onsdag 31 oktober 2012

Löparanalys och nytt pepp

Ni vet ju att jag gillar att springa. Nej, jag ÄLSKAR att springa. Förutom mina barn och min man så finns det inget som kan frambringa samma lyckokänslor som ett löppass. Att springa en si så där 14-17 km är för rmig en ren njutning och backintervaller ger mig lycko-fjärilar i magen. Stört men sant. Som ni också vet så är jag just nu skadad. Någon form av överansträngning av knäskålssenan. Rena mardrömmen. Har provat att döva abstinensen med spinning. Den som uppfann spinning måste ju vara mer störd än mig. Jag pallar det bara inte. Det är till och med tråkigare än trädgårdsarbete och tysk grammatik. Blä med stort B.
I veckan har jag i allafall träffat en extremt trevlig och duktig sjukgymnast på IFK kliniken(jo, jag är också sjukgymnast men det jag arbetar med är långt ifrån knäleder...så även om jag har mina teorier så ville jag träffa ett knä-proffs). Han har filmat mig, under löpning i olika vinklar och så har vi tillsammans tittat på filmen och analyserat diverse kroppsdelar och leder i slooooowmotion. Om man bortser från det skräckinjagande med att se sin egen bakdel skumpa omkring på film så var det extremt spännande, lärorikt och intressant! Efter analysen så har jag fått ett antal hemläxor att arbeta vidare med så nu jäklar ska knähelvetet bli bra igen. Jag måste tyvärr ställa in Finalloppet i helgen så jag absolut inte klarar att springa 19 km just nu...1,9 km är max typ.. Men jag räknar med att vara i toppform innan Göteborgsvarvet i allafall. Heja mig.

Min solstråle som jag saknar så att det smärtar 1000 gånger mer än knäet...

25%

Hej!
Om jag känner mig halv utan Robert så vet jag inte hur jag ska beskriva den aktuella känslan i min kropp just nu. 25%? Jag är ensam hemma. Utan man och utan barn. Det ska jag vara en vecka. EN VECKA!!! Anledningen till min ensamhet är att Robert, som har höstlov har tagit kids och åkt till sin bror med familj på Cypern. Jag får stanna hemma och jobba medan de ska smaska glass, bada i havet och umgås med fantastiska fam Risp.
Jag vet inte om jag känner mig som 25%. Det är nog en överdrift. 2,5 % r en mer passande beskrivning. Jag är en spillra av mitt rätta jag. Det känns helt ärligt som att jag vill lägga mig ner och dö en liten stund. Typ. Mina tankar går till alla föräldrar som separerar och faktiskt måste dela upp tiden med barnen till varannan vecka (eller hur man nu gör..). Hur ÖVERLEVER de undrar jag? Vårt lilla hus känns så tomt, tråkigt, trist, dött och ödsligt att det är kusligt. Jag har i allafall konstruerat en plan för hur jag ska ta mig igenon veckan med livet och hälsan i behåll. Utan barn har man ju OCEANER av tid att slå ihjäl trots att man jobbar heltid. Jag ska jobba massor, jag ska gå på afterwork med härliga kollegor, jag ska gå på bio, jag ska träna som en idiot, jag ska shoppa ALLA julklappar så att jag slipper stressa över det i december och fokusera på julmyset. Och läsa böcker. Och blogga. Mina 2,5% ska nog ta sig igenom detta också.
Home alone =( Leendet är falskt. Jag är död inuti.

måndag 29 oktober 2012

Spretigt inlägg..

Heej!
Ny vecka har rivstartat... Robert är tillbaka från Tyskland vilket är fantastiskt. Under helgen har vi haft ett antal besök av små otäcka, USA-inspirerade utklädda kids som har vrålat efter godis och hotat med bus (är det bara jag som har noll koll eller var de inte en vecka för tidiga??Det var en väldans tur att vi är så udda personer att vi kan ha godisförråd liggande hemma i månader utan att det försvinner- jag hade i allafall ett så pass stort godis-förråd i skafferiet att vi slapp ägg och dasspapper i trädgården). Twinsen älskade alla spök-besök och tyckte att det var extremt spännande. Jag tycker att det är lite halv-creepy med okända människor utanför ytterdörren. Även om de är under en meter långa.. Särskilt nu när det har gått och blivit kolsvart efter kl 18.. Jag har känt mig ensam och knappt kunnat sova hela helgen. Dessutom så har jag sett alla tre avsnitt av eminenta "torka aldrig tårar utan handskar" på SVT-play vilket resulterade en storm av känslor och en del gråt liggandes i fosterställning. Så enormt sorgligt. Men ack så bra! Alla mörkrädd/otäckamänniskorutanfördörren/känslor av ensamhet och saknad av Robert blev lite för mycket då denna eminenta serie adderades till alltihop. Som tur var så verkade Kaspian också vara lite mörkrädd för han har smugit in till mig med sin napp och sin gosekanin varje natt. Har aldrig hänt tidigare (de sover fint i sina egna sängar) men dessa ensamma nätter hade jag absolut inget emot att ha en liten lockig och mjuk elvisp i sängen. Hur kan en mini-människa på typ 13 kg använda 95 % av en säng? Jag fick trycka ihop mig på kanten och typ dra in magen och benen och alltihop för att få plats.. Men som sagt, det var fantastiskt mysigt.




lördag 27 oktober 2012

Mina stora barn!

Måste bara visa dessa! I veckan fick vi twinsens första skolkort! Mitt hjärta dog en liten stund av akut hjärtstopp för att jag blev så emotionell. Hur gick det till att våra twins blev så stora undrar jag? Jag skickar häremed en varning till alla i släkten att det finns viss risk att ni får hårda julklappar i form av fotoramar i år. Och banne er om ni inte sätter upp mina perfekta barn på era väggar!! Mohaahaaahaaaa!!
NAW!

och NAW igen

fredag 26 oktober 2012

Kontraster i livet..

Hej!
Det är helg igen. Förra helgen spenderades med barnfri tid med en mycket nära vän i Stockholm. Varje minut fylldes med hotellfrukost, skratt, shopping, rödvin, latte, god mat, mer shopping och samtal som inte blev avbrutna på grund av barnvrål eller någon som färglägger vardagsrumsväggen med grön krita. Behöver jag säga att vi NJÖÖÖT av varje minut. Och varje sekund. Fantastiskt. Denna helg är lite av en motsats-helg till min förra egentids-Stockholmsweekend. Robert är i Tyskland med fotbollen och jag är dubbelmamma på heltid. Det innebär defenetivt ingen sovmorgon, hotellfrukost eller timmeslånga fikastunder. Oh no. Hitills har vi ätit svennebanan-fredags-tacos, haft fredagsmys med torkade aprikoser som godis (ni vet väl att mina twins är lättlurade) och läst "Petter och hans fyra getter". I morgon vankas det playdejt med Cissi och hennes små killar. Men det ska bli vansinnigt mysigt det också såklart!
Veckan har varit toppen på nästan alla sätt. Jag har galet roligt på jobbet i vanlig ordning och jag har hunnit med att äta middag med Mariell och planerat och bokat en resa med min man. Den enda smolken i bägaren är mitt förbaskade knä som är överansträngt och omöjligt att springa med om man inte är beredd på att springa med känslan att någon stoppat in en kniv i knäleden...grr så irriterande!!!

Libanesiska tapas på fredagskvällen

Bild utan blixt för jag ser förjävlig ut på bilderna med blixt. Citat Hannah då hon kollade på bilden (med blixt alltså): "OJ, Sofi, det syns att vi blivit ÄLDRE"...I say no more..

Det blev inga sena nätter för dessa två småbarnsmammor.. Varför ränna omkring när man kan ligga och snacka strunt i en mjuk säng?!

Vi bodde på Clarion Sign som var toppen på alla sätt. T.ex. hade hissarna olika musikteman...här är Jazzhissen som var utsmyckad med jazzinredning och jazzmusik såklart

Lobby med vardagsrumskänlsa

Min finaste och bästase Hannah som jag älskar av hela mitt hjärta. Hon kan vara en av de roligaste och mest godhjärtade människor jag känner. Snygg är hon också.
Här utanför Vigårda i MOOD-gallerian där vi åt en kul och god lunch. Rekommenderas!

9 timmars shopping kräver sitt koffein!

Bästa prestenten från Hannah. Läppgland med inbyggd spegel och BELYSNING! Så genialt!

Ett av två par nya skor. 
Hotellets svarta, parfymerade dasspapper. Så nu är jag en erfarenhet rikare på dasspappers-fronten också. Väldigt berikande i livet!

På lördag åt vi en väldigt romastisk (?) middag på en pittoresk liten italiensk restaurang.

Jag och den godaste pastan jag någonsin ätit

Förrätt är ett måste

Jag och min nya kappa

Att prova utbudet i minibaren och sminka sig är väldigt roliga aktiviteter!!!

Frukostdags

Min frulle...minus en extra påfyllning samt tre (!) koppar kaffe...

tisdag 16 oktober 2012

Skadad och shoppingsugen

God kväll! Sitter och pöser i soffan tillsammans med min man och räknar ner minuterna till Svenska Hollywoodfruar. En ganska vanlig tisdagskväll. Jag gillar vår tråkiga, grå vardag. Jag gillar att cykla till jobbet höstmörkret iklädd osexigt regnställ och lyssna på spännande podcasts. Jag gillar att jobba, cykla hem igen, hämta barnen på förskolan, äta middag och därefter några timmars lek och mys. Dagen har varit helt perfekt om man bortser från att Kaspian sket i badkaret. Jag skulle passa på att dammsuga upp cous-cousretserna under bordet lite snabbt under tiden twinsen leker i badkaret då jag hör Alvina skrika i panik från badrummet. BAAAAAJS MAMMMAAAAA!!!! Ops. Jäkligt äckligt. Men som tvillingmamma blir man väldigt härdad så det var ingen fara på taket. Bara att hastigt sanera barn, badleksaker och badkar så var vi på banan igen.
Annars så längtar jag mest efter att veckans alla dagar skall passera eftersom jag åker till Stockholm på fredag. Helgen skall spenderas med min kära och väääldigt efterlängtade vän Hannah. Fattar ni hur lyxigt det ska bli?? Galet lyxigt. Vi ska bo på fint hotell, äta gott, prata i munnen på varandra, njuta av barnfri tid och SHOPPA. Jag är i akut behov av både det ena och det andra. Mest en vinterjacka och nya stövlar. Ett angenämt problem som jag hoppas skall kunna åtgärda illa kvickt. Jag har ju blivit extremt dålig på att shoppa. Mest pga av tidsbrist. Jag hinner inte på veckorna och helgerna vill jag spendera med min man och mina barn och inte tillsammans med hysteriska människor på Zara. Nätshopping är inte heller min grej då jag har svårt att handla utan att prova.. Som grädde på anti-shopping-moset så har jag ramlar ner i ett djupt löpnings-nörderi-hål och allt jag shoppar har med träning att göra. Löpskor i olika färger, fodrade vinter-löpartights, löparmössa, vätskebälte, hörlurar, sport-BH, proteinpulver.... Extremt oglamouröst men jag är oftare klädd i träningskläder än höststövlar med 10 cm klack.. Dock är jag för tillfället skadad (löparknä...grr...) och kan inte springa över huvud taget. Detta är naturligtvis extremt ångestframkallande och sorgligt. Men det känns lite lättare då jag tittar på alla mina träningsgrejer och drömmer mig bort om nästa intervallpass.  Jag överlever. Och kan förhoppningsvis bota min löpnings-nörderi-shopping med lite piffig shopping istället.
Här kommer några bilder från vår mysiga helg med mamma/mormor på besök.
Min mamma som är så rar och underbar. Obeskrivligt fantastiskt att jag och twinsen har möjlight att få tillbringa kvalitétstid med henne. Samt ovärdligt med all hjälp med twinsen. 

Vi har tillbringat ett pat timmar i olika lekparker.

Plikta som är twinsens favorit.

Stooora gungor

Inte ta bild underifrån mamma. Då ser man ju tjock ut!!!

Vi åt lunch på saluhallen Briggen i Linnestan. Trevligt ställe där man både kan äta och passa på att köpa med sig goda ostar och sådant hem. Dessutom så får man plats med sin traktorvagn så att man kan äta sin lunch inne i värmen. Obs notera den extremt varma men ack så oglammiga vinterjackan. Akut behov av en ny piffigare variant!!!

Delikat fisksoppa till lunch.

Obligatoriskt fredagsmys med "chips" från Småfolk. Mina twins är fortfarande lättlurade=)

Mina små chipstroll


lördag 13 oktober 2012

Bästa dagen på veckan och världens bästa mamma/mormor på besök!

God lördag! Vi har finbesök av mamma/mormor sedan i torsdags. Hon är så efterlängtad och vi njuter av varenda sekund. Vi har precis ätit frukost och sitter och planerar vilka trevliga aktiviteter som skall utföras på veckans bästa dag.

tisdag 9 oktober 2012

Så rätt (obs, inlägg från söndags som jag glömde publicera)

Hej! Söndag idag och den stora vilodagen. Inte så mycket utrymme för vila här inte då vi (jag) både har planerat in 16 km långpass i Skatås och barnkalas på schemat. Känns rätt. Vila kan man göra då man blir gammal.. (fyller 30 om några månader..är det kört då måntro?)
Helgen har hittills spenderats med Linda och Henke (fredags) och igår hade vi gårdsstädning med vår bostadsrättsförening. Denna aktivitet återkommer varje år och innebär en hel det fix och trix med allt utvändigt i vårt område. Varje år spyr jag nästan av leda och uttråkning. Jag vet inte vad det är med mig och trädgårdsgöromål. Men jag tycker verkligen, verkligen att det är vidrigt. Vi har ju en liten trädgård som består av en liten plätt på framsidan och en liten plätt på baksidan (bor i radhus) och trots att denna lilla volym "trädgård" inte innebär några större projekt så känns det som att jag vill grina så fort vi måste  ta tag i något trädgårdrelaterat "måste" här hemma. Det är sååååååååå jobbigt och så tråkigt. Då det gäller andra typer av aktiviteter, som exempelvis att ge sig ut för att springa en och en halv mil eller ta med sig twins till Kuala Lumpur- det är inte jobbigt eller tröttsamt. Men att hålla på att veva omkring med en kratta, gräva med en spade eller plantera en planta- då dör jag nästan. Därför är det nyttigt att regelbundet bli påmind om att valet att bo i ett litet radhus men en minimal trädgård är sååå rätt för just vår familj. Samtidigt är det väldigt smidigt att vara tvillngmamma vid dessa typer av tillställningar- man kan ju alltid skylla på Kaspian och Alvina och att man måste hålla reda på dem istället för att lägga täckbark under någon buske någonstans. Förutom att smita undan från trädgårsstädning så innehöll vår lördag mysigt häng med kusinerna Emma och Tove och deras mamma Ida. Robert spelade match så jag och Ida var själva med 3 tvååringar och en treåring. Intensivt med stort I beskriver våra timmar tillsammans ganska väl. Personligen tycker jag att det är skönt att umgås med andra tvåbarnsmammor. De är vana med kaos, tandagnisslan och att det bara är att höja rösten och fortsätta prata då barnen spårar ur. Till middagen fick vi också trevligt sällskap av Robert bror Robin och Emelie som ganska snart blir föräldrar. Efter några timmar med kusinerna satt de mest i soffan, skrattade och sa "vad har vi gjort!!!!". Undrar varför =)
Grannarna städar. Vi cyklar.

Sekunden senare försöker Kaspian simma i lerpölen på hans vänstra sida... Det är därför våra barn alltid är klädda i skalkläder. Blir minst tvätt så..

Kusinerna hälsar på djuren på 4H gården


Emelie, Robin, Alvina, Kaspian, Ida, Emma, Tove. Ett underbart lördagssällskap!

Kalas-Elias som blivit 2 år leker med sitt födelsedagståg efter att vi alla fikat underbart kalas-fika! Mums!

Roberts allra mest avslappnade min. 

Då kalaset blev lite väl...festligt (?) satte vi dessa två Cars-fantaster framför TV:en för att kunna prata i allafall 3 meningar i sträck utan att bli överröstade av två sockerhöga buskillar. Cars är rena mirakel-metoden. Inte för Alvina dock som brås på sin mor och inte är så vidare intresserad av TV-apparater.

torsdag 4 oktober 2012

Arbeta heltid

Hej! Jag jobbar heltid. Innan jag började tänkte jag till både en och tjugotvå gånger. Sedan beslutade jag mig för att köra och se hur det skulle fungera. Om jag och övriga familjen inte skulle trivas med detta upplägg så finns ju alltid möjligheten att gå ner i arbetstid. Men vet ni vad. Det fungerar väldigt bra att jobba 100 %. Trots två småbarn och allt vad det innebär. Jag och Robert har iof turen att ha varsitt flexibelt jobb. Vi kan pussla ihop allt relativt enkelt. Sedan hjälper det också att jag är sinnessjukt morgonpigg. Klockan 05.20 hoppar (jo, jag hoppar) jag ur sängen för att vara på jobbet tidigt. På så sätt kan jag också sluta tidigt och få värdefull tid med kidsen på em. Robert är alltid ledig på onsdagar och barnen går kortdagar på förskolan både tors och fre. Trots att vi båda jobbar 40 h veckor (Robert något mer då han har två jobb..). Jag tycker inte att vi får för lite tid med barnen. De älskar sin förskola men behöver inte spendera mer tid på förskolan än hemma med någon av oss. Ibland funderar jag på hur livet skulle se ut om jag gick ner till 80% . Om det skulle bli enklare? Mitt svar är: NEJ. Skulle vi bli fattigare? Svar: JA. Jag är övertygad om det enda som skulle hända om jag arbetade mindre är att jag skulle få arbeta mer här hemma. och få flera tusenlappar mindre betalt. En jäkligt oskön lösning. Vi har filosofin att den som är hemma mest får göra mest hushållsarbete. Hushållsarbete är trist och oavlönat och jag är extremt klar med att vika tvätt och dammtorka efter nästan 2 år som hemmamamma.. Nu är vi hemma ungefär lika mkt och vi delar lika på allt som skall göras. Det passar mig perfekt. Jag är hellre på jobbet där jag både får utföra stimulerande arbetsuppgifter OCH få betalt. Sedan veeet jag att jag har klagat som en bitterfittig kärring här på bloggen om att jag är så trött hela tiden. Och visst, klart man är trött då och då. Men det hör nog mer samman med höstmörkret än jobbet. Det är inte jobbigare att arbeta jämfört med att vara hemmamamma. Tvärtom. Det enda som kan bli lidande är såklart att jag och Robert måste hemmapyssla mer på kvällstid. Men jag tycker att det är ganska gemytligt att vika tvätt ihop. Bara vi är tillsammans så spelar det ju ingen roll om vi glor på TV eller städar..
Jo, jag har tid att jobba och umgås med dessa två..

Dessutom så är jag en bättre mamma de timmar vi ses. Tvättberget och alla hemma-måsten får vänta tills vi gosat, läst böcker och pratat om dagen..

Vi har förresten börjat med Coop hemleverans av mat nu.. Så nu slipper vi åka och handla lika ofta.. Väldigt skönt.

onsdag 3 oktober 2012

Kiss och bajs

Kiss, bajs, bajs, kiss, bajs, kiss... Just nu är de mest frekvent förekommande fraserna här hemma. Varför då? Jo, vi har tagit oss i kragen, kavlat upp ärmarna och gett oss in i projektet "potträning". Inget som varken jag eller min make är så värst sugna på då blöjor är ganska bekvämt trots allt. Men livet är inte bekvämt och det är dags att twinsen börjar inse det också. Potträningen går sådär.. Om man säger såhär: det är inte jättehygiensikt hemma hos oss just nu...

Min stora krull-gull-kille som numera använder kalsonger(!)

måndag 1 oktober 2012

Pyjamasparty utan pyjamas

Mer helg-uppdatering på ingång. Min fina Linda fyllde ju år i veckan och detta måste ju naturligtvis firas. I lördagskväll så var vi ditbjudna på middag och eftersom jag och Robert hade lite svårt att enas om vem som skulle få dricka bubbel så blev det en spontan övernattningsfest helt enkelt. Skönt att slippa väcka barn och bära dem till bilen genom Göteborgsregnet. Vi åt massvis av godsaker och njöt av både bubbel, rödvin och dubbla efterrätter. Väldigt lyxigt. Efter en kväll med många skratt, Rappakalja och julfestsplaner så kröp jag och Robert ner i Linda och Henkes gästsäng som är 90 cm bred. Galet mysigt. Tyckte iallafall jag som tydligen hade hållt hårt i täcket utan att dela med mig hela natten.
Twinsen tyckte också att det var fab och spännande att få vakna hemma hos L, H och Bosse på söndagmorgon. En dag som startade med en härlig frukost med L och H innan vi packade in oss i bilen och åkte vidare till Lysekil för att äta lunch med Roberts föräldrar och syskon.

Jag och söta Sara som alldeles, alldeles snart blir mamma. Jag längtar så att jag nästan dör.



Vänner <3 Så tacksam för dem. Och tacksam för att twinsen är världens lättaste att natta oavsett var vi befinner oss.  1,5 års total sömnbrist är såååå glömd. Nu somnar de själva och sover alltid hela natten utan tjafs. Underbart!!

Två av mina favorittjejer!
Morgonmys hos L och H


Kaspian i farmors glasögon

Bild från i söndags hemma hos Robert föräldrar där twinsen fick leka och busa med kusinerna Tove och Emma


Alvina och farfar. Och katten såklart =)