricka vitt vin. Om man bor i Göteborg är regelbunden räkfrossa ett måste! Annars blir man utvisad och utfryst tror jag. Att äta räkor och skaldjur är en av mina absoluta favoritsysselsättningar. Jag hoppas barnen är nöjda och allra helst sover, för det är kanske ingen höjdare att gosa med barn då man har räkskalsrester på händerna. Jag vill inte ha barn som luktar gammal fiskbil.

Vi leker. Alvina är så förbannad på brorsan att hon delar ut en smocka rakt i trynet


Blått tema idag. Alvina slog så hårt att Kaspian tappade ansiktet...

5 månadersvaccinering

God morgon. Idag är det dags för vaccinering. Jag minns med fasa deras 3-månadersvaccinering. Det gör ont i hjärtat då jag tänker på deras hjärtskärande gråt, hur de liksom tittade på mig och tänkte "Hur kan du låta dem göra såhär mot mig mamma?".
Det var en vansinnigt kall dag (-10 grader som är IS-kallt då man är i Gbg pga fukten i luften) och jag hade täckbyxor och täckjacka (man är ju norrlänning) samt en tajt o-amningsvänlig långärmad tröja. Jag struntande i att ta av mig täckbyxorna och det ångrade jag senare. Jag hade inte koll på att man kunde amma samtidigt som nålsticket för att minska smärtan hos barnen.
Men jag fiskade fram tuttarna ur min tajta tröja, ammade och blinkade bort tårarna ur ögonen medan de stack nålen i Kaspians lilla knubbislår. Herregud vad han skrek, han blev jultomteröd och skakade i hela den lilla bebiskroppen. Sedan var det snabbt byte till nästa barn. Kaspian grät fortfarande så jag fick langa över honom till barnläkaren och ta Alvina som var näst på tur (tröjan fortfarande helt uppdragen till hakan..). Läkaren blev vit om nosen, såg nervös ut och mumlade något om att han faktiskt var morfar och således borde kunna hålla i en liten kille (var inte det en konstig kommentar, jag trodde att alla barnläkare var proffs på att trösta barn). Alvina skrek om möjligt ännu högre. Jag försökte hålla undan min tokvarma tröja, amma och inte börja gråta själv. Svetten rann som små forsar på ryggen och jag ångrade att jag hade på mig täckbyxor inomhus. Som tur var blev barnen snabbt glada igen efteråt och mådde helt ok trots allt.
Vi får se hur det går idag! Men idag har jag tack och lov med mig Robert som tagit ledigt för att kunna trösta ett ledset barn så det blir nog inga problem. Men att se sina barn gråta är ALLTID hemskt för ett mammahjärta.
Nu är jag såhär glad. Jag hoppas att jag är lika glad i eftermiddag..

torsdag 10 februari 2011

Städgnäll och väluppfostrade bebisar...

Barnen brukar ofta sova gott då jag dammsuger. Om de vaknar och är lite gnälliga brukar vi ha denna disskusion.
Alvina: Aaaarhg...
Jag: Hörrödu, är det jag eller du som dammsuger?
Alvina: uuuurrr..
Jag: Det är bara den som måste dammsuga som det är synd om och har rätt att gnälla. Då det är din tur att dammsuga får du svära och leva rövare bäst du vill. Men tills dess får du klara dig själv utan gnäll tills jag dammsugit klart. Capish?
Alvina: ok
Sen leker de förnöjt vidare tills jag dammsugat klart. Tänk att mina barn redan är så väluppfostrade. Amazing.

Hemmadag

God morgon!
Idag har jag och twinsen en "ledig" dag. De senaste veckorna samt veckorna som vi har framför oss har vi planerat in någon aktivitet varje dag vilket är superkul. Men det är också skönt att ha någon dag i veckan då man hinner göra alla "måsten" hemma och slipper passa tider. Dessutom är det snökaos ute och stormvarning, så det känns helt rätt att hålla sig hemma idag. Dagens planer är väl framför allt att gosa och leka med twinsen, jag ska också försöka att städa, skönt att ha det gjort inför helgen. Kanske en kort promenad till Willys för att handla lite (ska köpa hel kummin och jäst för att baka Leilas dinkelbullar...jag som äter mycket mackor är sugen på nåt hembakt).. Och ikväll ska jag iväg till gymmet (träningsvärken från Body pumppasset i söndags har äntligen släppt...). Ha en bra dag.
Igår var Mariell här. Vi lagade hemmagjorda hamburgare och hade en mysig kväll!

onsdag 9 februari 2011

Mina gyllene budord..

Hej! Tillbaka från träff med andra tvillingmammor idag. Det var spännande att träffa andra tvillingar men jag känner mig ändå lite....besviken. Dels så var barnen i olika åldrar, mellan 8 veckor och 9 månader. Och då barnen var så olika utvecklingsmässigt så har man inte samma vardagsproblem och rutiner. Dels så kände jag inte igen mig så mycket som jag trodde jag skulle göra i de övrigas problematik och upplevelser. Jag förvånades över hur lätt jag faktiskt upplever min vardag med twinsen. Jag vill inte låta mallig eller översittaraktig. Självklart har jag dagar då det mesta känns pisstungt. Men i det stora hela tycker jag att det går som på räls. Kaspian och Alvina är världens underbaraste och vårt liv flyter på bra! För att få livet och vardagen att klaffa har jag mina egna budord.
Tvillingmorsans gyllene budord:
1: Rutiner. (Det fungerar inte alltid men att försöka räcker långt).
2: Planera och var alltid steget före. Om jag t.ex vet att vi ska iväg på någon aktivitet på förmiddagen så lägger jag alltid fram kläder till mig och barnen dagen före. Jag kontrollerar också skötväskan, att den är välfylld med blöjor och annat man behöver. Ett annat tips är att förbereda middagen om man har tid över på eftermiddagen, typ fixa salladen eller skala potatis.
3: Prioriera dig själv. Inte alltid jättelätt men att vara noga med att försöka sova så mycket man kan (i mitt fall försöka gå och lägga sig i tid och ligga i sängen så länge barnen tillåter det på morgonen). Rör på dig och kom ut i friska luften. Ät nyttigt och regelbundet. Ta egentid om det går. Försök få in lite romantik (ofta har man bara ork till en kram, men försök då att kramas mycket).
4. Hjälpmedel. T.ex. Babybjörn, Bumbo, elektrisk babysitter, hoppgunga..osv. Allt som kan roa den ena då man tar hand om den andra är en absolut nödvändighet.
5. Ha bara en planerad aktivitet om dagen. Att försöka få in flera leder bara till stress och griniga barn.
6. Drick kaffe..
7. Tänk positivt.

I morse "bråkade" barnen för första gången. De ville ha samma skallra..

Kaspian: Åh vilken härlig röd skallra, den vill jag ha!
Alvina: Lägg av brorsan!!