tisdag 10 januari 2012

Inskolningsdans

Hej på er! Inskolningen går som en välsmord vals. Som en dans alltså. Det går så bra att jag nästan blir lite förbannad. Här har man offrat sin kropp, sin karriär och i princip all sin tid i över ett år. Och vad är tacken? Att de inte bryr sig ett dugg, nada, om sin lilla mamma då det finns spännande leksaker och kompisar i närheten. Nä, skämt och sido. Jag är extremt glad i mitt mammahjärta över att twinsen verkar trivas så bra på dagis. De skrattade och busade och var snälla med deras dagiskamrater. Pedogogerna verkar toppen.
Det var en kamp att hinna plocka av twinsen ytterkläderna eftersom de hade så bråttom in för att leka. 60 minuter passerade i rekordfart och sedan var det sura miner då vi åter skulle ta på oss ytterkläder och lämna förskolan. Efter inskolningen åkte jag och twinsen in till stan för att shoppa lite nödvändigheter samt luncha en hejdå-lunch med Annida. Hon åker ju till Rio i morgon. Blä.
på väg till förskolan. Vi har lite snö! Mysigt men störigt då det är ganska halkigt hela vår 30 min långa promenad.

Jag hade med mig mammabensin. Kaffe. Mitt livselixir.

Förväntansfulla

Jag har fyndat täckjackor och täckbyxor och annat smått och gott på Polarn och Pyret  idag. Jag är egentligen inget stort Pop-fan, men jag är helt klart fan av 50% REA!!

Fina Annida utanför La Paine  innan vi vinkar och kramas hejdå...
I övrigt är det lite kaosigt här hemma. Ganska trevligt kaos, men ändå. Robert har fullt upp med både nytt jobb och nytt fotbollslag. Jag har fullt upp med inskolning, dagisförberedelser, nya rutiner och allt vad det innebär. Och plugg såklart.

6 kommentarer:

  1. Hejsan!

    Härligt att inskolningen verkar gå bra! Vad jobbar Robert med?

    /Anna

    SvaraRadera
  2. Angående inskolningen - var beredd på bakslag. De första dagarna är allt nytt och spännande, sedan, när det börjar bli en vana att gå till dagis är det inte fullt lika kul. Vecka 2-4 brukar vara värst. Därefter fattar de galoppen och gråter inte riktigt lika hysteriskt när man lämnar. Kram och god fortsättning, förresten!

    SvaraRadera
  3. Fast man ska inte säga för mycket " vänta bara", jag känner många som inte fått bakslag. Jag tycker man ska njuta så länge det funkar! m

    SvaraRadera
  4. Hej!
    Robert arbetar som gymnasielärare i idrott och geografi. Och så jobbar han med fotbollen eftersom han spelar på elitnivå. (oj, nu lät jag som gulletussan..hihi) Jag håller tummarna för att inskolningen går fortsatt bra. Jag får ta tag i eventuella problem då de ev kommer. Kram på er!!

    SvaraRadera
  5. Härligt att det går bra för det två guldpluttarna! Puss på er!

    SvaraRadera
  6. Vad skönt att inskolningen går såå bra! Då känns det ju betydligt mycket bättre som förälder än om det vore tvärtom. Läste hela konversationen om dubbla dagiskläder och jag tycker inte att det är jobbigt med endast en uppsättning. Jag menar ska de ha overall på dagis behöver de ju ändå ha på sig den både till och från dagis, så varför ha dubbelt? Jag hade också vänner som sa åt mig att köpa dubletter men det har jag aldrig gjort och jag har varken tyckt att det varit jobbigt eller känt något behov av dubletter. Så testa först innan du köper dubbelt upp vet jag! Handskar och mössor däremot är ju skönt att ha extra av men allt annat blir ju jättedyrt om man nu inte behöver. Så testa först är mitt råd så kanske ni kan spara en peng :)
    Angående att Alvina är ensam tjej på dagis tror jag är heelt lugnt! Speciellt när hon är så liten. Honey gick i en grupp med ugefär hälften tjejer hälften killar tills hon blev tre år. Nu däremot är det bara hon och en tjej till, resten är killar men nu märks det tycker jag. Hon tycker det ät jätte kul och bryr sig inte, men vi märker en skillnad på hur hon är och leker. Nu "kraschar" hon väldigt mycket, är mycket mer högljudd, hoppar som en galning från allt och är betydligt mer orädd. Så visst tror jag att det kan finnas skillnader på gott och ont.. Men Alvina är ju så liten ännu så det kommer nog att gå alldeles utmärkt!
    Lycka till nu och hoppas att inskolningen fortsätter med samma framgång! Själv fick jag lämna en gråtandes tjej i över en månad och dessutom hämta henne heeelt söndergråten i ett hörn under lika lång tid... Usch och fy för det säger jag! Men nu älskar hon dagis :)
    Kraam Jenny

    SvaraRadera