onsdag 8 december 2010

Kroniskt dåligt samvete

God morgon!
Både jag och Robert hade väldigt trevligt på varsitt håll igår, han med Kaspian och jag med Alvina. Det bästa med att bara sköta ett barn var helt klart att man kunde ge hela sin odelade uppmärksamhet i lugn och ro. Det var så skönt att gosa, prata och umgås med bara Alvina utan att samtidigt känna ett styng av dåligt samvete över att Kaspian ligger bredvid och ser ensam ut. Jag försöker att vara rättvis med att ge dem uppmärksamhet men det är inte alltid så lätt. Det går ju också i vågor beroende på vem av dem som är mest krävande. Det är lite trist att man nästan alltid har lite dåligt samvete och känner lite oro över att man inte hinner ge båda två tillräckligt med stimulans och uppmärksamhet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar