torsdag 8 mars 2012

Roliga knas-pappor och tråkiga pretto-mammor..

I måndags då jag kollade på mitt favoritprogram "Familjen annorlunda" så spelades ett vanligt förekommande scenario upp. En av mammorna lämnade hemmet för ett par dagar utanför hemmet väggar och pappan skulle själv rodda ihop vardagen och alla 10 (!) kids. Vad händer? Jo, det blir lite "fest" och "tokigt" hemma. Pappan bygger en gigantisk koja, tar in grillen och grillar korv inomhus (why??!!) samt bjuder på filmkväll med popcorn-frossa-in-absurdum. Samtidigt skojar de om att det är skönt att mamma är borta då man slipper städa och göra sådant som är tråkigt och istället äta obegränsade mängder med popcorn och titta på TV.
Jag blev förbannad. Samtidigt som jag känner igen mig såå mycket. Inget fel att lyxa till det ibland, vara lite crazybananas och inte vara så "präktig" och "ordentlig". Jag tycker absolut att man ska sätta både guldkant och glitter på vardagen lite då och då. 
Men vad är då  mitt problem? Jo, jag tycker att det är sorgligt att det är så vanligt att mamman blir det "tråkiga/stränga/bad guy/ordentliga/projektledaren/medlaren/rediga" föräldern medan pappan blir den "roliga/påhittiga/tokiga". Även om det självklart är ok med popcornfrossa så skulle det ju inte fungera om man lät barnen äta popcorn till middag varje dag. För att uppfostra sina barn till sunda vuxna med bra värderingar så krävs det att man (ofta) är ganska sträng. Det tråkiga med ett föräldraskap är att man är så illa tvingad att uppfostra, sätta gränser och vara "tråkig". Förutom ge våra kids obegränsat med kärlek så är det vår uppgift att uppfostra och ge dem goda förutsättningar att växa upp. Om ingen i familjen är "tråkig" och "ordentlig" så skulle familjen falla samman. Popcornen skulle tappa sin glans om man inte slängde in en broccoli lite här och en morot där. Sedan kanske man som mamma borde lära av pappan också- att släppa tvätthögen och bara busa med sina barn istället. Ja, vart vill jag komma med detta inlägg? Jo, jag önskar att vi kunde hitta en balans mellan uppfostran-tokeri-bus-broccoli.tvätthögar och popcorn.


2 kommentarer:

  1. Tyvärr tror jag att vi många gånger har oss själva att skylla för att det blir vi som blir tjatkvarnarna och papporna som blir lekkamrater om barnen själva får välja. Det är likadant hos oss. Noah är just nu inne i en pappig period, vilket spär på det hela. Även om Niklas är duktig på att säga ifrån när Noah vill ha det på ett visst sätt, är han den som har lättast för att släppa allt runtomkring och BARA ägna sig åt att leka/ta hand om Noah. Utan att tänka på middagen, tvätten, packningen, jobbet o.s.v. Det är kanske priset vi får betala för att vi är multifunktionella och kan göra flera saker samtidigt. För övrigt konstaterade Noah för inte så längesedan att "pappa bättre leka", och när jag frågade vad mamma var bra på då, fick jag till svar "rita blommor, laga mammas mat...". Hmmm... Fast det är fortfarande helst jag som ska natta och han är lite mer kramig mot mig än med Niklas.
    Kramisar

    SvaraRadera