Mamma på besök och dejt på G

Hej bloggen! Jag sitter på bussen för att möta upp min man på stan för att äta middag och dricka vin (Han är redan på stan med några vänner). Jag känner mig pirrig i magen och gläds över att jag känner så, trots våra 12 år tillsammans(!) det känns också alltid lika märkligt att lämna twinsen med någon annan än mig eller Robert. Trots att de är så stora så känns det som att man gör något förbjudet. Min mamma/twinsens mormor kom till oss idag för att stanna till tisdag. Alltid lika roligt, lyxigt och hjärtevärmande att ha henne på besök. Twinsen skrek av glädje då jag stängde ytterdörren så jag känner mig verkligen INTE nervös eller ängslig över att lämna dem ensamma hemma med mormor. Jag kommer inte ihåg som jag och Robert var på restaurang utan barn sist så detta känns nästan overkligt härligt. Och välbehövligt. Robert kom ju hem från Sydney i måndags. Och efter 10 dagar som ensam mamma är man ganska slut och längtar efter avlastning. Och hans  sällskap naturligtvis. Men jag kan inte påstå att denna veckan har varit speciellt olik min "ensamma" vecka. Robert har varit sjukt jet-laggad (såklart) och mest bara sovit då han varit hemma. Vilket resulterat i en ganska så missnöjd/sur/allmänt bråkig fru. Men igår orkade han hålla ögonen uppe ända till Skavlans intro. Rekord. Så jag har stora förhoppningar på denna kväll. Jag hoppas att han inte somnar i tallriken och att han orkar loooove-bomba mig i den grad jag förtjänar.. 

Veckans enda bild.. På den enda middagen som han åt med oss.. Bilden tagen precis innan han däckade. Och lämnade kids, tvätt, städ och disk till mig.