PMS

Tänk att ens humör kan svänga så snabbt. Från att vara världens mest harmoniska och lyckligaste människa känner jag mig idag som ett svart åskmoln. Jag är ful, dum, deppig, korkad, patetisk, ensam och ingen tycker om mig. Inte ens mina barn. Absolut inte min man. Om jag kunde så skulle jag lägga mig under täcket och inte prata, tänka, känna eller finnas över huvudtaget. BLÄ. Jag blir sådan här några dagar varje månad. Som många andra kvinnor. Det är FAN inte lätt att vara kvinna.
Besöket hos tandläkaren gick som jag befararat. Kaspian ramlade in i ett elementet och skrek i 10 min. Båda barnen vägrade att öppna munnen. Alvina var rädd och lika sur som sin mor.
Jag fick lära mig att välling är djävulen. Och att det är viktigt att lära barnen att tandborstning på morgonen blir till en god vaaana förstår ni. Och att ge barnen något att äta om det gått mindre än 3 timmar sedan tidigare måltid är man ansvarslös, karaktärsfattig och en dålig förebild. Fuck you tandläkaren!
Nej, nu ska jag sluta älta och tycka synd om mig själv. Jag har inte tid. Jag hoppas att ni alla har en bättre fredag än mig.

Varning, kom inte nära den här tvillingmorsan. Då smäller det . HÖGT!!