Valkar i händerna...

Om man säger såhär. Det är tur att vi inte flyttar varje år alltså. Det finns inget som gör min man så stressad som att skruva ihop möbler. Han blir alldeles svettig och tvär i rösten innan vi ens öppnat kartongen. Idag hann vi till steg 2 av 40 innan vi kom överens om att vi INTE ska samarbeta vid ihopmonteringen av vår Hemnesbyrå. Lugnast så. Jag tog mig an ett annat Ikea-projekt. Efter en halvtimma eller så så hade min man kommit in i ett Ikea-flow och tonläget återfick en mer mänsklig/väluppfostrad/icke-idiotisk/skitstövel-ton. Nu lyssnar vi på CD-bok medan vi pysslar och har det ganska gemytligt mitt bland alla kartonger, frigolit, skruvar och möbel-delar. I morgon planerar vi att bjuda ihop vår händige kompis Mackan på middag. Efter middagen ska vi "råka" visa våra ännnu icke-ihopmonterade möbler och lite smidigt få honom att hjälpa till. Mohahahaha....

Min stora kärlek. Min mans hatobjekt.