Friska öron och innergårdshäng...

Läkarbesöket gick fint som snus. Det var ingen öroninflammation som jag befarade. Skönt naturligtvis men samtidigt tyckte jag att det kändes som att läkaren tyckte jag var en över-nojjig hönsmamma. Det är jag ju också kanske... Efter lunchen var iallafall båda twinsen väldigt mycket piggare så detta firades genom ett besök hos gangster-Elias och hans piffiga och mysiga mamma Cecilia. Vi har hängt ute på deras fina innergård. Elias är extremt fysiskt begåvad och kan nästintill gå redan, trots att han inte ens fyllt 8 månader. Han röjde omkring i hela trädgården medan mina twins satt så fint på sina små bebisarslen hela eftermiddagen. Det kom förbi en granne som först frågade Cecilia hur gammal Elias var. "Snart 8 månader, svarade Cecilia". "Jaha, sa grannen- Hur gamla är då dina tvillingar? 5-6 månader?" Frågade grannen mig. "Eeeh, nä de är 9 månader" sa jag. Hihi! De är ju i och för sig för tidigt födda och skulle egentligen tittat ut i oktober och inte augusti. Jag tycker också att det är väldigt bekvämt att de fortfarande är så förnöjda med att sitta på en filt och leka. Kaspian blir också allt mer mobil och kan krypa riktigt snabbt och långt. Han är dock ganska lat och förflyttar sig inte om det inte är något tillräckligt intressant som fångar hans intresse. Alvina verkar inte vara så värst intresserad av att förflytta sig överhuvud taget- hon kan bara krypa baklänges än så länge.

Mina underbara, lite slöa twins. De älskar att sitta på en filt och äta melon. Precis som deras mamma.

Mina öron är det inget del på!!

Elias mamma kallar mig gangstern. Jag tycker att han är världens gosigaste!

Härlig innergård

Många barn var ute och busade

Premiär hos doktorn för min sockerskorpa

Hej! Jag och twinsen ska strax iväg till vårdcentralen för att ta en titt på Alvinas högra öra. Hon har fortfarande feber och hon gråter och tar sig över örat. Så jag misstänker att det kan vara något med hennes öra som inte stämmer. Sedan jag ringde vårdcentralen och fick en tid har hon dock varit hur lugn och nöjd som helst. Är det inte ofta så? Symtomen försvinner då man väl kommer till läkaren? Jag hoppas bara på att hon ska bli frisk snart, mitt hjärta. Ute lyser solen på en klarblå himmel och man önskar att man fick slänga sig på beachen istället en dag som denna. Men nu blir det vårdcentralen i stället- man får glädjas med det lilla =).

Sällskapssjuka twins och mamma

Jag avskyr att vara förkyld. Jag hatar att vara trött i kroppen och inte ha den energi jag brukar ha. Jag känner mig som en dålig människa då jag tar det lugnt. Kanske är bra träning för mig då? Att tvingas att inte göra något... Men bläääääää. Jag spyr så trist. Det är verkligen TUR att jag har mina twins som livar upp stämningen och tempot här hemma i allafall. De är ljuvliga.
Fast jag har bestämmt att vi alla ska må toppen i morgon. Jag blir som sagt en galenpanna om jag inte stimuleras socialt. Jag älskar sällskap. Så i morgon måste måste vi vara friska för då ska vi hälsa på Cecilia och Elias. Vi håller tummarna.

Utsövd men sjuk och gnällig ändå denna måndag...

Hej på er! Måndag idag! Jag känner mig ganska kry eftersom min man som är värd sin vikt i guld har varit uppe med våra febriga och gnälliga twins i natt. Sen åkte han och jobbade kl 7. Så jag har sovit mellan 21 och 7 (har sovit så hårt att jag inte ens vaknat upp en enda gång) och ska inte alls klaga. Hur Robert känner sig vill jag inte ens spekulera i. Stackarn.
Jag fattar inte att vi drabbas av förkylningar och feber stup i kvarten. Innan barnen kom var jag förkyld/sjuk max en gång varannat år. Jag var alltid, alltid, alltid frisk! Efter barnens ankomst tycker jag att jag varit krasslig vid flera tillfällen. Varje gång barnen är sjuka så blir jag också det. Så oeffektivt eftersom det är då barnen är sjuka man verkligen behöver vara frisk och stark!

Sen ska jag gnälla över en annan grej också då jag väl är i farten. Twinsen har börjat väcka varandra. De sover i samma rum och tidigare har den ena kunnat ligga och gallskrika utan att den andra väcktes av det. Det var som att de inte brydde sig om varandras olika läten och ljud. Men nu räcker det med att den ena piper till litegrann så vaknar den andra på momangen. Såååååå irriterande! Som i gårkväll vid nattningen. Då man fick den ena att somna så dröjde det inte många minuter innan den andra lyckades väcka hon/han igen. Så det blev en evighets-karusell med vakna och ledsna barn som turades om att väcka varandra. Tillslut fösökte vi natta Alvina i vår säng men det fungerar inte heller. De är vana att somna i sina egna spälsängar och kommer inte till ro någon annanstanns. Så hur vi ska lösa detta problem vet jag inte.

Idag ska vi bara ta det lugnt och kurera oss. Samt försöka att inte stöka ner i vårt "perfekta" hem eftersom det kommer en ev köpare på visning kl 16. Sen har vi en sista visning i morgon också. Jag längtar efter att detta är över för det är stört omöjligt att inte skita ner med två vilda 9 månaders. Jag ska ut och röja i köket nu för det ser ut som 7 svåra år där inne efter alla frukostar.
Hoppas ni får en fin dag!

Här kommer bilder från igår..

Alvina vill ju inte äta men tittar på majsen iallafall...

Robert och farfar Jan-Åke. Vi var på Mors Dag middag hos svårföräldrarna igår.

Mor och dotter som inte var på topp denna dag...

Kaspian och hans faster Amanda

Kaspian fick prova att köra lite bil men det var inte så uppskattat

Alvina kollar på Lejonkungen på pappas mobil och vilar en stund

God natt

Här hoppar vi tidigt i säng med förhoppning om att må bättre i morgon. Haft nattningen från h-vetet här med våra sjuklingar. Så nu då de äntligen sover får man passa på att vila den trötta gamla kroppen. Jag gissar på ännu en natt med få timmars sömn. Bilder från dagen kommer i morgon. Sov sött!

Mors dag!!!

Idag är det mors dag och jag vill passa på att skicka världens största GRATTIS till min underbara mamma! Hon den klokaste, varmaste och mest fantastiska mor man kan tänka sig och jag är sååå lycklig och tacksam över att just JAG är hennes dotter. Älskar dig mamma!! Min egen mors dag har inte riktigt motsvarat mina förväntningar (trots att jag fått en fin present av Robert). Twinsen är sjuka med hög feber båda två. Jag känner mig också febrig och min hosta är tillbaka. Jag och Robert har varit vakna hela natten och tröstat, letat Alvedon och tröstat igen. Nu sitter vi som två bleka zombies i bilen på väg till Lysekil/Skalhamn för att fira med svärföräldrarna och Roberts syskon. Vi borde kanske hållit oss hemma med tanke på våra barns hälsa med då det är så sällan vi har tid att åka upp så får det bli såhär. Till alla mammor som följer min blogg vill jag önska er en superhärlig dag! Ni är alla GRYMMA!!! Stor kram till alla mammor från mig och twinsen.

En tvillingförälders budord...

Denna har jag snott från en annan Tvillingmammablogg... (tinaodan.blogg.se). Tycker att den är klockren...

Du skall icke köpa olika sorters bebisstrumpor, EN färg, EN modell - annars får du ett helvete

Du skall inhandla kjol eller byxor med VÄRLDENS STÖRSTA fickor till dig själv - ty du kommer alltid ha famnen full (en nappflaska, 8 nappar, en matningssked och en mobil MÅSTE få plats. Minst.)

Du skall icke räkna med att ha fina kläder. Om ni är på fest, ha på en kofta till barnen är i säng - sedan kan du ta av spyor och barnmat och visa en tjusig top under (visserligen med en V-formad spyfläck där koftan delade sig, men lite får man leva med)! 

Du skall äta ditt dagliga bröd när du KAN - inte när du VILL (för då får du inget) 

Du skall sminka dig i en optimal ordning så att du inte ser koko ut om du blir avbruten och sedan glömmer eller inte får tillfälle att göra klart (börja förslagsvis med concealer på påsarna under ögonen)

Du skall icke vara lyhörd för dina barns behov. Du skall istället göra ett schema för när det är OK att ha olika behov och följa det. Annars kommer du aldrig att räcka till. Äta och sova gör de på bestämda tider, inte när de verkar hungriga eller trötta. (Och du kommer att märka att de blir synkroniserade och urnöjda med detta! Det tar bara olika lång tid att komma dit). 

Du skall aldrig tänka i rättvisetermer när det gäller tvillingbebisar. Får du tillfälle att gosa och pussa på en av dem - GÖR DET! Ha inte dåligt samvete för att din andre guldklimp under tiden får ligga själv på filten. Nästa gång är det han som behöver dig 100%.  

Du skall icke lära dina barn att vagnen rullar när de sover i den. Jätteskönt att gå ut att gå ibland men den tiden de sover kan vara värdefull att ha till annat också. Typ sova själv.

Du skall icke köpa ETT paket blöjor, NÅGRA burkar barnmat eller ETT paket välling. Du ska köpa så MYCKET du någonsin kan bära och lägga upp lager som är enorma. Ty annars får du tillbringa lika mycket tid i affären som hemma. 

Tänk gärna på vilodagen, du kommer definitivt att helga den. Men den kommer inte.

Återställd

Kollar på Håkan Hellström på Svt 1 och målar naglarna. Och sjunger falsk. Nu mår jag toppen igen!!

Dålig mamma

Hej! Idag har jag och mina svärföräldrar tokstädat här hemma inför visningen i morgon (tusen tack för hjälpen!!!!!!!). Eller rättare sagt så har de mest städat medan jag sprungit efter twinsen och servat med lunch, kaffe och kaka mellan varven. Robert har varit i Örebro och spelat match han. Ibland suger det faktiskt att ha en elitidrottande make. Jag tröstar mig med att han har en het kropp men ibland vill man bara att han ska vara hemma (Till dig honey: Jag veeeet att det är ett jobb som ger oss mat på bordet men just nu måste jag bara få tjura och tycka synd om mig själv en stund. Love you!!).
Det har iof varit trevligt att umgås med Agneta och Jocke hela dagen men efter att de åkte vid 16-tiden har jag och twinsen varit i otakt. Tumult är den bästa beskrivningen. Till exempel så skrek sig båda två igenom heeela middagen- Kaspian var nästan blå i ansiktet av ilska. Jag vet inte varför med min kvalificerade gissning är hunger och trötthet i kombination med matsnobberi. Han vägrar äta burkmat utan vill bara ha hemmagjord mat. Idag har jag inte hunnit göra egen mat till dem och lagret i frysen var gapande tomt. Det hela slutade med att han fick sitta i mitt knä och äta fruktmos till middag. Hela jag, kaspian och det nystädade köket var fullt av Pasta bolognese och bärmos efter den härliga, gemytliga måltiden. Alvina är inne på tredje dagen av total-förstoppning och vägrar att äta överhuvudtaget. Ersättning går hon med på som tur är men nu börjar jag bli orolig över detta bajsproblem. Efter middagen har olika konflikter fortgått och tillslut ville jag grina också. Jag kände mig som världens sämsta mamma. Och jag var arg över att jag var tvungen att hantera våra arga/ledsna twins ensam. Jag var ju också hungrig, trött, smutsig, kissnödig och törstig. Ibland tänker man bara "Nä nu vill jag inte mer. Jag skiter i detta och går och tar en dusch i stället...eller en stadig Mojjito eller nåt". Men jag räknade till 10, bet ihop, svalde klumpen i halsen och bara stod ut och låtsades att jag var en cool/glad/lugn/avslappnad mamma.
Då man "bara" har en bebis på dåligt humör så brukar jag fixa problemen relativt enkelt- men två missnöjda bebisar är fasiken hardcore (iallfall om man själv också inte är på topp). Nu har jag nattat båda och tack och lov så sover de sött båda två (helt utmattade). Detta har jag firat genom att blogga och äta yougurt och musli. Jag vill inte skita ner köket och har inte energi över för att fixa något mer avancerat eller lyxigt- trots att det är lördag. Men i morgon är det fanimig min dag iallafall. Jihooo! Min första Mors Dag!

Den stora 9 månaderskrisen

Hej! Idag har vi inte fått mycket vettigt gjort. Jag hade en lång lista med "To do" punkter att pricka av. Men våra twins har haft en väldigt mammig dag idag och satt käppar i hjulet för min lista. Just nu sitter de i badet och leker förnöjt medan jag sitter på dasslocket och bloggar. Då de badar låter de mig vara ifred men jag antar att de kommer att tvinga ner mig i badkaret i morgon. Så fort jag inte gett dem min uppmärksamthet har de vrålat missnöjt. Kaspian krypspringer efter mig som en hund- rycker mig i benet och tjurar tills jag plockar upp honom eller "går"-tränar med honom. Alvina som vägrar att förflytta sig sitter på sitt lilla bebisarsle och skriker tills jag kommer och roar henne. Efter ett par tappra försök att styra upp något i vårt hem gav jag upp. Ändrade planer. Så jag har mest legat på golvet med barnen. Kaspian har krypit fram och tillbaka över mig och garvat. Dragit mig i näsan och skrattat, slagit mig på magen så att överskottshuden skallrat och garvat ännu mer. Alvina har suttit bredvid och lekt förnöjt med mina armband. Det har vi gjort idag. Och handlat på Willys. Glamour på hög nivå som ni hör. Men snar tkommer Robert hem. Då ska misslurarna i säng och vi ska äta räkor, ost och gott småplock. Kanske ett glas vin på det. Jag har fått mens idag och känner mest för att äta en Marabou 100 g chokladkaka. Med chokladsås på. Och kanske lite chokladmousse också... Och chokladglass. (Usch...det låter ju nästan som att jag är gravid...med dessa cravings. Det är jag inte. Bara chokoholic)

Den här går inte av för hackor!! Mums för en mamma..

I morgon kommer svärföräldrarna hit. Robert åker tidigt till Örebro och jag behöver hjälp med barnen eftersom vi har lägenhetsvisning på söndag. Vi har en del städning framför oss...

MIna jobbiga barn. Tur att de är söta iallafall ;)

Kolla vad jag hittade i Alvinas pyjamas inatt!!!! Att få på båda barnen deras pyjamas efter kvällsbadet kan ibland vara lite kinkigt då de inte är så intresserade av att ha pyjamas på sig. De vränger sig som ormar.. Jag försöker avleda dem på alla möjliga sätt och igår använde jag denna rumpsalva som avledningsmanöver/leksak. På natten vaknade jag av en arg dotter. "Stackars liten har ont i magen tänkte jag" och klappade om henne. Då hittar jag till min stora förvåning denna innuti pyjamasen. Då jag skulla klappa henne lite för att trösta känner jag att hon ligger på något hårt. Inte konstigt att hon var sur! Då den var bortplockad somnade hon genast om... Ops!

Jag har en extra magsäck till efterrätter..

Hejsan! Har vaknat upp i ett regningt och grått Göteborg. Har precis ställt in en lunchdejt på stan med Cecilia och Elias. Inte lika charmigt att luncha då det är pissväder. Dessutom är vår lilla dotter förstoppad och inte på sitt bästa solskenshumör. Hon har ingen matlust alls och försöker frekvent att lätta på trycket utan framgång. Stackars liten! Hon ville inte äta någon frukost men jag har köpt katrinplommonjuice som går ner. Och ersättning gillar hon också för det mesta som tur är. Men en dag på stan med en bajsnödig, arg dotter hoppar jag som sagt över idag. Mer bekvämt att hålla sig hemma och dessutom har jag en hel del hushållsarbete som behöver bli gjort. Jag tycker att det är så konstigt att Avlina så ofta är förstoppad då Kaspian aldrig är det. De äter ju precis likadant och jag tycker att Alvina dricker bättre än sin bror, trots det så fungerar inte hennes mage lika problemfritt. Konstigt.
Igårkväll hade jag och Robert en väldigt mysig kväll. Han lagade trerätters och hade köpt jättegott vin. Man borde lyxa till det oftare på vardagarna är vår bestämda slutsats efter igår!

En syn jag önskar jag såg oftare. Robert lagar mat och jag smuttar på vinet.
Robert är ju alltid så himla varm, därav badshorsen... Men det är inte illa att ha sin egna nakna kock =)

Twinsen kände nog på sig att deras föräldrar ville ha lite egentid och somnade för natten 10 minuter innan maten var klar. Galet bra tajming! Grillad aubergine med egengjorde pesto- och parmesancreme till förrätt. Ugnsbakad Hälleflundra med färsk basilikasås och rostade solrosfrön + färsk pasta till huvudrätt. Till dessert serverades det Ben & Jerryglass med färska jordgubbar doppade i smält 70% choklad. Robert var så mätt att han gav bort sin efterrätt till mig den tokstollen. Jag var också smällmätt med åt naturligtvis upp både min och Roberts efterrätt. Jag har en extra magsäck endast avsedd för dessert. Dessutom åkte jag faktiskt en sväng till gymmet igår och gjorde ett kortispass på 40 minuter- så jag var välförtjänt av en extra efterrätt kan jag tycka..

Roliga (?) minnen...

I veckan under under en promenix passerade vi en mamma och en liten nyfödd bebis. Bebisen var verkligen miniminimicroliten och var sådär lealös som bara nyfödda är. Som en liten trasdocka som inte ens kan fästa blicken eller lyfta skallen. Då jag ser nyfödda så känner jag absolut inget "Naaaaaw" eller "Ååååååhhh..." i hjärtat. Jag känner bara "GUD så SKÖNT att våra barn är "stora" nu". Jag tyckte att det var mysigt då våra små var nyfödda och kunde ligga i timmar på mitt bröst. Det som är skönt med stora barn är att man landat. Herrejesus vad man har hållit på dessa 9 månader. Hela huvudet och 99% av ens tankeverksamhet har gått åt till att få ihop det med rutiner, amning, smakportioner, stjärtsalveutbud, bajskonsistens, barnsjukdomar och sömn. Och att bli förälder. Nu känner jag allt mer att gamla "Sofi" börjar ta lite mer plats i hjärnan och konkurera med tankeverksamheten och all bebisrelaterad sörja man har i skallen. Det är ganska kul att tänka tillbaka på olika situationer och hur man agerat och tänkt. Ibland har jag verkligen varit helt poccolocco. Saknat några ägg i kartongen. Som till exempel i början då jag kunde sörja att jag inte fick gå igenom någon "riktig" förlossning då barnen förlöstes med kejsarsnitt. Jag tänkte att jag skulle bli "utanför" och "okvinnlig" eftersom jag inte upplevt att pressa fram en unge genom muttan. Så. Himla. Stört. Som att det spelar någon roll. Visst, jag och mina mamma-väninnor har väl berättat om våra förlossningar. Hur det var, hur lång tid det tog och sådant. Men om barnen passerade muttan eller magen är ju ganska ointressant. Jag är inte "utanför"...hahahaha. Jag är i efterhand väldigt glad över mitt oförstörda underliv, bäckenbotten och min fina förlossning. Jag är tom stolt över mitt 12 cm ärr på magen, det är snyggt! En annan pucko-grej är att jag i slutet av graviditeten var ganska besatt. Jag var sjukskriven och understimulerad. Det hanterade jag genom att läsa all litteratur jag kom över som handlade om barn, bebisar, graviditet, förlossningar, barns utveckling, föräldraskap. Jag plöjde böcker på löpande band. Jag köpte böcker och lånade alla böcker på biblioteket. Jag störde mig på Robert eftersom han inte läste en enda bok.
Jag: "Robert, hur ska du klara av att bli pappa om du inte läser några böcker. Hur ska du veta hur man liksom gör och hur det går till?" Det kommer att bli en katastrof!!
Robert: Men vad är det du vill att jag ska läsa??
Sofi: Ja, t.ex. det här kapitlet om olika färger på fostervattnet. Det är VIKTIGT att man tittar efter vad det är för kulör på vattnet. För om det är grönt kan det bero på att bebisarna är stressade förstår du!! Det måste man informera barnmorskan på förlossningen om. Och jag kommer att ha fullt upp med att ha värkar och då måste du hålla koll på fostervattnet och vilken färg det är fattar du väl!!!! Tänk om vi missar det då kommer de på förlossningen fatta att vi inte kommer att klara av att bli tvillingföräldrar och ringa SOC! Åh Jesus. Vad ska vi ta oss till?...
Robert: Ja men ge mig den förbaskade boken så ska jag läsa om fostervattensfärger då...om det är så viktigt för dig...
Sofi: (nu gråter jag troligtvis också, tokhög på alla gravidhormoner. OBS som tvillinggravid har man MER hormoner än med ett barn). Buhuuu...
Som sagt. Det är skönt att man börjar bli en avslappnad och cool morsa nu efter 9 månader... Och till er gravida: Man behöver inte läsa några böcker (om man inte vill). På någon märkligt sätt så kan man bara. Man vet hur man ska göra då man blir mamma. Konstigt.
Ps. Till och med min egen mamma har nu i efterhand sagt. "Ja, jag var lite nervös över tt du skulle bli mamma Sofi. Du är ju inte så....moderlig. Men du är ju en helt FANTASTISK mamma. Så skönt att se...." DS.

Barnen och deras polare...

Lyxmiddag på agendan...

Robert slutar tidigt idag (kl 15...wihooo) och är träningsledig. Detta innebär lill-lördag hos fam Vilahamn och min man har lovat mig trerätters lyxmiddag. Inte så tokigt. (Egentligen skulle jag fått lyxmiddag i söndags. Men då led ju min stackars man av sviterna från kebaben (?) eller nåt... Så i söndags blidde det take-awaymiddag istället. Men idag ska han alltså gottgöra mig för söndagens fadäs)
Jag hade planerat att åka till gymmet innan dess men jag känner mig inte på topp idag. Riktigt risig faktiskt så jag vet inte hur jag ska göra med den saken. Vila mig eller åka och köra ett lätt-pass i gymmet bara för att känna mig lite duktig (plus verkligen känna att jag förtjänar en lyxmiddag). Lättpass är ju iof ganska meningslöst rent resultatsmässigt. Om man ska bli snabbare/starkare/öka kondisen måste man ju ta i! Just nu känns i allafall soffan och Ben & jerryglass mer lockande.

Vår lilla smilfink..

Traditionell

Hej! Här är jag och twinsen redan på språng! Vi ska till Annida och hälsa på och hon ska bjuda på ärtsoppa och pannkakor till lunch. Det är ju torsdag. Hon åker till jobbet efter kl 13 så därför blir det socialt umgänge tidigt denna dag. Ha en bra torsdag!

Bebismördare...och kaffebrist... Dålig start!

Efter en väldigt dålig start på denna dag så hoppas jag att den bara kommer att bli bättre och bättre. Robert väckte mig kl 7.30 då han skulle åka till jobbet- precis då jag befann mig i en otäck mardröm. Jag hade i drömmen råkat köra in vår stora kombibil i en cykeltunnel. Ooops. Då jag tokstressad skulle backa tillbaka körde jag på en pappa som kom med sin söta mulattbebis i en barnvagn. Precis då jag troligtvis dödade den gulliga bebisen väcktes jag alltså av min morgonstressade man. Jag hade en puls på 180 slag/min och hade svårt att inse att det inte hade hänt på riktigt. Förstår ni vilken dålig start! Som en bebismördare. Sedan då jag 10 min senare skulle fixa twinsens morgongröt tappade jag ut hela den geggiga härligheten på golvet. Suck. Därefter kom det som satte spiken i kistan. Mjölken var slut. Jag och Robert har en viktig oskriven regel om att han ALLTID måste lämna en skvätt mjölk så att det räcker till mitt morgon och förmiddagskaffe. Annars dör jag! Robert dricker mjölk likt en blåvalsunge och jag köper flera tusen liter mellanmjölk och kånkar hem i tvillingvagnen nästan varje dag! Därför är det inte mer än rätt att han lämnar litegrann till sin kaffeberoende fru.
Efter denna traumatiska start på dagen kan det väl bara bli bättre nu...

Kolla vad jag kan nu! Resa mig upp i sängen...

Lycklig son och stressad mamma eftersom vi sagt varje dag i 2 veckor att vi ska sänka botten i spjälsängen... Idag måste måste måste det ske. Usch vi är dåliga föräldrar. Men Robert är hemma så himla sent så jag hinner ofta natta barnen innan han kommer. Och att skruva i sängar är ju mansgöra (?). Jag skäms över denna åsikt eftersom den är störd. Men jag hatar att skruva och fixa med möbler ock tycker att Robert ska fixa det och inte jag. Men tänk om Kaspian trillar ner...då förlåter jag inte mig själv och mina stenåldersåsikter.

Jag tar det lite mer lugnt jag!

Olyckligt kär i en klänning...

Good mornings! Igår lyckades jag med ännu en löprunda med barnvagnen. Denna var dock inte frivillig. Det är superläskigt domedagsväder här i Göteborg. Det växlar hejvilt mellan sol-hagel-storm-ösregn-sol. Igår fm skulle jag ta en kort promenad runt Härlanda tjärn. Solen sken och jag bara njöt av att lufta hjärnan och andas frisk luft. Då jag kommit halva vägen växlar himlen helt plötsligt färg. På tre sekunder förvandlas den ljusblå färgen till svart och det börjar hällregna. Hjälp! Ingen regnskydd till vagnen hade jag med mig heller eftersom jag bara skulle va ute typ 30 min (och jag trodde det var najs väder ju). Så det var bara att koppla på Powern på benen och lubba hem fort som attan! Svettigt! Men jag fick ju ett bonusträningspass och det var ju positivt. Efter detta åt jag och twinsen lunch och piffade till oss för att möta upp Annida i stan för lite shopping. Jag hittade en superduperjättefin klänning på Zara. Men det fanns såklart inte i min storlek i den färgen jag spanade in (inte på onlinebutiken heller). Den fanns i vitt i rätt storlek med eftersom jag hade tänkt att ha den på Lindas bröllop i sommar så passar det sig inte med vit klänning. Tänk om Henke tar fel på brud och gifter sig med mig då i stället- så konstigt det skulle bli =).
Men det är jobbigt då man blir kär i en klänning och inte kan sluta tänka på den. Olycklig kärlek är smärtsamt!!

Orsaken till mitt olyckliga hjärta. Mycket finare i verkligheten än på bilden faktiskt. Fantastiskt material och finare i färgen. Mer korallfärgad- här ser den orange ut ju.

Tänk er en brunbränd rygg i denna.... fint! Dessutom så klarar sig mina tuttar med lite nippel-tejp!! Ingen BH behövs- de klarar sig i det fria. En stor fördel med små behag.

Jag gillar att den är så "pryd" och klädd där fram men naken i ryggen...

Idag ska jag och twinsen hem till Pia och Siri och träffa övriga mammor och bebisar i min mysiga föräldragrupp. Kul!!

Efter vår runda på stan följde Annida hem till oss en stund..

Barnen lekte apor i soffan (ni vet då de sitter och letar loppor på varandra) medan jag sprang runt och röjde i vårt råttbo som alltid är stökigt trots att jag alltid städar. Jättemärkligt!

Notera att kandelabern har fått flytta upp i soffan =). Kaspian har börjat klättra i den och det är kanske inte så säkert...

Strul!!

Har för närvarandet en massa problem med denna blogg. Teknik är inte min starka sida direkt. Hoppas jag skall kunna fixa detta idag. Jag älskar ju att blogga och blir småstressad då det inte fungerar. Snacka om att man skaffar sig själv fler och fler (o)vanor. Först mobilberoendet- för jag tror att 99% av befolkningen blir apstressade om de glömmmer mobilen hemma. Sedan kom facebook- måste kolla varje dag annars blir jag nipprig. Och sen nu bloggen också... Var ska det sluta?

Slarvar med kameran

Har varit lat med att fotografera den senaste tiden. Fler bilder på vad vi har för oss om dagarna kommer i fortsättningen!

Träning kan lindra alla åkommor!

Idag har jag haft en pruttdag. Jag har känt mig nere, orolig, frustrerad, ledsen.  Hela förmiddagen gick mest åt att sura (och så allt kneg med twinsen naturligtvis). Efter lunchen bestämde jag mig för att ta mig i kragen. Det finns ju inget mer tråkigt än att sura. Slöseri på tid. Jag beslutade mig för att ta ett träningspass. Jag tryckte in mina små sorgliga taxöron i en sportBH, tog på mig löpartights och Asicsskorna. Discomusik i öronen (i allafall i ett öra- det andra örat använder jag för att lyssna efter eventuella missnöjda ljud från twinsen). Därefter sprang jag med vagnen (eller joggade i allafall...). Vår dubbelvagn är inte stötdämpad eller anpassad för löpning på något sätt men det struntade jag i. Twinsen sov som små ljus medan de studsade omkring i vagnen likt små popcorn. Studs, studs. För varje avverkad kilometer så kände jag att mitt sura humör blev allt mindre. Är inte motion som magi så säg? Det är ju sedan länge vedertaget att fysisk träning minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, depressioner, övervikt, diabetes, stroke, benskörhet m.m. Jag tycker att träning är bra mot det mesta jag! Om inte alla åkommor... Mensvärk, huvudvärk, hjärtesorg, smärta, oro, frustration, dåligt humör, med mera! Allt blir liksom ljusare och lättare efter ett träningspass. Jag lovar på hedersord att detta stämmer. Om någon av er läsare känner er sura/bitterfittiga/frustrerade/oroliga/arga- gå ut och spring. Om ni inte känner er bättre efteråt så skriv till mig så får ni en hundralapp på posten. Idag joggade jag och twinsen 9,2 km (enligt min grymma app "Löparappen") och efter denna sköna runda finns det åter hopp om livet! Jag känner mig gladare och dessutom tacksam över mina starka tvillingmammaben.

Onödiga konflikter gör mig lite trött...

God morgon!
Igår under mötet med ordföranden i vår blivande bostadsrättsförening berättade hon om en del "konflikter" som de för närvarandet hade inom föreningen. Det handlade om färgen på markiserna. Förra året hade de tagit ett beslut om att samtliga radhus skulle ha en mörkblå markis. Om man redan hade köpt en markis i annan färg så fick man ha kvar den tills den blev gammal och ful- men då denna skulle bytas ut till en ny så skulle det bli till en i mörkblå kulör. Men nu var det någon som var väldigt upprörd över detta. "Det ser ju förskräckligt ut då vissa har en randig markis." För att man skall kunna trivas måste det vara enhetligt tydligen. Inget får sticka ut!! Denna surtant eller surgubbe måste ju vara en väldigt bajsnödig människa. Detta är en anledning till varför jag aldrig skulle kunna sitta med i en styrelse i en bostadsrättsförening. Om någon kom med detta förslag och var genuint upprörd över att grannens markis inte matchade så hade jag fått ett akut gapskrattsanfall. HAHAHAHAHAHA!!! Vilket roligt skämt skulle jag säga. Jag skulle inte på allvar kunna tro att någon kan sitta och sura över i mina ögon denna befängda åsikt. Om det största problemet i livet är att grannens markis är randig- då kan man ju inte ha stora problem i livet och då borde man vara mindre sur och vresig tycker jag. Vad kan denna bajsnödighet bero på? Är han/hon  bara bortskämd? Eller olycklig kanske? Eller en konfliktsökare? Eller vad handlar det om? Denna bajsnödiga människa borde öppna sina ögon lite tycker jag.

Se här till exempel. Randig markis!!! Åh jag känner hur vreden börjar bubbla inom mig!! Eller??

Akta er för kebaben!

Hej och goddag! Idag har vi haft temat "På alla fyra" här hemma. Jag har stått och skrubbat på alla fyra och min man har stått på alla fyra och lekt med barnen samtidigt som han försökt överleva dagen. Jag tar det från början. I gårkväll bestämde sig Robert för att möta upp några vänner på stan. "Jag sticker iväg och tar en öl. Är bara borta någon timma eller så". "Gör det du älskling" sa jag som tycker att det är toppen att han träffar sina vänner ibland och dessutom tyckte att det skulle bli skönt med en tidig kväll. Jag somnade som en liten gris. Tidigare under kvällen hade vi kommit överens om att vi idag (söndag) skulle passa på att fixa en hel del inför kommande lägenhetsvisningar i veckan. Eller rättare sagt- jag skulle fixa och trixa och Robert skulle ha en heldag med barnen. Jag skulle minsann inte behöva byta en endaste bajsblöja, bära något barn eller mixa fruktmos utan bara städa och fixa i lugn och ro! Helt ok deal för mig (är det sorgligt om man tycker att det är skön egentid då man får städa/pyssla utan att samtidigt roa en bebis). Kockan 5 i natt så vaknade jag till av att det liksom ramlar ner en kropp som liknar Roberts i sängen (fast han luktar lite konstigt..). Duns sa det och sen hör jag bara väsande, djupa snarkningar.
I morse klev jag som vanligt upp tidigt med twinsen, jag sminkade mig och käkade frukost. Lite halvstressad eftersom jag skulle in till stan på ett tidigt möte. (Ett möte med ordföranden i vår nya bostadsrättsförening- de ville träffa oss innan vi blev godkända som medlemmar....detta har vi aldrig behövt göra tidigare.) Så jag piffade till mig till tusen och la in 5:ans växel på charmen. Klockan 7.30 väckte jag min man eftersom jag var tvungen att sticka. Jag möts av en väldigt risig, rufsig, blek och dödstrött man. Bara att ta sig ur sängen såg ut som ett projekt liknande att bestiga Mount Everest utan syrgas. Samtidigt så väser han förbannelser över sin egen dumhet. Fula ord som inte passar i min obesudlade blogg.
Då jag kom hem efter mötet (vi blev godkända) så lät jag min stackars spillra till man sova en timma men sen var det fasen slut på sötebrödsdagarna för hans del. Har man en deal så har man. Om huvudet är dumt får kroppen lida och jag struntar högaktingsfullt att han spenderat hela natten på krogen. Han skulle minsann inte komma undan vad han lovat. Robert skulle vara tvillingpappa till 100% och jag skulle få fixa ostört- så det så! Sagt och gjort. Jag har fejjat och skurat. Robert har varit pappa. Ibland hörde jag då han tyst mumlade självdestruktiva meningar "hur i h-vete kan man dricka shots kl 4.... Fy fan vad onödigt.... Jag hatar mig själv... Jag ska aldrig mer dricka...osv." Sen tänkte jag vara en snäll fru mitt i allt elände så jag gick till bageriet över gatan och köpte färskt bröd som vi kunde fika. Jag gjorde värsta gó-mackorna och mumsade glatt i mig dem. Robert petade lite i en brödkant och var grön i ansiktet (grönare än min påläggs-avocado). Han förklarade avsaknaden av aptit att han ätit en dålig kebab igårnatt. Det var nog något fel på kebaben. Stackars liten.
Nu har vi ätit thai-takeaway till middag och nattat barn. Nu väntar soffan och Mästarnas mästare.

Watch out!!

Födelsedagsbrunch och åldersnojja

Hej!! Idag har vi firat Annidas 28e födelsedag med buller och bång. (Tyvärr va inte Robert med eftersom han hade aktiviteter med fotbollen- kors i taket..) Annida bjöd på smaskig brunch som uppskattades till tusen av alla gäster! Även mina matglada twins. Favoriterna hos Kaspian var plättar, hembakat bröd och morotsstavar. Alvina gillade marinerade oliver, dadlar och plättar bäst. Samtalsämnet var lite lätt ålderskrisbetonad. Ingen av oss känner oss riktigt som 28 bast ännu. 26 känns som en mer komfortabel, passande och lagom ålder tycker jag/vi. Fast samtidigt så älskar jag att bli äldre. Man blir faktiskt klokare med åren, man blir bättre på att prioritera och man vet vad man vill och vad som är viktigt. Samtidigt så blir livet mer komplicerat och mer ansvarstyngt i samma takt som åren går. Allt har onekligen sina för- och nackdelar. Det är kul att vara 20 år- Jag kan sakna att vara ung och snygg och ha en sådan lättsam och okomplicerad livsinställning. Slippa pensionsspara, storhandla och ta massa ansvar. Men samtidigt så skulle jag hellre hugga av mitt eget ben med en bordskniv än att bli 20 igen. Jag tycker att det är skööönt att vara lite av en tant-light. Som just nu t.ex. Jag kan sitta här i min soffa i min pyjamas, dricka mitt rooiboste och äta min 70% kärringchoklad utan vånda. Hade jag varit 20 så skulle jag känna mig tvingad att vara på något häftigt ställe, dricka nåt starkt och vara klädd i något halvnaket och hett (bara losers är väl hemma en lördagkväll om man är 20). Nej, guuud så skönt jag har det. Jag slipper ragga och gå på ångestframkallande dejter också- den snyggaste och bästa hunken har jag redan bredvid mig.

Snyggo-Mariell och Kaspian som klätt sig i sin finkostym. Är det kalas så är det.

Födelsedagsbarnet Annida i egen hög person. Ser inte ut att vara en dag äldre än 24 ;)

Min stiliga lilla prinskorv

Pannkakstårta fast i form av bakelser

Mariell hade med sig sin bebis Sony

Jag ääälskar att gå på kalas!!

Piggelin, kaffe, jordgubbar

God kväll! Sitter allena i soffan och väntar på Robert som är på ingång. Cecilia och Elias har precis åkt hem. Vi har haft en dejlig dag tillsammans (är sååå glad över mina fina vänner eftersom jag avskyr att vara utan (vuxet) sällskap). Powerwalk runt 8an i Skatås- Cecilia går lika fort som jag och vi brukar bli ivrigt påhejade av de panchisar vi passerar. "Heja" och "Friskt jobbat" brukar panchisarna säga och vinka med sina volangiga rynkarmar samtidigt som vi kör om dem med barnvagnarna så att det ryker om däcken. Sedan åt vi chevrésallad med valnötter samt surdegsbröd till lunch. Honungsmelon till efterrätt. Sedan lekte vi med våra barn. Oj så intensivt det kan bli trots att det bara är 3 bebisar. Tänk att jobba på en förskola- jag skulle behöva 38 espresso i timman för att överleva dagen. På eftermiddagen tog vi en kort promenad till Caféet i Skatås och åt glass (Piggelin). Nu i kväll har vi badat bebisar, matat bebisar, lekt med bebisar och lagat middag (ugnsbakad kyckling med citron, oliver, fetaost och massa olika grönsaker). Jorggubbar med vaniljglass och chokladsås till efterrätt. Det är mammalivet på en pinne- man äter och fikar och slurpar kaffe så fort man har chansen emellan allt bebisjoxande och bebismysande. Inte alls fel. Förtjusande trevligt faktiskt!

Cecilia och Elias i Piggelinätartagen.
Sist jag åt en Piggelin var då jag låg på Uppvaket efter kejsarsnittet då twinsen föddes. Jag hade inte ätit något på 18 h så den Piggelinen var den godaste glass jag någonsin ätit. Kanske också för att det var den första glassen jag åt som mamma till världens bästa twins...

Robert missar mycket kul den stackarn..

Hejsan fredag! Idag har jag och twinsen RF hela dagen (Robertfritt). Han har lyckats pressa in jobb på två olika arbetsplatser, deltaga vid ett grupparbete i skolan och därefter match i dagens planering. Han åkte lite småstressad 6.30 morse och vi kommer inte att se söken av honom före kl 22 i kväll. Stackars min älskade stackars karl som inte får träffa sina pruttisar på hela dagen. Jag skulle döden dö.
Vi ska i stället träffa Cecilia och Elias idag vilket känns jättejättekul. Cecilia har varit i Oslo och tokfirat 17 maj, (utan barn =) ) så jag hoppas hon överlevt festligheterna.
Nej nu ska jag sminka mig och förbereda lunchen medan twinsen sover sin förmiddagsnap. Ha en bra dag!

Så här kul får inte stackars Robert ha idag...

Resfeber

Har haft en toppenmysig dag hemma hos Annida och Stefan. Vi har bara hängt, surrat, ätit pastasallad, fikat och kollat på bilder från deras senaste resa (Indien, Nepal, Tibet, Thailand). Barnen har haft superkul och varit väldigt busy med att kolla på alla roliga, annorlunda, färgglada souvenirer från jordens alla hörn.

Myspys! Jag och Alvina funderar på att knyta fast Annida på något sätt för att få henne att stanna i Sverige ett tag. Dessa Globetrotters reser utanför Svedalas gränser så fort då får chansen.

Kaspian tyckte att Tibet-hatten var väldigt snygg och försökte övertala Annida att få behålla den som Högtidshatt..

Nu blev det kvällen. Vaffö då? Vaffö gör ni på dette viset?

Nog för att Kaspian har onormalt stor skalle...

Jag är en bov och kriminell!!!

Hej! Jag kom på att jag glömt att berätta för er om att jag sadlat om till tjuv förra veckan. Jajamänsan! Platsen för brottet ägde rum på Ica Maxi. Eftersom våra gamla blomlådor innehöll mestadels döda blomster så tänkte jag att jag skulle piffa till dem lite inför lägenhetsförsäljningen. Då jag kommer till avdelningen för växter på Ica (varför åka till flera butiker då allt finns på min favvoaffär Ica?) letar jag såklart upp de billigaste blommorna eftersom jag inte är ett dugg intresserad eller road av blommor och trädgårdsrelaterat arbete (och ännu mindre intresserad av att betala dyra slantar för blommor som jag ändå bara har ihjäl). Pelargoner 4 st för 100 kr (Pelargoner = värsta tantvarningen jag vet- men jag tycker faktiskt att de är fina. Kan man ha pelargoner utomhus förresten? Någon som vet??). Jag tog glatt för mig 8 plantor av detta fynd och la dem i en kartong. Väl framme i kassan lägger jag upp en pelargon på bandet och informerar kassörskan att jag har totalt 8 st. Nästa dag då jag ska plantera mina tantblommor upptäcker jag till min stora förvåning att jag fått med mig 9 st hem. Inte 8. Hjälp. Jag har inte ens snott en romersk båge ur smågodiset tidigare. Jag har aldrig stulit eller snattat i hela mitt liv. Men nu har jag snattat en pelargon till ett värde av 25 kronor på Ica Maxi. Det som lindrar mitt dåliga samvete något är att vi lägger äckligt stora summor i denna butik varje månad. Är det något vi aldrig snålar på är det mat - vi köper alltid precis vad vi vill ha och är sugna på utan att kolla prislappen.  Vad ska jag göra tycker ni? Ska jag berätta sanningen nästa gång jag handlar. "eeeeh, jag råkade sno en pelargon sist jag var här. Kan jag betala den nu?". Eller ska jag bara skita i det och se det som en välförtjänd bonus. Att stjäla är väl en av dödssynderna? Kommer jag att brinna i helvetet nu? För i så fall önskar jag att jag snott något dyrare. Inte värt att brinna i helvetet för 25 spänn...

Balkonglådor fulla med stöldgods...



Efterlängtad promenadpremiär

Jag och twinsen är precis på väg till Annida. Solen skiner så vi ska ta en promenad dit. Jag som inte kunnat röra på mig på hundra år pga förkylning och hosta bara längtar efter att få röra lite på benen igen. Jag blir äckligt rastlös och på dåligt humör då jag inte får aktivera mig. Nu håller jag tummarna för att kroppen skall palla min 5 km långa promenix. Jag skriver mer senare idag!

Alltså Alvinas rumpa är så gosig (enligt Kaspian)

Men den luktar lite konstigt...

Jag ska nog smaka lite på den också...

Och ta ett djupt andetag....vad är det som luktar?

Blääää!!!

Men det var bara prutt, vilken tur! Hihihi!

Flow

De senaste veckorna har jag och twinsen varit inne i ett sådant härligt flow. De är nöjda heeela tiden. Särsilt Kaspian som njuter av att kunna krypa och bara far runt som en liten korv runt golven och upptäcker världen. Han är aldrig, aldrig sur (kanske lite ibland då han är trött men då lägger jag bara honom i sängen med hans favoritkanin så lägger han sig på sidan och somnar på 2 röda). Även Alvina har lätt till att komma till ro i egen säng. De sover två gånger på dagen, en lur på fm och en på em. De somnar alltid samtidigt (jag kann knappt tro att det är sant!!). Ni som följt bloggen vet ju att jag ibland slitit mitt hår och nästan blivit galen eftersom de tidigare aldrig sov samtidigt (eller ville äta samtidigt). Men nu har de liksom hittat någon sorts lunk och balans. De äter med god aptit och tycker om det mesta jag ger dem. Just nu är det väldigt lätt att vara tvillingmamma och jag njuter av varje dag. Jag antar att om några dagar/veckor så är det dags för en ny utvecklingsperiod och lite mer konflikter och gnäll. De sover dessutom mycket bättre på natten nu. Jag har inte vågat skriva om det i bloggen eftersom jag är rädd att det ska vända då (jag är lite vidskeplig). Nu har de t.ex. sovit mellan kl 20-05.45 två nätter i rad, båda två!! Kl 05.45 har de fått lite ersättning och då har de somnat om till 07.30. Ljuvligt! Underbart! Jihoo! Lattjolajban!
Jag vill inte skryta- jag vill bara förmedla hopp till er andra tvillingmammor  och enlingmammor som läser bloggen. Mina barn har vägrat sova, trilskat med maten, varit sjukt osynkade- men en dag händer det. Allt liksom bara flyter på och fungerar. (I allafall ibland) Håll ut bara!

Kom och köp!!

http://net.sfd.se/webpack/wpBildLista/Default.aspx?firmanr=16768&objgid=OBJ16768_1122273595

Klicka på ovanstående länk så får ni se vår lägenhet som ligger på försäljning på Hemnet.



Vårt kök...




Twinsens rum

 Klicka på länken så får ni se hela lägenheten! Till alla köpsugna som vill bo i underbara Björkekärr är detta en verklig pärla!!

Overkligt högt vrål från liten tjej ger mamman tinnitus

God morgon!! Hoppas ni mår bra! Idag hade jag och twinsen inplanerat ett besök på BVC för att träffa min föräldragrupp med andra tvillingföräldrar. Men eftersom jag fortfarande hostar och snorar en del så tror jag dessvärre att vi får hoppa över det besöket. Jag tror iof inte att jag smittar längre men eftersom det är väldigt blandade åldrar på alla tvillingar och flera prematurer (som är mycket mer känsliga för infektioner) så vill jag inte oroa någon. Ett par tvillingtjejer är födda redan i vecka 26 och trots att de är 3 månader äldre än mina twins är de pyttepyttesmå. Så vi får roa oss på egen hand idag i stället.
En kul sak som händer idag är att vår lägenhet ska komma in på Hemnet- jag hoppas att många köpsugna med tjock plånbok får habegär på den!!
Andra spännande (?) nyheter är att Alvina nu på morgonen klämt sig på en byxgalge som hennes slarviga mamma lämnat på golvet efter gårdagen klänningsprovande. Oh my vilken decibel mitt lilla troll kan uppnå då hon blir riktigt sur. Jag fick nästan tinnitus. Hon klarade sig som tur var utan någon större skada.
Nej nu ska jag vika tvätt. Ha en bra dag!

Min lilla argbigga har hämtat sig från bråket med galgen och är nu go och glad igen!