fredag 30 november 2012

Tänk positivt

Hej! Liten rapport ifrån sjuksängen där jag fortfarande ligger. Alltså den här j-a vinterkräksjukan har storhetsvansinne. Jag har varit i princip utslagen sedan i måndags. Att dricka ett glas vatten känns som en prestation i marathon-klassen. Jag får maxpuls av att promenera mellan säng och toalett. Men jag är inte alls less. Nej då. Inte alls lite besviken över att vi tvingas ställa in alla våra sociala aktiviteter för tredje (!!!!) helgen i rad. Vi skulle enligt planerna fira jul och äta julbord med vårt kompisgäng i morgon- en viktig dag som vi tillsammans planerat sedan i höstas. Men vaaaad gör det liksom? Lite glögg, skratt, värme, kärlek, hembakt julgodis, choklad, juleljus och ett dignande julbord... Som sagt. Jag är inte alls bitter. Nej. Inte.
Jag försöker i stället glädja mig åt följande:
1. Min mage är extreeeemt platt. Eller snarare att den börjar bli konkav. Men vad fasen gör en platt mage för nytta i december?? Det är ju inte juli och beachsäsong ändå. Ganska ovärt alltså.
2. Jag har kollat på dum-TV, en ganska trevlig men hjärndöd aktivitet som jag aldrig tar mig tid till annars. Jag har t.ex. tittat på Real Housewifes of Beverly Hills och säger bara OMG.
3. Slut på positiviteter. Detta suger hästballe.
En vecka till med denna magsjuka så kommer jag va lika mager som dessa housewifes. Perfekt med marginaler inför julens frosseri...? Eller??
Bild från google.

onsdag 28 november 2012

Snälla skjut mig

Så känns det. Jag trodde att jag hade en mage av stål men icke. I måndags fick jag åka hem från jobbet med magsmärtor och illamående och sedan dess har jag knappt kunnat stå upp. Oh helloo vinterkräksjukan. En nära-döden-upplevelse. Idag mår jag något bättre även om toalettbesöken fortfarande är frekventa och jag har bara fått i min några havrefras, en apelsin och ett glas julmust på hela dagen. Känner min ynklig, svag och hela kroppen värker.
Men barnen mår bra- tack och lov! Robert är bättre efter 6 dagars (!!!!!) kräkande. Han han blivit mager som en lyktstolpe stackarn, hans klocka som brukar sitta på handleden fladdrar omkring runt armbågen just nu..
Det enda som är positivt är att man får ett visst perspektiv. Man ska verkligen inte klaga när man är frisk och mår bra.
Så dagens tips: handsprit. Handspriten skall bli vår nya husgud.

fredag 23 november 2012

Less och sur...och besviken...och lite bitter också!

Alltså nu är jag LESS! Förra helgen spenderades med att torka spyor och ta hand om en mycket sjuk Alvina. Vi har sedan haft en väldigt frisk och kräksfri vecka. Men i morse var det dags igen. Nu vräker Robert ur sig både det ena och det andra lite här och där. Således blir det ÄNNU en helg i karantän och total isolering från omvärlden. Vi som hade sååå mycket kul på vår helg-agenda! Vi skulle få både finbesök i form av efterlängtade vänner samt besöka Jul på Liseberg. Och baka lusebullar.
Fasen också. Jag har stängt in Robert i sovrummet med strikta förhållningsorder om att inte komma ut. Jag smyger in lite juice då och då så att han inte ska kolavippa men i övrigt vill jag helst inte se honom. Jag är har kräks-fobi och är livrädd för att själv bli smittad..
Självklart är det mest synd om Robert. Fast jag är en elak fru och tycker mest synd om mig själv då jag inte får träffa Sandra, Helene och lilla Vincent i morgon.
En annan sak som gör mig SUR är att det inte går att lägga upp bilder på bloggen just nu. En blogg utan bilder är ju lika trist som att spendera en fredagkväll isolerad och ensam på soffan.
Nu ska jag tröstäta något chokladigt. Vi hörs! Om jag inte också blir smittad vill säga....burr...hemska tanke!

torsdag 22 november 2012

Siraps-zombie, TRX och tights

Hej! Haft en dag med sirap i hjärnan. Varit så obeskrivligt zombie-trött och mest bara hallucinerat och dagdrömt om chokladpraliner hela dagen. Inte likt mig.
Då jag släpade mig in genom dörren efter arbetsdagens slut så överrakskade min amazing make mig med en present!! På en vanlig sketen torsdag. Min trötta sirapshjärna blev så glad att jag ramlade ihop på köksgolvet och grät en liten stund av glädje innan jag ens hunnit öppna presenten. Då jag samlat mig en liten stund så öppnade jag och fann till min stora glädje en TRX!!! Nu kanske inte alla vet vad en TRX är men det är ett av mina absoluta favorit-träningsredskap. Och eftersom mitt knä fortfarande strular (buhäää!!!) så är det ju perfekt att kunna träna hemma (att åka till gymmet hinns bara med en gång i veckan tyvärr..). Med en TRX tränar man väldigt funktionellt och med sin egen kroppsvikt och det är precis vad jag gillar. Jag skulle hellre döden dö än att träna i någon typ av styrketräningsmaskin- not my style. Jag tänker inte rada upp fler fördelar med TRX- ni kan googla om ni är intresserade.
Tillbaka till min glädjefnatt:
Sofi: ÅÅÅÅÅHHHH en TRX!!! Tjohoo!! Detta är den finaste present jag någonsin fått!!!!! Buhuuuuu (glädjetårar) ÅÅh vad jag är lycklig! TACK!!(Och JA, jag har en tendens att överreagera åt alla håll och kanter då jag är zombietrött). Men varför får jag en present NU??! IDAG???
Robert: Tja..jag tänkte att det skulle va trevligt att titta på dig när du har på dig träningstights...

Fair enough. Män är roliga alltså. Men jag ger blanka f-n i att han är lite pantad så länge han köper presenter till mig!! TRX bilder på mig och twinsen kommer... just nu strular bildnedladdningen...grr!!!

tisdag 20 november 2012

Jag hjärta Bing

Hej!
Goda nyheter. Alvina är frisk igen. Något sliten, matt och liten i maten kanske. Men hon är inte grön/vit i ansiktet längre, hon skrattar, busar och surar som vanligt. Skönt. Jag  var orolig på riktigt ett tag.
Idag har vi haft en viktig premiär. Julmusikspremiär. Glöggen, skumtomtarna och julmusten tjuvstartade vi med för redan några veckor sedan. Varför inte liksom? Man är ju galen om man inte tillåter sig själv lite julinspirerad njutning.
Men jag måste säga att jag nog njuter mer av julmusik än julmust. Faktiskt. Och jag älskar gamla klassiker som Bing Crosby och Frank Sinatra allra mest. I morse då jag klockan 6 satt på min bubbelgumsrosa cykel och tappert kämpade mig fram genom regn och rusk genom ett becksvart Göteborg- det var då jag fick min snilleblixt. Varför inte piffa till min mörka cykeltur med lite Bing Crosby? Så då gjorde jag det. Och det var magiskt. Som i ett trollslag så förvandlades min ganska trista, kalla och blöta cykeltur till en mysig upplevelse med kärlek och julstämning i varje cell av min kropp. Mina mungipor åkte uppåt och jag nästan seglade fram på min cykel längs gatorna. Jag tänkte på att december snart står för dörren, att vi ska adventspynta på söndag och att vi ganska snart åker hem till Vilhelmina för att fira jul och detta resulterade i en liten skvätt av glädjetårar på min kind. Jag älskar julen. ÄLSKARÄLSKARÄLSKARÄLSKARÄLSKAR. Och jag älskar allt som hör julen till. Så, det är dagens tips. Om det är mörkt, kallt och trist ute så lyssna på lite Bing Crosby och din moll byts ut till dur illa kvickt. Promise!!
Love U!

söndag 18 november 2012

Stackars liten

Hej! Söndagkväll och vi är inne på vår fjärde dag med magsjuk dotter. Idag trodde vi att det gick åt rätt håll då hon varit relativt pigg. Men ack så fel vi hade. Då vi satt samlade vid middagsbordet och skulle avnjuta en härlig, rykande nybakad, hemmagjord pizza så la Alvina en sådan (höhö) rakt över alltihop. Denna händelse drog väl ner den mysiga stämningen en aning kan man säga. Stackars vår lilla tjej som trots alla spyor, aktiva tarm och feber har varit väldigt tapper hela helgen. Jag är också extremt tacksam över att vi övriga tre familjemedelmmar är pigga och krya och inte känner oss ett dugg illamående. Peppar, peppar, ta i trä.
Jag har som ni kanske förstår inte så mycket att rapportera om denna helg. Vi har bara försökt göra det bästa av situationen. Vi har kollat på film i timmar, mutat Alvina med isglass och tvättmaskinen har fått slita hårt då magsjuka tvååringar verkligen lyckas lämna illaluktande och kletiga spår på det mesta... I say no more. I morgon skall jag dock lämna hemmet och jobba och det är Roberts tur att vabba. Det känns bra. Jag är inte så bra på att vabba då just spyor är det mest stressframkallande som finns. Jag höll på att kasta in handduken efter 60 minuter i fredags efter att Alvina innan kl 08.30 hade hunnit kaskadspy i tre olika rum och Kaspian snällt skulle "hjälpa till" med uppstädandet samtidigt som jag försökte trösta en hysterisk Alvina. En nära-döden-upplevelse.

När hon inte kräks så sover hon....

Lite överallt och hur som helst..

torsdag 15 november 2012

Blä och VAB

I eftermiddag fick jag ett sådant samtal som man helst slipper. Från förskolan. Som handlar om magsjuka och kräks. Huvva. Så i kväll har jag och min make argumenterat fram och tillbaka, fram och tillbaka om vem som skall vabba i morgon. Och trots mina tunga argument så är det min tur att vara hemma och torka kräks. Skit också. Och stackars, stackars våra twins. Jag håller tummarna för att vår fredag blir kräksfri och trevlig trots de mindre angenäma omständigheterna.

Väldigt gammal men kräksfri bild =) Kolla Kaspians hatt. Hihihihi!!

tisdag 13 november 2012

Existensiella frågor och innehållslös önske-Fars dag

Hej!
Dagarna bara går och går och går. Vi fyller dagarna med både roliga och tråkiga aktiviteter. Jag fyller min hjärna med både stora och små funderingar. Ni vet. Vad är meningen med livet egentligen? Vad ska vi äta till middag? Varför måste man betala TV-avgift? Vilket försäkringbolag är bäst? När ska vi sälja vårt radhus och köpa något större? Var vill vi bo? Vad ska jag baka för julgodis i år? Och så vidare, och så vidare.
Min kära mamma har bott hos oss en vecka men nu åkt vidare. Mysigt att ha henne här mitt i vårt vardagsliv. Fars dag har vi såklart firat också. Med bland annat frukost på sängen i kombination med skönsång (?), presenter och önskemiddag. Robert fick självklart bestämma precis vilka aktiviteter som Hans Stora Dag skulle innehålla. Han önskade sig att vi skulle ägna dagen åt precis ingenting. Så ingenting blev det. Ganska mysigt även om slapperi gör mig rastlös och nästintill trotsigare än vår terrible two year old Alvina. Hennes favorituttryck just nu är "NEEEJ, jag vill INTE!!" och det upprepar hon på repeat mest hela dagarna. Puh.

Mina perfekta barn har fått icke helt perfekta Gekås-ramar..

Vi har tuggat tapas och slurpat rödtjut framför vår favorit-fredags-norrbagge

På lördagkväll var mamma/mormor barnvakt och jag och Robert hann både med barhäng på Tranqilo och Skyfall (Bond)på bio.

Lördagens heta dejt

Två drinkar bakom västen och jag fnittrade mig nästan av stolen. Men bara nästan.

Redo för BIO-action. Försökte övertala Robert till att se en fransk film som verkade mysig.. Men det gick icke så det blev Bond. Jag är ingen Bond-lover men Skyfall var faktiskt riktigt bra. Kanske hade det med drinkarna att göra.

Lyxigt och ovärdeligt med lite twins-fri tid för oss två!
Jag har också hunnit hänga lite med finaste Linda som är hemkommen från Miami. Hon hade med sig en finfin present i rosa påse. Jag blev såå glad!

Även om jag inte listat ut vad meningen med livet är så tror jag att glögg har med saken att göra i allafall. Jag och Robert har bestämmt att eftersom vi spenderade halva december i Thailand förra året så har vi rätt att tjuvstarta julen med två veckor. Så nu dricker vi glögg varje kväll och berättar historier om tomten för twinsen.
Fars Dag-tema. Slapperi och soffhäng. Robert favvosyssla

tisdag 6 november 2012

Julafton i morgon!!

Ja, så känns det. Inte bara för att jag dricker julmust just nu. Nä, i morgon kommer mina ÄLSKLINGAR hem. Jag nästan hoppar fram av glädje.
Dessutom så har jag fått fantastiskt sällskap i form av  min kära mamma som skall stanna här i en hel vecka. Så trevligt så trevligt. Himla trevligt!!
Här kommer ett lass bilder på min fina, fina familj. Och jag är inte alls bitter som varit hemma i regn-Göteborg. Nej, nej. Jag har gjort många spännande saker. Som till exempel pustat och impregnerat skor, rensat garderobet, budget-shoppat på Gekås, rehabtränat mitt onda knä, varit två vändor på återvinningscentralen och lagat storkok på lax/broccoli/bulgur. Vad är väl en bal på slottet liksom.
Mina killar!

Alvina har simmat och simmat


Fina kusinen Elias



Risparna som vi saknar varje minut. Nästa lov följer jag också med!!

Inte alls farligt med tre golfklubbor och tre två-åringar

Kusinmys

Snyggingar







Magnus Uggla på beachen

<3

lördag 3 november 2012

Tjockis?

Hej!
Känner ett litet behov av att förtydliga en liten detalj från mitt förra inlägg som kanske kan misstolkas. Jag vill för det första klargöra att jag inte hatar tjocka människor. Självklart inte. Jag tycker att det är fantastiskt att vi alla är unika och jag tycker att alla typer av kroppsformer är superhärliga. Det som stör mig med tjockhet i kombination med coca-cola-och-twix-frosseri är den totala nonchalansen av den egna hälsan. Jag stör mig på samtliga individer som inte tar något eget ansvar över sin egen hälsa och sitt välmående. Jag känner detsamma inför rökare, oavsett kroppsform. Således är det hälso-masochister som gör mig upprörd och inte vad människor väger/ser ut. Och varför då kan man fråga sig? Och mitt svar är att även om jag ger blanka f-n i vad människor stoppar i sig, hur månag cigg de röker, hur många timmar de spenderar i soffan på sin breda bak och hur de väljer att leva sina liv generellt så stör det mig att det är jag som får betala då de i slutändan blir sjuka. För sjuk- det blir man om man tittar på statistiken. Så många högskolepoäng inom hälso-området har jag faktiskt att jag förstått att både rökning, övervikt, inaktivitet och dålig kost har en ENORM påverkan på vår hälsa. Jag vet också att kostnaden för våra välfärdssjukdomar är lika ENORMA. Jag har faktiskt ingen lust att betala för att individ X tycker att det är lattjo att dricka cola, röka och äta burgare så att dubbelhakorna dallrar. Jag vill mycket hellre att mina skattepengar ska gå till annat. Som att mina barn ska få ha fler pedagoger på sin förskola (och  högre lön). Eller att hemtjänsten skulle ha ökade resurser så att de faktiskt hann prata en stund med våra äldre och inte bara lämna en torftig matlåda innanför dörren. Ja, det finns faktiskt tusen saker som jag hellre vill att mina skattepengar ska bekosta. Jag vill absolut inte betala för vuxna människors lathet, avsaknad av disciplin och lättja. Ps. Jag tycker självklart att vi alla skall få lata oss mellan varven, dricka sprit, äta chips och go bananas. Men jag tycker att vi alla bör eftersträva balans. Vår kropp och knopp behöver både godsaker och träning för att fungera optimalt och hålla sig frisk..
Tänk om vi alla skulle ta vårt ansvar och faktiskt röra på benen 30 min per dag (jo, alla har tid för 30 min fysisk aktivitet), fimpa ciggen och undvika att hälla flera liter sockerstinn läsk i strupen stup i kvarten. Tänk vad fantastiskt mycket mer resurser sjukvåden skulle få då! Galet bra skulle det va!
Våra twins som måste ut och cykla oavsett väder..har man en hälso-nazi till mamma så har man...
Det finns inga dåliga väder bara dåliga kläder =)

Hata/älska

Idag är jag på Gekås. Jag känner hat-kärlek till detta stället. Jag hatar trängsel, billig skit, långsamma tanter och tjocka människor som handlar stor-pack med Coca-cola och Twix. Men jag ÄLSKAR effektivitet. Och fynd. Så dagens plan är att fixa 90 % av alla julklappar. Jag vill njuta av december. Jag vill baka med twinsen, dricka glögg med massor av mandel i och glittra med ögonen. Jag vill absolut inte trängas på Åhlens tillsammans med min traktordubbelvagn, julstressade människor och hyperaktiva twins.
Eftersom de allra flesta klapparna som skall inhandlas idag är till barn så är det faktiskt puckat att inte handla på Gekås där samma leksaker som på sedvanliga leksaksbutiker kostar hälften så mycket... Och jag är inte puckad.
Min initiala plan var ju att jag skulle springa Finalloppet, ett terränglopp på 19 km i Skatås idag. Men det går inte med mitt förbaskade knä. Jag tröstar mig med att julklapps-shopping på kaos-trash-Gekås är minst lika fysiskt och psykiskt krävande.
Förra julen

Så här kul ska denna december också bli..

fredag 2 november 2012

Förnekelse

Denial.. Jag försöker att förtränga att jag är ensam hemma utan man och utan barn. Sedan de lämnade Sveriges mark har jag knappt varit hemma, allt för att slippa se barnens tomma sängar. Vad har jag gjort då? Jag har jobbat över, afterworkat på trevlig restaurang, tränat och ikväll har jag spenderat någon timma eller två med att gå igenom samtliga hyllor på Ica maxi för att försäkra mig om att jag inte ska glömma något viktigt. Som till exempel tandtråd, poppa-själv-majs eller svarta sesamfrön..(?). Inte alls ett konstigt fredagnöje. Lite patetiskt kanske. Men nu känns det skönt då jag har en frys, kyl och skafferi proppat med godsaker.. Jag bjuder på några bilder från min makes mobil.. Nu ska jag lägga den här tvåbarnsmammekroppen i fosterställning och sakna mina barn en stund innan läggdags.

Kul på Istanbuls flygplats..

Syskonkärlek

Barnen skötte sig snyggt hela vägen ner till Cypern.. som ni ser.. Jag måste ju ändå få skryta lite på min man som är världens bästa pappa. Han är ungefär 200 ggr coolare än vad jag och tycker att det är peanuts att packa dra omkring barn runt jorden. Jag tror inte att jag hade lyckats hålla koll på både twins och pass samtidigt..

Solhattarna på!

Lite skeptiska i början men nu badar de och hoppar från kanten som två galningar!!

Mina fina killar!