onsdag 30 april 2014

Valborgsmässoafton och rotlös

Hej! Har landat och kommit tillbaka till verkligheten hemma i Göteborg igen. Vad som slår mig då jag reser mellan mina två "hem" Vilhelmina och Göteborg så inser jag att jag inte känner mig riktig "hemma" på någon av orterna. Jag flyttade hemifrån som ung, blott 16 år gammal så flyttade jag till Lysekil för att gå gymnasiet där. Sedan har jag bott i Umeå några år och Göteborg har varit min hemort de senaste 11 åren (OMG, jag är gammal..). Och eftersom jag är 31 år så inser jag att jag snart bott halva livet hemifrån-och dessa år har jag mestadels bott på västkusten. Men jag känner mig absolut inte som en inhemsk göteborgare. Jag har inte dialekten (men twinsen har det verkligen), jag är inte go och gla (ja kanske ibland) och jag drar aldrig dåliga skämt. Om vi ska jämföra med dåliga stereotyper.. Men när jag är hemma i Vilhelmina så känner jag mig defenitivt inte som en Vilhelminabo heller och efter en vecka i min Norrlands-oas kliar det i hela kroppen efter lite puls och storstadsmentalitet. Jag är nog lite vilsen och rotlös när det kommer till denna punkt och det resulterar i att jag och Robert (R flyttade också hemifrån som 16-åring) ofta funderar över var vi ska bosätta oss när vi blir "stora". Vilket ställe/stadsdel/stad/land som är vårt. Jaja. Idag är det valborgsmässoafton och vi firar med att jobba halvdag. Robert är ledig och ska vara hemma och bygga ny altan (kors i taket). Ikväll ska vi till en majbrasa i området med några vänner. När jag var liten och firade i Vilhelmina så var denna dag en stor dag att fira. Vi hade en gigantisk eld, sköt raketer och smällare, sjöng sånger och avslutade alltid med korv-ätar-tävling. Dvs en tävling om vem som kunde äta flest varmkorvar med bröd.. Fina minnen i mitt sinne även om det låter helt galet såhär i efterhand. 
Här kommer några bilder från vår vecka 
Mamma/mormor åkte tillsammans med oss tillbaka till Göteborg för att jobba. Det innebär således att jag har umgåtts med min mamma i två veckor i streck. Och jag tröttnar aldrig på min mamma, det är alltid lika mysigt att ha henne nära. Det är en stor sorg i mitt hjärta att min familj bor så långt bort!
Gått promenad i skogen och plockat vitsippor.
Haft sommarvärme vilket innebär flera grillkvällar, glassätning, tagit fram pool, rutchkana och barnens hoppborg. Jag bor i ett kaos. Men barnen gillar det. 
Badat.. Kanske lite väl tidigt ändå..
Älskar vitsippor
Plockat blommor igen.
Och umgåtts med fam Risp och kusinerna som bjöd på smaskig mat i vanlig ordning. 







6 kommentarer:

  1. Kännet igen känslan. Jag och min man har bott i umeå, flyttat till Sthlm sen tillbaka till Umeå för att sedan styra flyttlasset till Västerås. För oss var det en rätt jobbig känsla av att aldrig hitta hem. Speciellt jobbigt när vi fick barn. Men efter några flyttar så har vi äntligen hittat hem i Västerås. Sp härligt att känna ett lugn och att veta att det är här vi vill att barnen ska växa upp. Jag kommer från Norrland men känner att det räcker med att besöka den delen av Sverige och att bo där är inget för mig :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att ni känner så! Jag hoppas jag också får landa en dag. Kram

      Radera
  2. Samma feeling här. Örebro i 18 år, sedan Göteborg i 3, Uppsala i 10 (bortsett från det år jag var i Kina-Australien och Eskilstuna i några månader) och nu Örebro igen. Även om jag är "hemma" igen är det inte samma stad som jag lämnade. Min pappa, som är från Malaysia men har bott i Sverige sedan 1971 har samma problem. Malaysia är hemma, men när vi kommer dit är det väldigt borta. Han tycker att kaffet där smakar BLÄ och att det är för varmt, för mycket folk, för mycket bilar... Så nu är nog SVERIGE hemma för honom, trots allt (han blev till och med svensk medborgare för några år sedan, efter senaste Malaysiabesöket 2006. Insåg att han aldrig skulle flytta tillbaka).
    Kram och trevlig Valborg! Själv ska jag krypa upp i en fåtölj (med Neo i bärsjal där han förhoppningsvis sover gott resten av kvällen) och läsa pocketböcker:-).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju tur att hemma är där man har sin egen lilla familj:)

      Radera
  3. Jag saknar dig då här i villis varje dag! <3 :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sötnos! Jag saknar dig också! Flytta hit vetja!!

      Radera